Motioner i Första Kammaren, N:o 27 (Motion 1895:27 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

T öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt får jagvördsamt
föreslå Riksdagen,

att tullsatsen för ris, oskaladt, eller paddy måtte
höjas till 3 kronor 15 öre per 100 kilogram samt att den
sålunda förhöjda tullen måtte, såsom tilläggsafgift till
gällande tulltaxa, jemväl under innevarande år utgöras.

Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1895.

H. Cavalli.

N:o 27.

Af herr FTilll(‘kol. om ändring af Riksdagens beslut angående
uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för
Riksdagen och riksbanken.

Att eu motion ännu en gång framkommer, som afser en ändring i
det af 1888 års Riksdag fattade och sedermera af Riksdagen genom afslag
å väckta ändringsyrkanden vidhållna beslutet om uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för såväl Riksdagen som riksbanken, beror derpå,
att denna fråga numera kan antagas komma att inträda i ett väsentligen
förändradt läge, om Stockholms stad skulle vara sinnad att lemna en viss
medverkan för frågans lösning, under förutsättning att endast riksbankshus
uppfördes å holmen. Förslag om en dylik medverkan från stadens
sida är nemligen väckt hos Stockholms stadsfullmägtige genom en af elfva
fullmägtige undertecknad motion, som redan undergått förberedande behandling
inom drätselnämndens första afdelning och fullmägtiges bered -

Motioner i Första Kammaren, iV.-o 27.

ningsutskott, från hvilka båda myndigheter föreligga utlåtanden, hvari om
än i något olika form tillstyrkas åtgärder i det syfte motionärerna afse.
Inom några dagar skall ärendet förekomma till afgörande hos stadsfullmägtige,
och för att med säkerhet bereda tillfälle för Riksdagen att taga
under pröfning det erbjudande, som kan komma att göras från staden, har
det synts mig påkalladt att i ämnet väcka motion inom den lagstadgade
motionstiden.

Dertill föranledes jag äfven af det förhållandet, att, då man förut
inom Riksdagen på derå håll mot förslag om ändring i 1888 års beslut
rigtat den anmärkning, att ändringsförslagen ej vore åtföljda af någon
närmare utredning rörande frågans bättre lösning på annat sätt än det af
Riksdagen redan godkända, frågan jemväl i detta afseende numera kommit
i eu helt annan ställning. Enskilda personel’, manade af sitt intresse för
Helgeandsholmens ordnande och bebyggande på ett sätt, som värdigt, motsvarar
holmens sköna läge och omgifningens, särskildt kongl. slottets beskaffenhet,
hafva med ganska betydliga kostnader låtit genom framstående
arkitekter uppgöra ritningar, som, åtföljda af beskrifning och kostnadsberäkningar,
varit för Riksdagens medlemmar tillgängliga till beskådande och
skola tillhandahållas det utskott, som får denna motion till behandling.

Enligt dessa ritningar, uppgjorda af arkitekterna G. R. Ringström,
Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg, skulle endast riksbankshuset förläggas
å Helgeandsholmen. Beträffande riksdagshuset åter föreligga alternativa
förslag. Det ena innefattar, att en monumental byggnad skulle för
Riksdagen uppföras å Riddarholmen, å kammarrättens, marinförvaltningens,
fatburs- och gymnasiihusets tomter med bredvid liggande mark och inrymma
jemväl lokaler för riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen,
under det att ett nytt. embetsverkshus skulle uppföras å den Stockholm
tillhöriga auktionsverkets tomt a Riddarholmen, och det nuvarande
riksgäldskontor» hus tänkes skola bortrifva». Det andra förslaget afser
att förskaffa Riksdagen fullkomligt tillfredsställande lokaler med afseende
pa såväl storlek som ett beqvämt inbördes läge genom tillbyggnad på den
nuvarande
dagshuset.

