Motioner i Första Kammaren, N:o 24

Motion 1878:24 Första kammaren

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

N:o 24.

Af Ilerr Wallcilfoerg; Med förslag till förordning angående egendom
tillhörig jemn ägs- eller kanal-aktiebolag.,

Ehuru jag nyligen i denna Kammare hörde uttalas af Kammarens inflytelserikaste
ledamot att lagstiftningsarbetet går alldeles för fort, och detta borde vara
för mig afskräckande, så söker jag icke desto mindre åstadkomma den lagstiftning
vi sakna och som jag för min del anser vara af behofvet högst påkallad, så vida
man icke vill med stoiskt lugn åse omstörtningar af den omfattning på det ekonomiska
området att de kunna medföra tusentals menniskors ruin och ett tillhakasättande
af landets välstånd och utveckling.

Val är det sant att frågan om inteckning eller panträtt i jernväg är svårlöst;
men om man icke arbetar derpå, så blir den olöst. Det kan visserligen synas
vara en likgiltig sak för dem, som icke tagit kännedom om huru djupt ingripande
i våra förhållanden jern vägars byggande på enskildas bekostnad i sjelfva verket är,
och jag kunde, för min ringa del, trösta mig med medvetandet att efter måttet af
mina krafter sträfva att hejda den ifver, hvarmed nya jernvägsanläggningar alltjemt
påbörjats. Men de begge statsmakterna hafva gemensamt främjat jernvägsbolags
bildande på den mindre säkra grunden af ett ringare eget kapital i jemförelse
med de upplånade medlen för jernvägens byggande. Det är således statsmakternas
pligt, efter min uppfattning, att göra något för att betrygga obligationsinnehafvarnes
sakrätt till den egendom, hvaruti deras, ofta enda, sparpenning blifvit nedlagd.

De enskilda jernbanorna, som nu trafikeras, hafva en sammanräknad längd
af 313 svenska mil, hvartill komma 48 svenska mil under byggnad. Till ringare
än 220,000,000 kronor kan icke kostnaden uppskattas, och om man antager att
bolagen tillskjutit eu fjerdedel, så är likväl 165,000,000 kronor upplånade medel,

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

13

deraf statens fordran torde uppgå till cirka 30,000,000 kronor. Man torde häraf
finna att frågan icke gäller obetydligheter, utan att den är af mycket allvarsam
natur. Sanningen till ära bör jag nämna, att det förslag jag nu framlägger, är
utarbetadt af en lagerfaren man, hvilken äran tillkommer i fall det vinner Riksdagens
bifall.

På grund af hvad jag anfört tager jag mig friheten föreslå,

det Riksdagen behagade för sin del besluta en lag af följande
innehåll:

§ 1-

l:o) Med jcrnvägsalctiebolag förstås i denna författning aktiebolag, som, enligt
dess af Kongl. Maj:t faststälda bolagsordning, har till uteslutande ändamål att anlägga
eller eljest förvärfva och med egen materiel trafikera viss i bolagsordningen
uppgifven jernväg.

2:o) Under Jcanalalctiebolag inbegripes dels aktiebolag, som, enligt dess af
Kongl. Maj:t faststälda bolagsordning, har till uteslutande ändamål att anlägga eller
eljest förvärfva kanalverk samt hålla detsamma tillgängligt för allmän trafik, dels
sådana före kongl. förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober 1848 tillkomna
bolag, som hafva nyss nämnda ändamål.

3:o) Aktiebolag kan hos sig förena egenskaperna af jernvägs- och Icanalalcticbolag.

§ 2-

l:o) Jernvägs- eller kanal-aktiebolag, till hvars anläggningar den erforderliga
marken till större eller mindre del blifvit förvärfvad eller skall förvärfvas enligt
gällande författning om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må icke
till annat bolag, kommun eller enskild person frivilligt öfverlåta sin fasta egendom
eller någon del deraf, utan att Kongl. Maj:t gifvit lof dertill, ej heller må sådant
bolag genom köp, skifte eller gåfva förvärfva fast egendom, som är med inteckning
belastad; och vare förty lagfart å sådana afhandlingar förbjuden.

2:o) Jernvägs- eller kanal-aktiebolag, som häftar i skuld, hvarför förmånsrätt
enligt 4—7 §§ ega rum, må icke å annan öfverlåta sin fasta egendom eller
någon del deraf. Sker det, vare utan verkan, ändå att konungen, efter hvad i l:a
punkten sagd! är, gifvit lof dertill.

3:o) Jernvägsaktiebolag, hvarom i l:a punkten sägs, kan ej med laga verkan
pantsätta sin lösa egendom.

