Motioner i Första Kammaren, N:o 32 (Motion 1891:32 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 32.

±sT:o 32.

Af herrar ROS och Lundström m. fl., om statsbidrag till uppförande
af en minnesvård öfver John Ericsson.

C'' .

Under förlidet år hafva de förenade Nordamerikanska staternas president
och folk bevisat minnet af en svensk man utomordentliga hedersbetygelser.
Ett af deras största örlogsfartyg har nemligen till fäderneslandet
återfört det jordiska af vår frejdade landsman John Ericsson. Alla erinra
vi oss, med hvilken spänning underrättelserna om Baltimores färd öfver
hafven väntades inom våra landamären. Alla ihågkomma vi, med hvilken
hänförelse stoftet af propellerns uppfinnare och monitorns skapare blef emottaget
i vår hufvudstad. Alla hafva vi förnummit, hurusom tillströmmande
folkskaror egnade sill hyllning åt minnet af den snillrike hjelten på uppfinningarnas
område under hans triumftåg från hufvudstaden till Daglösens
herliga strand, der hans lik skall, enligt bestämmelse af landets Konung,
hafva sin hviloplats.

Derför synes det oss, som skulle det för svenska folkets representation
anses såsom en hederssak att visa sin uppskattning af alla de nyttiga och
storartade uppfinningar, som leda sitt ursprung ifrån den svenskfödde mannens
snille. Helt visst liöfves det Sveriges folk att resa en minnesvård
öfver uppfinnaren, öfver fosterlandsvännen John Ericsson. Åt en dylik minnesvård
kräfves emellertid en monumental utstyrsel, hvarigenom vården blir
sant värdig den natursköna plats, der den aflidnes stoft hvilar, och på samma

Motioner i Första Kammaren, N:o 32.

gång värdig minnet af honom, hvilkens lifsgerning tvenne verldsdelar högt
skatta och beundra. Eu inbjudning till insamling af medel härför har blifvit
utfärdad, och tillåta vi oss här återgifva dess ordalydelse:

»John Ericssons sköna jordafärd är slutad. Den store uppfinnaren och
den ädle fosterlandsvännen har fått sitt sista hviloruni, såsom han önskat, i
svensk jord. Det återstår att med ett monument, värdigt den förevigades
minne, pryda den vackra kulle vid Daglösens strand, der födelsebygden kärleksfullt
redt hans graf. I känslan deraf, att han hedrat det svenska namnet
mer än de fleste och att hans lifsgerning varit af betydelse för hela Sveriges
folk, få Vermlands inbyggare härmed inbjuda alla svenske män, som nitälska
för fäderneslandets stora minnen, att teckna bidrag till resandet af
en minnesvård, som bör för kommande slägten utvisa rummet, der den bortgångne
omsider efter ett outtröttligt arbete i mensklighetens tjenst funnit den
sista livilan».

Fåfäng har denna vädjan till enskildes offervillighet ingalunda varit.
Man vågar nemligen hoppas, att de för ändamålet tecknade bidragen skola,
sedan alla utsända teckningslistor återkommit, uppgå till ett sammanlagdt
belopp af omkring 10,000 kronor. Men då det lär erfordras ungefär 30,000
kronor för uppförandet af en monumental minnesvård, som något så när
motsvarar den vördnad och hyllning, hvilken såväl Nordamerikas förenade
staters som Sveriges regering och folk för (ifrigt i handling visat John
Ericsson vara förtjent af, så behöfvas ytterligare 20,000 kronor. Säkrast
och ändamålsenligast torde denna summa vara att påräkna hos Riksdagen,
som helt visst anser det vara en ingalunda likgiltig eller ringa sak att
vårda ett fösterlänskt minne, hvilket till den grad som John Ericssons är
egnadt att äfven i en aflägsen framtid tilltala svenska folkets sinne för hugstorhet
och ädla dåd.

Beträffande den til lämnade minnesvårdens form skulle tillfälle beredas
dem, som tecknat bidrag, att vid ett möte i Karlstad under nästinstundande
februari månad uttala sin mening derom. För den skull anhålla vi, att till
det utskott, dit vår motion varder remitterad, få framdeles inlemna såväl ritningar
som kostnadsförslag.

Då vi påkalla bidrag af statsmedel för ändamålets vinnande, anse vi,
att ritningen till den blifvande minnesvården bör, efter granskning af kong!,
öfverintendentsembetet, fastställas af Kong! Maj:t.

Under förutsättning att minnesvårdens uppförande kommer att verkställas
på uppdrag af Filipstads och Fernebo församlings kyrkoråd, torde

Motioner i Första Kammaren, N:o 32.

deraf följa, att det statsbidrag, som kommer att beviljas, bör af nämnda kyrkoråd
lyftas och redovisas.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, få vi vördsammast hemställa,

att Kiksdagen ville bevilja och till Kongl Maj:ts
disposition anvisa ett bestämt anslag af 20,000 kronor
såsom bidrag till uppförande af minnesvård vid Daglösens
strand öfver John Ericsson, och att Riksdagen vid anmälan
af detta beslut ville anhålla, det Kongl. Magt
täcktes, efter kongl. öfverintendentsembetets granskning,
fastställa ritning till den blifvande minnesvården samt
till den myndighet, som kommer att anordna minnesvårdens
uppförande, låta mot redovisningsskyldighet utbetala
förutnämnda anslag.

Om remiss till statsutskottet anhålles vördsammast.

Stockholm den 29 januari 1891.

A. Ros. G. II. I/andström.

Häruti instämma:

A. G. Svedelius. G. Olsén.