Det är dessa förslag, fullständigt utarbetade och åtföljda af kostnadsförslag,
som grunda sig på afgifna anbud från skilda firmor, som denna
motion åsyftar att underställa Riksdagens pröfning, hvarvid jag, huru tilltalande
det mera omfattande förslaget är, icke minst med hänsyn till dess
framstående förtjenster i fråga om det nya riksdagshusets inredning, hvari
det efter min tanke står vida framför det föreslagna, riksdagshuset å
Helgeandsholmen, dock finner mig öfvervägande böjd att förorda, eu om -

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

och tillbyggnad på riksdagshusets nuvarande tomt, hvarigenom Riksdagen
skulle erhålla rymliga och beqväma lokaler och det kunde anstå ett eller
annat halfsekel, innan Riksdagen företoge sig att för sin räkning uppföra
en mera monumental byggnad, under det att man nu egde tillfälle att
för statsverket göra en högst betydlig besparing, uppgående till ungefär
tre millioner kronor. Ett beslut i sådan rigtning synes mig ock bäst
motsvara den mening, som vid sistlidne riksdag lyckades inom Andra
Kammaren samla omkring sig eu minoritet af ej mindre än 84 röster.

Till ytterligare stöd för den uppfattning, hvilken ligger till grund
för så mångas önskan att de tvä projekterade byggnaderna ej må förläggas
å Helgeandsholmen, vågar jag åberopa det utlåtande, som afgifvits af den
inom Tysklands konstnärskretsar högt uppburne, framstående arkitekten,
Kejserl. Geheim-Baurath Paul Wallot (se Bil. A).

Då denna motion derjemte förutsätter, att bidrag för ändamålet i
eu eller annan form lemnas från Stockholms stad, lär man väl således
svårligen kunna neka, att frågan derigenom inträder i ett alldeles nytt
skede, som med fullt fog bör mana Riksdagen, helst några yttre hinder
af redan utförda arbeten icke företinnas, att taga 1888 års riksdagsbeslut
under förnyadt öfvervägande. För en ändring deri tala de tungt vägande
estetiska skälen, de olägenheter med afseende å riksdagshusets och riksbankens
inredning, som deras uppförande å Helgeandsholmen nödvändiggör,
samt icke minst tillfället att för statsverket göra en storartad besparing af
medel, väl behöfliga att anvisa för andra påträngande vigtiga statsbehof.

Med stöd af det nu anförda och hänvisande till den af mig åberopade
utredning af frågan genom ofvanbemälde tre arkitekter, hvilkas förslag ju
icke kunna göra anspråk på annat än att tjena till ledning för den förändrade
planens närmare utarbetande, vågar jag hemställa,

att, under förutsättning det Stockholms stad lemnar
sin medverkan för frågans lösning, Riksdagen må
så till vida ändra sitt år 1888 fattade beslut om uppförande
af nya riksdags- och riksbankshus, att endast
det senare af dessa hus må förläggas å Helgeandsholmen
och att frågan om riksdagshuset afgöres i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det ena eller andra af ofvannämnda
tre arkitekters förslag, dock helst enligt det
alternativ, som afser en om- och tillbyggnad af riksdagshuset
på dess nuvarande tomt; samt att Riksdagen må
fatta de öfriga beslut, som af en dylik ändring i 1888
års beslut föranledas, och meddela sina fullmägtige i

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

riksbanken och riksgäldskontor erforderligt uppdrag
att gä i författning om verkställigheten enligt de förändrade
bestämmelserna.

Stockholm den 27 januari 1895.

E. Fränckel.

Bil. A.

Gutachten uber die Lage des Reichstagsgebäudes in Stockholm.

Im Auftrage des Herrn Carl Cervin und noch einiger anderen Herren
wurde ich zu einer Reise nach Stockholm aufgefordert um an Ort und
Stelle die Frage zu studiren, ob der vom »Reichstags-Comitee» in Aussicht
genommene Bauplatz auf dem Helgeandsholmen för den in Aussicht genommenen
Zweck auch wirklich geeignet sei, und wenn dies nicht der Fall
sein sollte, ob es sich dann empfehle, das Reichstagshaus zu errichten etwa
an der Stelle des alten Gebäudes neben Riddarholmen.