§ 3.

l:o) Jernvägs- eller kanal-aktiebolags fasta och lösa egendom kan ej för
gäld utmätas eller i qvarstad sättas.

14

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

2:o) Om jernvägs- eller kanal-aktiebolag gäller hvad i 4 § konkurslagen om
Köpman sagd! är.

3:o) Visas omständigheter, på grund hvaraf antagas kan, att jernvägsaktiebolag
afhändt sig rörlig materiel till den omfattning, att jernvägens trafikförmåga
inskränkes, utan att sådant af rörelsen föranledes, egen ock borgenär, ändå att
hans fordran ej förfallen är, söka, att bolagets egendom afträdas må, efter som i
konkurslagen sägs.

§ i Har

jernvägs- eller kanal-aktiebolag, till hvars anläggningar den erforderliga
marken till större eller mindre del blifvit förvärfvad eller skall förvärfvas enligt gällande
författning om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, blifvit i
konkurstillstånd försatt, skola i fråga om borgenärernes rätt och företräde för hvar
annan till den gäldbundna egendomen 17 kap. Handelsbalken med dertill hörande
författningar ej tillämpas utan njute bolagets samtlige borgenärer sin betalning ur
all bolagets egendom i den ordning dem emellan, som här nedan bestämmes.

§ 5.

l:o) Först njuta bolagets betjente och tjenstehjon deras lön för sista året.

2:o) Dernäst har kronan företräde för all ränta, tionde eller annan afgäld
af bolagets fasta egendom, den der ej stått längre inne än tre år, äfvensom för bolagets
utskylder sista och löpande året, de der ej för fast egendom utgå.

3:o) Sedan ega de, som lemnat bolaget försträckning till jernvägs eller
kanals anläggning eller förvärfvande eller jernvägsaktiebolag försträckning till rörlig
materiel, att utbekomma sina fordringar med ogulden ränta.

4:o) Lika rätt med de under 3:o omförmälda borgenärer tillkommer dem,
hvilkas fordringar grunda sig på ersättningsanspråk för skada, som genom bolagets
trafik uppkommit och är af beskaffenhet att böra af bolaget godtgöras.

5:o) Sedan förenämnde borgenärer blifvit godtgjorde, ega öfrige borgenärer
med undantag som i 6:e punkten sägs, att njuta betalning för sina fordringar med
ränta, der sådan eger rum.

6:o) Böter hafva minsta rätt.

7:o) Räcker bolagets egendom för borgenärerna ej till, njuta de, som lika
rätt med hvarannan hafva, betalning hvar i förhållande till sin fordran.

§ 6.

Förmånsrätt efter 3:e punkten i nästföregående § tillkommer:

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

15

l:o) kronan för de till jernvägs eller kanals anläggning eller jernvägsmateriels
anskaffande lemnade försträckningar;

2:o) kommuner och landsting för de till samma ändamål lemnade försträckningar; 3:o)

kommuner och landsting, som med Kongl. Maj:ts tillstånd iklädt sig
ansvarighet för bolagets skuldförbindelser, med afseende å det belopp, som kommunen
eller landstinget på grund af sin berörda ansvarighet redan utgifvit eller är
förbundet att framdeles utgifva;

4:o) innehafvare af bolagets obligationer.

§ 7.

l:o) Borgenärer, som enligt § 5 hafva samma företrädesrätt framför andra
borgenärer och hvilkas fordringar tillkommit förr, än denna författning utfärdades,
hafva företräde framför de borgenärer af samma slag, hvilkas fordringar tillkommit
efter författningens utfärdande, och ega sins emellan lika rätt, der ej vissa skuldförbindelser
eller obligationer innehålla, att deras innehafvare skola hafva sämre
rätt iin andra, i hvilken händelse dessa bestämmelser lända till efterrättelse.

2:o) Borgenärer, som enligt § 5 hafva samma företrädesrätt framför andra
borgenärer och hvilkas fordringar tillkommit efter det denna författning utfärdades,
hafva sins emellan den rätt till betalning, att de, hvilkas fordringar tillkommit förr,
hafva företräde framför dem, hvilkas fordringar tillkommit senare.

3:o) Med afseende å stadgandena i föregående punkter, skola kronans, kommuners
och landstings fordringar på grund af försträckning anses hafva tillkommit
å den dag, då skriftligt låneaftal mellan dessa och gäldbundna bolaget upprättades,
kommuners och landstings fordringar på grund af ansvarighetsförbindelser å den dag,
dylik förbindelse ingicks, obligationsinnehafvares fordringar å den dag obligationen
är dagtecknad, samt skadeersättningsanspråk å den dag, skadan inträffade.

