Motioner i Första Kammaren, N:o 24

Motion 1897:24 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

1

N:o 24.

Af herr Bremberg, om bildande af en fond för afdikningar å
kronans skogar i Norrbottens och Vesterbottens län.

Då Kong!. Maj:t i sin statsverksproposition till innevarande Riksdag
i enlighet med domänstyrelsens förslag hemstält om beredande för
1898 af ett extra anslag af 50,000 kronor för afdikning till skogsändamål
af vattensjuk mark å kronoparker i Norr- och Vesterbottens län,
har med denna hemställan angifvits den rigtning, som nämnda styrelse
ansett bäst befordra skötseln af kronans skogar i öfre Norrland.

Virkestillgången och inkomsterna från kronoskogarna skola genom
dylika åtgärder väsentligt ökas och i sinom tid mångdubblas, och nämnda
skogar i Norrland, på detta sätt förökade, blifva för staten en rik inkomstkälla,
som utan nämnvärda uppoffringar i förhållande till den blifvande
skogsafkastningen kommer att lemna väsentliga bidrag till statsbudgeten.

Då emellertid torrläggningen af sankmarker, i syfte att försvara,
förbättra eller öka den produktiva äfvensom att till produktiv förvandla
den nuvarande inproduktiva marken, är förenad med betydande
kostnader, synes mig det af Kongl. Maj:t äskade anslaget allt för ringa
för att nå det stora mål, hvarom frågan gäller. Detta framstår ännu
tydligare, om man besinnar, hvilka oerhördt stora vidder, som inom
Norrland behöfva torrläggas för att blifva skogbärande mark.

Med anledning deraf, att inkomsterna från de norrländska kronoskogarne
årligen betydligt ökas, synes det mig vara statsmagternas
Bih. till It Hind. Prat. 181)7. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band 10 Höft. (N:is 24—30.) 1

*

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

pligt att i mån af och i förhållande till dessa ökade inkomster anslå
medel för tillgodogörande af de myrtrakter, som upptaga stor del af
de båda nordligaste länens areal. Det synes äfven lämpligt, att dessa
medel utgå med en viss procent af den årliga skogsafkastningen för
hvartdera länet. Härigenom skulle de norrländska kronoskogarne så
småningom med en jemförelsevis ringa del af sin afkastning erhålla
sina sankmarker torrlagda och på samma gång ställa i utsigt en för
hvarje år betydligt ökad skogsafkastning. Säkert är, att de medel,
som i dessa företag nedläggas, komma att lemna en sådan ränteafkastning,
att staten på intet annat företag kan erhålla större vinst.

Med anledning häraf och under åberopande jemväl af hvad vederbörande
departementschef i ärendet anfört, får jag härmed vördsamt
föreslå,

det Riksdagen ville besluta, att för 1898 och derefter
för hvarje år måtte afsättas 10 procent af den
årliga skogsafkastningen från kronans skogar inom
hvartdera af Norrbottens och Yesterbottens län i ändamål
att deraf bilda en fond, som af Kongl. Maj:t användes
för bestridande af kostnaden för afdikningar
å ifrågavarande skogar i sagda län.

Stockholm den 28 januari 1897.

F. O. Bremberg.