Dem mir gewordenen ehrenvollen Auf tråg habe ich entsprochen. In
den Tagen vom 8.—14. September weilte ich in Stockholm. Es wurde
mir durch freundliche Vermittelung des Herrn Törnebladh Gelegenheit
gegeben, sowohl den im Auftrag des Reichstags-Comitee’s von dem Herrn
Architecten Aron Johansson för den Helgeandsholmen ausgearbeiteten Entwurf,
als auch die von den Herren G. R. Ringström, Gustaf Wickman und
Ferdinand Boberg för den Riddarholmen geplante Anlage einzusehen. Insbesondere
aber war es meine Aufgabe, die in Frage stehenden Stadttheile
von Stockholm auf das Eingehendste zu studiren.

Nach meiner Röckkehr nach Berlin am 24. September 1894 sandte
mir meinem Wunsch entspr§chend Herr Carl Cervin im Auftrage der Herren
Excellera von Hochschild, Abergsson, Almgren, von Rosen, Richert, Setterwall,
Althainz, Wikström, einen Fragebogen. Die in demselben aufgestellten
Fragen lauten folgendermassen:

1 :o. Ist es, Ihres Erachtens, in ästhetischer Hinsicht berechtigt an
der Stelle auf Helgeandsholmen, welche nach den Ihnen zugestellten Zeichnungen
vom Reichstags-Comitee in Aussicht genommen ist, ein Gebäude
zu errichten von den Dimensionen, welche diese Zeichnungen angeben, eder

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

geht Ihre Meinung dahin, dass die Wirkung, welche das Königliche Schloss
in seiner jetzigen freien Lage darbietet und in Verbindung mit einer Freilegung
des Helgeandsholmens auch ferner darbieten wiirde, dadurch erheblich
beeinträchtigt wird?

2:o. Ist es dagegen ästhetisch zulässig, auf der genannten Insel ein
bedeutend kleineres und niedrigeres Gebäude aufzufuhren von ungefähr den
folgenden Abmessungen:

Länge: 70 meter.

Breite: 55 meter.

Höhe: Hauptgebäude 9,75 meter, innere Centralpartie 15,so meter
fiber Norrbro-Briicke?

3:o. Ist Ihrer Ansicht nåck der Ihnen vorgezeigte Platz auf Riddarliolmen,
welcher jetzt von dem Verwaltungsgebäude des Kammarrättens
u. s. w., den Schulhäusern und von einer Erweiterung des Quais aufgenommen
ist, der Grösse und Lage nach angemessen, um dort ein monumentales
Gebäude fur den Reichstag aufzufiihren, welches in ästhetischer
Beziehung hohen Anspruchen genugend zugleich helle, gesunde und leicht
zugängliche Räume darbietet, mit dem Flächeninhalt und mit der Vertheilung
derselben, welche das beigelegte Programm erfordert.

Zur Frage 1 bemerke ich:

Nach meiner Meinung wird die Wirkung, welche das Königliche
Schloss in seiner jetzigen freien Lage darbietet und in Verbindung mit
einer Freilegung des Helgeandsholmen auch ferner darbieten wurde, erheblich
beeinträchtigt und zwar nicht nur das Schloss und seine nächste Umgebung,
sondern der ganze Stadttheil.

Der Saltsjön in Verbindung mit dem Mälarsee — und an der fraglichen
Stelle findet diese Verbindung fur den Beschauer statt — biidet
eine mächtige, unvergleichliche Wasserstrasse, und wollte man dann auf
dem Helgeandsholmen ein Gebäude errichten, wie das geplante, so wurde
das grade so sein, als ob man quer (iber die Themse, etwa an der Westminsterbrucke,
ein gewaltiges Sperrfort — eine gewaltige Wand — errichten,
oder als ob man den Bogen am Ponte Rialto zumauern wollte.

Wenn ich, der Fremde in Ihrem Lande, vor solcher Absicht zuriickschrecke,
wieviel mehr muss dies der Fall sein bei einem nur einigermassen
kunstsinnigen Manne, der die Hauptstadt seines Ländes oder seine
Vaterstadt liebt.

Die Entfernung vom Fuss des Schlossbergs bis zum Strömgatan,
beziehentlich dem Gustav-Adolf-Platz beträgt ca. 225 meter und es erseheint
unzulässig, in diesen Raum ein Gebäude von fiber 100 meter Frontlänge
legen zu wollen.