§ B.

l:o) Med obligation förstås i denna författning tryckt skuldförbindelse, stöld
till innehafvaren att betalas genom utlottning eller inköp under viss amorteringstid,
ej understigande 10 och ej öfverstigande 40 år, samt försedd med räntekuponger
förfallande å vissa tider.

2:o) Jernvägs- och kanal-aktiebolag må ej hädanefter utan Kongl. Maj:ts särskilda
tillstånd utfärda obligationer.

3:o) På Kongl. Maj:t ankommer att efter omständigheterna förordna under
hvilka vilkor rätt att utfärda obligationer kan jernvägs- eller kanal-aktiebolag medgifvas,
samt att låta dessa vilkor kungöras.

16

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

4:o) På Kongl. Maj:t ankommer likalades att föreskrifva nödig kontroll mot
öfverskridande af den rätt till obligationers utfärdande, som kan blifva jernvägs- eller
kanal-aktiebolag medgifven.

5:o) Kongl. Maj:ts beslut, hvarigenom rätt till utfärdande af obligationer
meddelas visst jernvägs- eller kanal-aktiebolag samt kontroller med afseende derå
föreskrifvas, skola kungöras på sätt om allmänna författningar är stadgadt.

6:o) Utfärdar jernvägs- eller kanal-aktiebolags styrelse obligationer utan
Kongl. Maj:ts tillstånd, skola den eller de, som å bolagets vägnar undertecknat obligationen,
en för alla och alla för en, stå i personlig betalningsskyldighet för obligationens
innehåll och förskrifna beloppet vara vid anfordran till betalning förfallet,
ehvad obligationerna än må innehålla om annan förfallotid.

§; film)
Varder jernvägs- eller kanal-aktiebolag försatt i konkurs och häftar det
i gäld, hvarför förmånsrätt enligt 4—7 §§ eger rum, åligger det konkursdomaren att
å inställelsedagen höra de förmånsrättsegande borgenärerne, huruvida de ibland dem,
som hafva sins emellan lika rätt, vilja låta sin rätt i konkursen bevakas genom ett
eller flera gemensamma ombud.

2:o) Om dervid de borgenärer, som tillsammans innehafva största beloppet
af de fordringar, hvilka sinsemellan hafva lika rätt och blifvit i konkursen bevakade,
förena sig om utväljande af ett eller flera ombud, eger detta eller dessa ombud uteslutande
behörighet att i konkursen föra talan för alla de borgenärer, som hafva lika
förmånsrätt med dem, af hvilka ombudet eller ombuden blifvit valda.

3:o) Ombud, hvilka blifvit valda efter hvad här ofvan sägs, ega jemväl att
å sina hufvudmäns vägnar ingå förlikning och ackord i konkursen äfvensom sluta
aftal om öfvertagande af gäldbundna bolagets tillgångar i liqvid för hufvudmännens
fordringar, dock utan att dessa må med ytterligare betalningsskyldighet belastas.

4:o) Aftal af sistnämnda beskaffenhet gälla äfven till förmån för de borgenärer,
hvilka icke bevakat sina fordringar i konkursen, men hafva lika förmånsrätt
med dem, som ombuden valt.

5:o) Vill borgenär, som ej bevakat sin fordran, begagna sig af aftal, hvarom
i 4:e punkten sägs, åligger honom att inom viss tid, som af ombudet eller ombuden
kungöres i allmänna tidningarne och ej må sättas kortare än en månad från aftalets
slutande, gifva sin afsigt tillkänna, vid äfventyr att eljest varda från delaktighet i
aftalet utesluten.

§ io.

1 ro) Har jernvägs- eller kanal-aktiebolag vid utfärdandet af denna författning
skuldförbindelse utelöpande, hvilken, utan att uppfylla de i 6 och 8 §§ stadgade vil -

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

17

kor för förmånsrätt, icke förfaller till betalning inom sex månader från författningens
utfärdande eller är stäld på längre uppsägningstid än sex månader, skall sådan
skuldförbindelse icke dess mindre vara förfallen till betalning sex månader efter det
uppsägning hos bolagets styrelse skett. Samma uppsägningstid gälle ock i ty fall
mot bolagets löftesmän.

2:o) De i 4—7 §§ meddelade bestämmelser angående förmånsrätt i vissa jernvägs-
eller kanal-aktiebolags konkurser skola icke vinna tillämpning i de konkurser,
som börjas inom ett år från denna författnings utfärdande, utan gälle i dessa hvad
som är i 17 kap. Handelsbalken med tillhörande författningar stadgadt.

3:o) I de delar, som icke omförmälas i näst föregående punkt, träder denna
författning i kraft, så snart den blifvit vederbörligen kungjord.

Stockholm den 26 Januari 1878.

A. O Wal lenberg

K

Bör till Rissel,. Prot. 1878. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band.. 6 Raft

3