Motioner i Första Kammaren, N;o 23

Motion 1891:23 Första kammaren

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF

Motioner i Första Kammaren, N;o 23.

9

N:o 23.

Af friherre af Ugglas, om anstånd med uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och Riksbanken,
m. m.

Då Riksdagen år 1888 fattade sitt beslut »att för inrymmande af
riksdagen, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen samt
af riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af
Helgeandsholmen», förelåg, så vidt jag vet, icke någon utredning angående
ett sa beskaffadt byggnadsföretag eller om kostnaderna för detsamma.
Den utredning, som i afseende å Helgeandsholmens bebyggande
dittills egt rum, afsåg en enda byggnad, inrymmande riksdagen
och samtliga ofvannämnda verk och inrättningar; och det ligger ju för
öppen dag, att på en redan i och för sig trång byggnadsplats som Helgeandsholmen
förhållandena skola gestalta sig väsentligen olika, när man
från den för byggnadernas uppförande afsedda plats måste frånräkna
arealen för en gata, äfven af den ringa bredd som 40 fot.

Att Riksdagen i frågans sålunda outredda skick i allt fall fattade
ett definitivt beslut, kan ju endast förklaras dels deraf, att Riksdagen
ville se ett slut på denna gamla tvistefråga, och dels deraf, att Riksdagen
önskade, då tillfälle dertill ännu erbjöds, genom Hans Maj:t
Konungens nådiga anbud om öfverlåtande af Honom enskildt tillhörande
Bih. till Bikt». Prof. 1891. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 8 Höft. 2

10

Motioner i Första Kammaren, N:o 23.

egendomar, få det hinder för Helgeandsholmens ordnande undanröjdt,
som förefans i hofstallets befintlighet derstädes.

Nu är detta senare mål vunnet. Riksdagen har fri dispositionsrätt
öfver holmen, och då böra väl Riksdagens åtgöranden i denna fråga
uteslutande gå ut derpå, att de ifrågasatta byggnaderna blifva fullt
ändamålsenliga, fullt lämpliga och fullt värdiga sin uppgift, så att detta,
det under sekler största husbyggnadsföretag i Sverige, må lända till
heder för den tid, som framkallat detsamma, och om det skulle befinnas,
att detta mål icke kan uppnås utan att Riksdagen i någon mån
ändrar eller modifierar sitt beslut, bör en sådan åtgärd väl vara fullt
berättigad.

Otvifvelaktigt är nu, att, allt efter som denna byggnadsfråga
framskridit och allmänheten om densamma erhållit kännedom, tvifvel
allt mer och mer uppstått angående lämpligheten att på Helgeandsholmen
sammanföra riksdagshus och riksbank, och under den senaste
tiden hafva dessa tvifvel öfvergått till en mycket allmänt utbredd öfvertygelse,
att Helgeandsholmen icke erbjuder tillräckligt utrymme för ett
lämpligt anordnande af begge ifrågavarande byggnader.

Man har funnit stöd för en sådan öfvertygelse deri:
att fastän Riksdagens beslut om uppförande af tvä skilda byggnader
icke kunnat fullständigt genomföras, man ändock nödgats förlägga
riksbankshuset till någon del å mark, utfyld i sjön, till det yttersta
inskränka bredden å de riksdagshuset omgifvande gator och kajer, anordna
ljusgårdar af mycket små dimensioner in. in.

att den framstående utländske arkitekt, som hitkallats för att
granska de här utförda ritningarne, i sitt utlåtande upprepade gånger
betonat, att han icke haft att yttra sig om lämpligheten af Riksdagens
program att på holmen sammanföra ifrågavarande byggnader, utan
endast om sättet, huru detta program blifvit utfördt, och sålunda likasom
velat fritaga sig från att anses eller blifva åberopad såsom någon
auktoritet för sjelfva byggnadsplatsens lämplighet, hvilket han väl icke
behöft göra, om han funnit platsen fullt passande för genomförande af
Riksdagens program; samt slutligen att svenska teknologföreningens
fackafdelning för husbyggnadskonst, hvilket samfund, enligt hvad kändt
är, såsom medlemmar räknar många, vid bedömande af dylika frågor,
ganska sakkunniga personer, uti ett uttalande, som varit synligt i allmänna
tidningarne, framstält mycket stora betänkligheter mot Helgeandsholmens
bebyggande i enlighet med 1888 års riksdagsbeslut.