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

Die Verbindung zwischen dem Saltsjön und Mälarsee wörde vermauert,
zugemauert — denn bei einer Schrägansicht wirken anch die Tiefen
des Gebäudes, die Seitenfagaden mit, — schon der Gedanke daran erscheint
als eine Ungeheuerlichkeit.

Mit der Stellung des Reichstagsgebäudes auf den Helgeandsholmen
ist aber noch eine andere Krage auf das Engste verknöpft.

Das Königliche Sehloss ist das hervorragendste lind schönste Bauwerk
Stockholms, und seine Wirkung an diesel’ Stelle ist eine einzigartige
lind jedem Besucher dei- Stadt unvergessliche, und es ist nun die Frage zu
stellen: »Wird die Wirkung des Schlosses durch ein Gebäude von den Abmessungen
des geplanten Reichstagsgebäudes beeinträchtigt, oder ist dies
nicht der Fall?»

Ich halte es fiir ausgeschlossen, das irgencl ein Sachverständiger der
Meinung sein könnte, dass die Wirkung des Schlosses durch das geplante
Gebäude nicht beeinträchtigt, ja vom Mälarsee gesehen, nicht gradezu vernichtet
wörde.

Ist es gestattet, unter solchen Umständen an dem Bestehenden zu
riitteln?

Im Gegentheil miisste man iin Interesse der Stadt Alles thun um
die Wirkung dieses hervorragenden Baudenkmals zu steigern und Alles
unterlassen, was dieselbe abschwächen könnte.

Auf diesen Helgeandsholmen gehören gärtnerische Anlagen, Bäume,
schöne Verbindungen der Inselfläche mit dem Wasserspiegel in Form von
Ufermauern, Treppenanlagen, kleinen Architekturen, etc. etc.

Ich halte es ausserdem för zulässig, auch ein Gebäude von bescheidenen
Abmessungen auf dem Helgeandsholmen zu errichten, und damit ist
zugleich die zweite an rnich gerichtete Frage beantwortet. Sie geben im
Fragebogen die Länge des beabsichtigten Gebäudes mit 70 meter bei einer
Höhe dei’ Fasaden von 9,75 meter und eines Mittelbaues von 15,so meter
Höhe tiber Norrbro-Briicke an.

Bei diesel- verhältnissinässig geringen Höhenentwickelung halte ich
die an sich bedeutende Länge von 70 meter noch fur zulässig.

Will man die Grossartigkeit dieses Theils von Stockholm steigern,
so wird man nicht den Helgeandsholmen selbst, sondera die Uferstrassen
bis zur W asabröcke und (iber diese hinaus mit hervorragenden, mächtigen
Bauwerken besetzeri mössen.

Zur Frage 3 bemerke ich, dass ich diesen Platz auf Riddarholmen
för wohl angemessen und ausreichend erachte, um die im Programm verlangten
Räumliclikeiten in demselben unterzubringen und gleichzeitig dem
Gebäude eine Gestalt geben zu können, welche in ästhetischer Beziehung

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

hohen Anspruchen genugt, insbesondere dann, wenn das Gebäude weiter
nach dem Wasser geschoben resp. das Ufer auf Kosten des Wasserlaufs an
dieser Stelle abgerundet, und vergrössert wird.

Zur Bekräftigung des Vorstehenden gebe ich im Nachfolgenden einen
Vergleich der bebauten Flächen und der Facadenlängen der Entwörfe för
Helgeands- und Riddarholmen.

Nach den mir vorliegenden Zeichnungen beträgt die bebaute Fläche auf

Helgeandsholmen .................................................................... c:a 5,000 Dm.

Riddarholmen..........................................................................uber 5,500 Qm.

Die Facadenlängen auf Helgeandsholmen betragen zusammen c:a 300 meter.
Riddarholmen........................................................................... c:a 400 meter.

Berlin 28. Dezember 1894.

Dr. Paul Wallot

Kaiserl. Geh. Baurath.

(Öfversättning.)

Utlåtande öfver Riksdagshusets läge i Stockholm.

