Motioner i Första Kammaren, N:o 28 (Motion 1873:28 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 28.

N:o 28.

Af Herr GylleilSYiMlIl: Om ändring af gällande stadganden rörande
allmänna vägars underhåll.

Allmänna landsvägars underhållande är ett af de tyngsta och kanske obilligaste
onus som hvilar på jordbruket och trycker detsamma desto hårdare, som
andra näringar florera och trafiken i jemnbredd dermed tilltager samt åtkomsten
af tjeidigt vägfyllnadsämne försvårats.

De så kallade utegorna, å hvilka väglottsegarne fordom erhöllo sand och
ris gratis, hafva genom odling, inhägnad till bete, skogssådd m. in. förvandlats till
så kallade inegor, och med detsamma den fria sandtägten försvunnit.

Begreppet om in- och utägor är ock numera så sväfvande, att icke ens
landtmätare äro eniga om hvad dermed rätteligen kan förstås.

Utom hvad i allmänna lagen stadgas, åligger det jemväl väglottsegare att,
enligt Kammar-kollegii kungörelse den 12 April 1838, genom stämning till vederbörlig
domstol söka sig rätt till vägfyllnadsämne, mot den ersättning domstolen bestämmer.
Dessa gemensamma åtgärder blifva väglottsegare kostsamma, tidsödande
och särdeles svårutförliga. Icke sällan bo väglottsegare aflägset från det vägstycke
de hafva att underhålla: ofta 3 å 4 mil. Under sådana förhållanden blifver dem
svårt att utröna hvar Renligt väglagningsämne är att tillgå, då lagen ingalunda
berättigar dem att med spade och hacka undersöka andras egor, utan fast heldre
anses sådant tilltag som egofridsbrott.

Skulle detta oaktadt väglottsegare lyckas upptäcka och i laga ordning vinna
tillgång till vägfyllnadsämne, motsvarande lagens kraf, så är dermed föga vunnet,
enär myndigheterna icke vilja erkänna sand, utan endast bokad sten eller groft
grus som fullgiltig! ämne för väglagning, hvadan nytt sökande, ny rättegång och
möjligen nytt dåligt resultat kan för väglottsegare uppstå.

Motioner i första Kammaren, N:o 29.

För undanrödjande af omförmälda olägenheter och till åvägabringande åt
någon lindring i den allt mera tryckande väghållningsbördan vågar jag vördnadsfullt
föreslå:

att Riksdagen, med upphäfvande af hvad i 25 kapitlet Byggningabalken
och gällande förordningar stadgas, för sin del beslutar
: att staten bekostar nödigt råmaterial till allmänna landsvägars
underhåll, att det hädanefter skall åligga stadsbetjente
och länsmän, hvar inom sitt distrikt, att, för väglottsegares fria
begagnande, på lämpliga afstånd utsyna erforderligt antal sten
eller grusttäger, samt att i den ordning det förut ålegat väglottsegare,
mot jordegare utföra nödig talan för erhållande af
vederbörlig domstols värdering af sålunda utsynt råämnestägt.

Att denna motion remitteras till Lag-Utskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 30 Januari 1873.

J. A. Gyllensvaan.

N:o 29.

Af Herr GylleilSY<iail: Om beviljande af ett förslagsanslag å 100,000
H:dr för bekostande af nödigt råmaterial till allmänna vägars
underhåll.

Sedau jag, genom särskild motion, begärt ändring i lagens föreskrift om
allmän landsvägs underhåll, får jag vördsamt anhålla:

att Riksdagen behagade, för ändamålets vinnande, ställa ett
förslagsanslag af Etthundratusen riksdaler riksmynt till Kongl.
Maj:ts förfogande.

Om motionens remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 30 Januari 1873.

,/. A. Gyllensvaan.