Det vill således förefalla, som vore det önskligt att endast den
ena af byggnaderna erhölle plats å holmen. Finge man dervid uteslu -

11

Motioner i Första Kammaren, N:o 23.

tände fästa sig vid hvad som ur skönhetssynpunkt vore att föredraga,
borde man må hända utgå derifrån, att riksbankshuset skulle få sin plats
å holmen; men då jag icke kunnat för mig dölja, att betydligt större
svårigheter möta att anskaffa en annan plats för riksdagshuset, än för
banken, i synnerhet sedan flera förut för ett nytt riksdagshus ifrågasatta
platser numera blifvit för andra ändamål disponerade, har jag
funnit mig icke böra ifrågasätta annat, än att riksdaghuset uppföres
å holmen samt en annan tomt afses endast för riksbankshuset.

Mot ett dylikt åtskiljande af de båda byggnadsföretagen har
blifvit invändt, att de sammanlagda byggnadskostnaderna derigenom
komma att betydligt ökas. Härvid vill jag erinra, dels att, äfven om
någon tillökning i kostnaderna deraf vållades, denna icke bör undvikas
genom att uppoffra byggnadernas tjenlighet för sina ändamål, dels ock
att riksbankens förläggande till annan plats möjliggör åtskilliga besparingar,
såsom undvikande af broarne till Drottninggatan och Mynttorget,
minskad utfyllning i vattnet, lättare grundläggning m. in., hvadan fördyrandet,
om sådant behöfver ifrågakomma, enligt all sannolikhet icke
blir af den betydelse, att det bör tagas i betraktande, då det gäller så
stora och vigtiga byggnadsföretag som anskaffande af nya riksdagsoch
riksbankshus.

Ej heller torde något giltigt skäl mot den af mig tänkta utredningen
kunna hemtas derifrån, att den skulle vålla något uppskof med
byggnadsföretagens sättande i verket. Jag tror mig nemligen veta,
att hofstallet först på våren 1894 kan utrymmas, hvadan dessförinnan
icke något egentligt byggnadsarbete kan utföras å holmen. Dessutom
måste de utfyllningar och öfriga arbeten i strömmen, som blifva nödiga
på grund af byggnadsarbetet, lagligen föregås af eu utredning, som,
så vidt jag vet, ännu ej påbörjats.

För att nu emellertid den föreliggande byggnadsfrågan må kunna
blifva så skärskådad, att ett säkert omdöme kan grundas på den blifvande
utredningen, fordras, enligt min uppfattning, att den underkastas
bedömande af eu fullt sakkunnig myndighet, och då, under nuvarande
förhållanden, kongl. öfverintendentsembetet torde vara förhindradt att
dermed taga befattning, synes mig kongl. akademien för de fria konsterna
vara den myndighet, som med allt skäl bör kunna för ändamålet
anlitas, såsom den der räknar som medlemmar icke allenast våra
mest framstående arkitekter, utan äfven andra personer, som väl förstå
att bedöma dylika frågor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då Riksdagen visserligen
till fullo uppskattar vigten af att tillse, att ifrågavarande bygg -

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 23.

nåder komma att utgöra ett varaktigt och hedrande minne af hvad
svensk byggnadskonst i vår tid kan åstadkomma, hemställer jag, att
Riksdagen måtte besluta:

flit, sedan slutligt förslag till ifrågavarande byggnader
å Helgeandsholmen till fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret ingifvits af de för frågans utredning
utsedda personer, fullmägtige böra söka att
från kongl. akademien för de fria konsterna här i
Stockholm införskaffa yttrande rörande de för riksdagsoch
bankhusen uppgjorda ritningar, särskilt med afseende
å lämpligheten af den för dessa byggnader
afsedda plats;

flit fullmägtige derjemte böra taga i förnyad t
öfvervägande och söka utreda, huru vida icke för det
tillämnade nya bankhuset annan lämplig byggnadstomt
än å Helgeandsholmen må kunna beredas, och
att, derest förslag å sådan tomt erhålles, låta uppgöra
ritningar med kostnadsberäkningar till bankhus
å sagda tomt samt till ensamt riksdagshus å Helgeandsholmen; att,

sedan ärendet blifvit sålunda utredt, detsamma
skall för Riksdagen å nyo anmälas; samt

att med alla åtgärder för fullgörande af det fullmägtige
utaf 1888 års Riksdag lemnade uppdrag i afseende
å riksdags- och riksbanksbyggnader å Helgeandsholmen,
i hvad samma uppdrag innefattar dessa
nybyggnaders utförande, skall anstå i afvaktan på det
beslut Riksdagen kan komma att fatta, sedan ärendet
i ofvannämnda ordning anmälts för Riksdagen.

Stockholm den 29 januari 1891.

(Just. af Ugglas.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.