Motioner i Första Kammaren, N:o 31

Motion 1889:31 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 31.

7

N:o 31.

Af herr Victor Ekennian, om anslag till Karlshamns stad
för utförande af hamnarbeten derstädes.

Ä södra Sveriges långa kuststräeka, från Göteborg ända till Karlskrona,
finnes, såsom kändt torde vara, ej någon hamn, med undantag af
den vid Landskrona, med det djup och den rymlighet som den vid Karlshamn.
Denna hamn bildas af en djup hafsvik, i hvars norra ända Mie å
utmynnar. Den har å Denne sidor naturligt skydd af de omgifvande
stränderna, men på södra sidan ligger hafsviken öppen för hafvet utan
annat skydd deremot än det, som Kastellholmen och det omkring 70 meter
vester derom belägna Knektaskäret hafva att erbjuda. Emellan östra hamnpieren
och Kastellholmen samt emellan Knektaskäret och Sutudden bildas
tvenne lika stora inlopp, hvardera af ungefär 215 meters bredd och från 9
till 11 meters djup, sålunda tillsammans''430 meters bredd, och om härtill
lägges bredden af sundet emellan Kastellholmen och Knektaskäret, som är
65 meter, så utgöra de fria öppningarne eu sammanräknad bredd af 495
meter, eller i det närmaste 5/« eller 82,5 % af det linieräta afståndet emellan
östra hamnpieren och Sutudden, hvilket är 600 meter och utgör yttre bredden
af den hafsvik, som bildar Karlshamns hamn. Då nu endast en ringa
del af nämnda linie är skyddad af de förutnämnda holmarne, men den öfriga
delen deraf är öppen, och hafvet strax utanför dessa holmar har ettbetydligt
djup, af 15 å 16 meter, så måste under sydliga och i synnerhetunder
sydostliga stormar en våldsam sjögång uppstå, hvilken nästan ohejdad
vräker in genom dessa öppningar i den inre hamnbassinen, stöter
emot de på ömse sidor deri uppförda kajerna och förorsakar ett sug eller
eu bottenström, som är ganska menlig för de deri liggande fartygens säkerhet
och vållar afbrott i lossnings- och lastningsarbetena.

8

Motioner i Första Kammaren, N:o 31.

Förebyggandet af dessa svårigheter har under flera år utgjort föremål
för undersökningar och nu slutligen, vid nyligen hållet sammanträde med
stadsfullmägtige, har man enats att godkänna en af generaldirektör C. tf.
Beijer, enligt anmodan, uppgjord plan, slutande på en kostnadssumma af
345,570 kronor.

Som Karlshamns stad för de tre jernvägar: Karlshamn—Yislanda
jernväg, Vestra Blekings jernväg och Mellersta Blekings jernväg, som beröra
staden, måst göra högst betydliga penninguppoffringar, uppgående till
1,722,600 kronor, är det ej möjligt för staden att helt och hållet eller ens
till större delen bekosta hvad som sålunda erfordras till åstadkommande af
det erforderliga skyddet för hamnen.

Då det emellertid väl svårligen kan förnekas, att ju icke eu hamn,
sådan som Karlshamns, med den belägenhet, stora djup och rymlighet samt
tillgänglighet nästan hela året om, hvari de största och mest djupgående
fartyg, som navigera Östersjön, kunde inlöpa och ligga skyddade för alla
väder, måste vara till stort och allmänt gagn, hvilket enligt min åsigt ingalunda
förringas, utan snarare ökas, då en gång den redan beslutade och
under arbete varande Nordsjökanalen, hvarigenom Östersjön får ett nytt utlopp,
hinner fullbordas; samt Karlshamn icke till ifrågavarande jernvägar
eller eljest, för så vidt kändt är, under senaste fyratio år erhållit något understöd
af statsmedel, vare sig i form af anslag eller lån, torde det ej få
anses allt för anspråksfullt, att Karlshamns stad äfven gör anhållan att, i
likhet med hvad kommit andra orter af landet till del vid jemförlig^ fäll,
erhålla understöd för utförande af ifrågavarande allmännyttiga arbete.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra får jag vördsamt anhålla,

det Riksdagen ville besluta, att Karlshamns stad må af
statsmedel erhålla anslag, utan återbetalningsskyldighet, af
två tredjedelar af kostnadsbeloppet för utförandet af arbetet
vid dess hamns skyddande, enligt generaldirektör Beijers
förslag, med 230,000 kronor, mot förbindelse å stadens
sida att i öfrigt bekosta utförandet af detta arbete.

Plan för arbetets utförande jemte kostnadsförslag och tillhörande
handlingar skola till statsutskottet öfverlemnas.

Stockholm den 26 januari 1889.

Victor Ekenman.