Motioner i Första Kammaren, N:o 32

Motion 1895:32 Första kammaren

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 32.

rättfärdiga endast driften i så liten skala som möjligt och för att skaffa
våra arbetare sysselsättning under en tid, då vi annars skulle behöfva
afskeda dem».

På grund häraf får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta en tull åjordfärger, slammade
och mulna till fint pulver, per kg. 7 öre med särskilt
nummer uti vår svenska tulltaxa, samt att jordfärger,
råa, oarbetade i bitar och grus må som hittills vara fria.

Stockholm den 27 januari 1895.

C. P. af Buren.

I c::*. •'' . h • ''• ''lo • ’ r . ; ‘ - ]i'' i'''' i-.;''.'', 1 »3 l tf. T H

l

N:o 32.

Af herr af Buren, om förhöjning i tullen å spunnet tagel.

N:is 222 och 223 uti vår tulltaxa upptaga under rubriken hår:

Tagel, 1 kilogram ...................................................... 20 öre.

Andra slag, ej specificerade, 1 kilogram........... fria.

Härigenom äro såväl krollhår (= spunnet tagel) som råvaran, nemligen
tagel af hästar, nötkreatur och svin, hvaraf krollhår beredes och tillverkas,
belagda med samma tullsats. Att sålunda såväl råvaran som
den förädlade varan skall draga lika tull kan icke vara rigtigt.

Behofvet af krollhår måste täckas genom import af färdig vara,
emedan svensk tagelindustri ej med fördel kan bedrifvas, då ingen skilnad
finnes i tulltaxan för dylik och råvara, hvilket är så mycket mera att

13

Motioner i Första Kammaren, N:o 32.

beklaga som härigenom kunde beredas den svenske landtbrukaren eu
välbehöflig biförtjenst genom att fördelaktigt kunna tillgodogöra sig det
tagel, som hans kreatur årligen lemna, hvilket nu, der det tillvaratages
och säljes, bortslumpas till vrakpris för export till utlandet, som nogsamt
vet, att denna råvara har ett stort värde, hvaremot allmogen här i landet
ej kunnat komma till insigt härom, emedan nuvarande tullsatsen motverkat
en lönande svensk tagelindustri.

Huru storartad denna industri är i andra länder kan man finna
deraf, att endast i tyska riket tillverkades

år 1887 ............ 1,639,800 kg., hvaraf exporterades............... 651,200 kg.,

» 1888 .............. 1,369,800 » » » 663,700 »

» 1889 ............... 1,775,600 » » » 819,100 »

Dessutom exporterades färdig vara från Belgien, Österrike, England
med flera stater, hvaraf en del går till Sverige, enligt kommerskollegii
berättelser år 1893 50,483 kilogram, som hvad värre är icke består af
rent arbetadt tagel, utan i de flesta fall är uppblandadt med billig och
delvis värdelös fiber.

Man har sagt mig, att i trakten omkring Kungsbacka finnas fattiga
arbetare, som sysselsätta sig med att bereda tagel af nötkreatur, som
de uppsamlat å gårdarne der omkring, men de kunna icke konkurrera
med det utländska fiberblandade taglet, utan arbeta med förlust. Eu
vara, som inom Sverige kan förädlas, bör derför påläggas så stor tull,
att industrien kan trifvas och få utveckla sig och ej såsom nu tvina bort.

Krollhår eller det förädlade taglet är en artikel, hvilken numera
endast begagnas af mera välmående, för hvilka en förhöjd tullsats ej
skulle betyda något, men deremot framkalla en svensk industri och
bereda arbete åt många armar.

Med fackmän har jag rådgjort härom och kommit till det resultat,
att om en skilnad af 80 öre per kilogram bestämdes i tullsatsen mellan
den råa och förädlade varan, så skulle härigenom kunna uppammas en
afsevärd tagelindustri till nytta för vårt land och dess jordbrukande
befolkning, utan att priset på den förädlade varan höjdes, emedan i annat
fall hvarje förbrukare sjelf skulle förädla sin råvara och dessutom, sedan
uppmärksamheten härå blifvit fäst, skulle snart uppstå konkurrens inom
landet och förmedla priset.

Den köpande allmänheten skulle otvifvelaktigt vinna härpå genom
att få en ärlig vara tillverkad här i landet, som förbrukare lättare kunna
kontrollera, i stället för eu utländsk vara, uppblandad med värdelösa
och tör hända för helsan skadliga beståndsdelar. Som bekant är, användes

14

Motioner i Föräta Kammaren, N:o 32.

förädladt tagel hufvudsakligast i sängkläder, och huru vigtig! det är
att dessa äro fria från hvarje misstanke om att innehålla något för
kroppens helsa skadligt, inses lätt af hvar och en.

Må hända vi s. k. välmående få ligga mycket ohelsosaminare på våra
s. k. tagelmadrasser, som vi nu köpa i sängutstyrselmagasinerna, än den
mindre bemedlade på sina madrasser af halm.

Då tillverkningen af krollhår icke är förenad med synnerligen stora
svårigheter med afseende på maskinanläggningar m. m., så skulle denna
industri lätt kunna frodas inom landet och lemna arbete och inkomst
åt ej få händer, men nu omöjliggöres densamma genom en tullsats, som
hvad spunnet tagel beträffar icke står i något rimligt förhållande till
varans höga värde, då vid jemförelse med en annan artikel, som importeras
och som ej finnes här i Sverige, nemligen krollspint, som kostar med
tillagd frakt från Algier 10 kronor 50 öre per 100 kilogram, tullen är
7 kronor per 100 kilogram eller 65 % i tull af varans värde.

Med anledning häraf föreslås vördsamt,

■ -ib ''! horn , , • - , f: . ... " : , . ; - ...

att Riksdagen ville besluta, för att genast träda i
kraft, följande förändrade lydelse af n:o 222 och n:o
22S uti vår nuvarande tulltaxa:

..r • f. J ; t r . t ,.t , r , ..''i . ( 4 .; ,

Hår:

Tagel, spunnet, äfven sådant inblandadt med

växtfiber, per kilo.,.:: ...........,............i.a......... kr. 1: —

oarbetadt » » .........................................'' » 0: 20

andra slag » » ...........:............................... fria.

Stockholm den 27 januari 1895.

T1* ::'' -t i .ff* i'' i I: . -■i-n-yr pri, \( i ;• t; ;;j il /}''.>(> \ fi‘)l *

C. P. af Buren.

i,