På uppdrag af herr Carl Cervin och af några andra uppmanades jag
att resa till Stockholm för att på ort och ställe studera frågan, huruvida
den af »Riksdags-koinitén» afsedda byggnadstomten å Helgeandsholmen
fullt egnar sig för det afsedda målet och, derest detta icke vore fallet, om
det icke då skulle vara att anbefalla, att riksdagshuset uppfördes möjligen
å stället för den gamla byggnaden bredvid Riddarholmskyrkan.*

Jag har uppfylt det mig lemnade hedrande uppdraget. Under
dagarne 8—14 september uppehöll jag mig i Stockholm. Genom herr
Törnebladhs vänliga bemedling bereddes mig tillfälle att taga noga kännedom
såväl af den på Riksdags-komiténs uppdrag af herr arkitekten Aron
Johansson utarbetade planen för Helgeandsholmen som ock af de af herrar
G. R. Ringström, Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg planlagda anläggningarne.
I synnerhet gjorde jag det till min uppgift att på noggrannaste
sätt studera de stadsdelar, i Indika de i fråga varande byggnaderna
kunna komma att uppföras.

* I tyska texten står »neben Riddarholmen», och har författaren tvifvelsutan trott att
namnet afser den å holmen liggande kyrkan.

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

Efter min återkomst till Berlin (ten 24 september 1894 sände mig
enligt min önskan herr Carl Cervin eu frågouppgift på uppdrag af herrar
Hochschild, Äbergsson, Almgren, von Rosen, Richert, Setterwall och
Althainz. De framstälda frågorna hafva följande lydelse:

l:o. Anser Ni det vara i estetiskt afseende berättigadt att uppföra
en byggnad med de dimensioner, som af ritningarne angifvas, på det ställe
å Helgeandsholmen, som af Riksdags-komitén afses enligt de Er tillsända
ritningarne, eller hyser Ni den åsigten, att den verkan, som kungliga
slottet i sitt fria läge nu åstadkommer och äfven framdeles skulle åstadkomma
om Helgeandsholmen befriades från byggnader, i betydlig mån
föiTingas genom en sådan byggnads uppförande?

2:o. År det deremot ur estetisk synpunkt tillåtligt att å sistnämnda
holme uppföra en betydligt mindre och lägre byggnad med ungefär
följande mått: längd: 70 meter, bredd: 55 meter, höjd: hufvudbyggnaden:
9,75 meter, inre centralpartiet 15,so meter öfver Norrbro?

3:o. Anser Ni att den Eder förevisade platsen å Riddarholinen, som
för närvarande upptages af den byggnad, som hyser kammarrätten m. fl.,
af skolhusen och kajen, vara till storlek och läge nog rymlig för att der
uppföra ett monumentalt riksdagshus, som, på samma gång det i estetiskt
afseende motsvarar höga anspråk, erbjuder ljusa, sunda och lätt tillgängliga
lokaler med det ytinnehåll och den fördelning, som af bilagda program
fordraSj,

A frågan 1 anmärker jag:

Enligt min mening kommer den verkan, som kungliga slottet erbjuder
i sitt nu fria läge och äfven framdeles skulle åstadkomma i förening med
Helgeandsholmens frigörelse från byggnader, att i betydlig mån förringas,
och detta gäller ej blott slottet och dess närmaste omgifning, utan hela
denna stadsdel.

Saltsjön i förening med Mälaren — och denna förening försiggår för
åskådaren just på ifrågavarande ställe — visar en mägtig, makalös vattenväg,
och uppför man å Helgeandsholmen eu sådan byggnad som den afsedda,
vore det alldeles detsamma, som om man tvärs öfver floden Thames,
ungefär vid Westininsterbron, uppförde eu väldig skans* — en väldig vägg,
— eller om man murade igen Rialtobrons båge.

Då jag, en främling i edert land, känner fasa för eu sådan afsigt,
huru mycket starkare skall ''ej denna känsla vara hos eu någorlunda
konstsinnad man, som älskar sin fädernestad eller .sitt fäderneslands hufvudstad.

* »Sperrfort.»

Bill. till Itikxd. Prof. 1026. I Sami. 2 A/d. 1 Band. 14 Höft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 27.

Afståndet från slottsbergets fot till Strömgatan, resp. Gustaf Adolfs
torg, uppgår till c:a 225 meter, och det synes otillåtlig! att inom denna
rymd förlägga en byggnad af öfver 100 meters frontlängd.

Förbindelsen mellan Saltsjön och Mälaren skulle tillmuras, igenmuras
ty vid utsigt, tagen från sned vinkel, medverka äfven sidofasaderna,
byggnadens djup — redan tanken förefaller såsom en vidunderlighet.*

Men ännu en annan fråga sammanhänger nära med den om riksdagsbyggnadens
förläggande på Helgeandsholmen. Kungliga slottet är Stockholms
mest framträdande och skönaste byggnadsverk, dess verkan är på
grund af dess läge alldeles egendomlig och lemnar ett outplånligt minne
hos en hvar som besökt staden. Frågas nu: kommer eller kommer icke
denna verkan att förringas genom uppförandet af en byggnad med det
tillämnade riksdagshusets proportioner?

Jag anser det ej vara tänkbart, att någon sakkunnig kan vara af den
mening, att slottets verkan icke förringas genom eu sådan byggnad, ja att
den, sedd från Mälaren, icke rent tillintetgöres.

År det vid sådana förhållanden tillåtet att rubba det nu bestående?

Man borde tvärtom i stadens intresse göra allt för att stegra detta
framstående monuments verkan och afhålla sig från allt det, som kunde
försvaga densamma.

Helgeandsholmen är rätta platsen för trädgårdsanläggningar, träd
samt kajer, trappanläggningar, mindre arkitektoniska prydnader o. s. v.,
egnade att på ett skönt sätt sammanbinda holmens yta med vattenspegeln.
Jag anser det vara derjemte tillåtlig! att å Helgeandsholmen uppföra jemväl
en byggnad af anspråkslösa dimensioner. Och härmed är äfven den
andra af de till mig framstälda frågorna besvarad. Ni uppgifver sistnämnda
byggnads mått vara: längd 70 meter, fasadens höjd 9,75 meter,
mittelpartiets höjd 15,so meter öfver Norrbro. Med en relativt så ringa
höjd är, enligt min åsigt, eu längd af 70 meter ännu tillåten.

Vill man föröka denna stadsdels storslagna karakter, böra strandgatorna
intill Vasabron och vidare förses med framstående, mägtiga byggnadsverk.

Ä frågan 3 anmärker jag, att jag anser den ifrågavarande tomten å
Riddarholmen vara lämplig och tillräcklig för att å densamma uppföra ett
riksdagshus med de i programmet fordrade rymligheterna och åt denna
byggnad gifva en yttre form, som i estetiskt afseende uppfyller höga anspråk,
i synnerhet om byggnaden skjutes längre tillbaka och stranden på
grund deraf tillökas och afrundas på vattenytans bekostnad.

»eine Ungeheuerlichkeit.»

Motioner i Första Kammaren, A'':o 28.

Till bekräftande af ofvanstående uppgifver jag här nedan eu jemförelse
af de bebyggda ytorna och fasadlängderna i utkasten för Helgeandsoch
Riddarholmen.

Enligt de föreliggande ritningarna belöper sig

den bebyggda ytan å Helgeandsholmen......... till c:a 5,000 □ in.

» » å Riddarholmen.............. » » 5,500 □ in.

fasadlängderna å Helgeandsholmen................. » » 300 in.

» å Riddarholmen....................... » » 400 in.

Berlin 28 december 1894.

undert. D:r Paul Waliot.

Kaiserl. Geh. Baurath.

N:o 28.

Af herr Sandberg, angående pension åt juris doktor J. A. Thurgren.

Med stöd af bifogade handlingar får jag vördsamt föreslå, att åt
juris doktor J. A. Thurgren rnå beviljas en pension af tretusen (3,000)
kronor. Doktor Thurgren har, såsom känd! är, bland annat, genom sina
forskningar och skrifter väsentligen bidragit till utredning af de s. k. grundskatternas
natur och uppkomst. Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1895.

J. A. Sandberg.