Motioner i Första Kammaren, N:o 1

Motion 1896:1 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

1

X:o 1.

Af friherre KlillCkOWStrÖIll, angående förhöjd tull å fläsk.

Ehuru vid sistlidna riksdag ifrågasatt förhöjd införselstullafgift å
artikeln fläsk afslogs vid gemensam votering, anser jag denna fråga
vara af den vigt för jordbrukets idkare af alla klasser, att jag bör
derå fästa Riksdagens synnerliga uppmärksamhet.

Bland de kompletteringsåtgärder, hvilka årets Riksdag för att
rätt fylla sin uppgift att bereda vård och stöd åt det svenska näringslifvet
bör vidtaga med afseende på tulltaxan, står på jordbrukstullarnas
område tvifvels utan en lämplig höjning af fläsktullen i främsta rummet.

Att fläskproduktionen är en synnerligen vigtig näringsgren för
det svenska jordbruket, är hvarjom och enom kändt. Det ofta upprepade
och ständigt just från det egentliga allmogehållet kommande
yrkandet på skydd för den inhemska fläskproduktionen utgjorde just
en af de första ansatserna i vårt land till brytande af frihandelsregimen
och till uppmärksammandet af de inhemska näringarnas behof af hjelp
emot den öfvermägtiga utländska konkurrensen. Och då skyddssystemet
1888 infördes, blef äfven fläsket ihågkommet. En tullsats åsattes af
20 öre per kilogram för annat fläsk än det rökta, hvilket senare fick
ett skydd af 25 öre per kilogram.

Huru betydande svinafveln är för vårt land visar Sveriges officiella
statistik för år 1895, som uppgifver svinkreaturens antal i hela
landet till:

år 1884 ...................................... 470,889 stycken,

» 1888 ....................................... 610,469 »

» 1893 ....................................... 717,339 » .

Bill, till lliJcsd. Prof. 1896. 1 Sami. 2 Afä. 1 Band. 1 Höft. (N:is 1—4). 1

2

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.
Derjemte uppgifves importen af fläsk hafva utgjort:

år 1890 .......................................... 8,219,833 kilo,

» 1892 .......................................... 7,320,709 »

» 1894 .......................................... 6,246,000 »

Hvaremot exporten af fläsk utgjorde:

år 1890 .......................................... 5,961,238 kilo,

» 1892 .......................................... 6,663,754 »

» 1894 .......................................... 8,152,000 » .

Ehuru svinafveln under hägnet af detta skydd redan på ett par
år hann taga ett betydande uppsving, fick emellertid fläsktullen på
grund af de då rådande höga prisförhållandena å vissa lifsförnödenheter
1892 dela de öfriga jordbrukstullarnas öde att »tills vidare» nedsättas.
Tullen å icke rökt fläsk sänktes då till 10 öre per kilogram. Och denna
nedsättning blef lika litet med afseende på fläsktullen som beträffande
spanmålstullarna, såsom den uppgifna afsigten var, provisorisk. Snart
nog inträdde icke blott å spanmålsmarknaden utan äfven i fläskpriset
högst betydande prisnedsättningar. Men fläsktullen fick det oaktadt
qvarstå vid sitt låga belopp.

Icke ens då spanmålstullarna vid förra riksdagen återstäldes och
höjdes, fick fläsktullen i någon som helst mån vara med. Icke mindre
än 3 motioner yrkade på höjd fläsktull, den ena af herr Johansson i
Strömsberg på en höjning till 30 öre per kilogram, en annan af herr
Petersson i Boestad till 25 öre samt den tredje af herr J. Sjöberg m.
fl. till det gamla beloppet 20 öre per kilogram.

Detta sistnämnda yrkande vann äfven bevillningsutskottets tillstyrkande,
men i riksdagen föll det igenom.

Huru vigtig emellertid landtbrukarne sjelfva anse saken vara,
torde bland annat framgå deraf, att på nästan hvarje större jordbrukareeller
agrarföreningsmöte, som den senare tiden hållits, har frågan om
fläsktullens höjande varit före, omfattats med det lifligaste intresse
samt uttryckligen betecknats såsom ett af de allra vigtigaste bland
jordbrukets närmaste önskemål.

Eu af de förnämsta orsakerna till de motgångar, hvilka ofta
drabbat fläsktullen i riksdagen, har tvifvels utan bestått deri, att man
från frihandelssidan skickligt förstått att omgifva densamma med en
viss förhatlighet, derför att den skulle fördyra soflet. för den fattige
arbetaren. Det är på hög tid att denna fördom skingras. Om det
nämnda påståendet skall ha någon sanning för sig, så skulle detta väl
möjligen gälla ett antal norrländske arbetare, för hvilka på grund af
det nordliga klimatet det amerikanska fläsket med sin större och mägti -

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

3

gare fettlialt möjligen skulle vara ett särdeles vigtigt födoämne. Men
numera produceras ett synnerligen fetthaltigt fläsk äfven i Sverige, och
för öfrigt äro just dessa arbetare i allmänhet ganska väl aflönade, så
att de verkligen ha råd att betala den lilla prisstegring, som fläsktullens
höjning möjligen kan åstadkomma. I alla händelser far man
icke för eu mindre klass’ i ingen mån vitala intressen åsidosätta det
stora helas, en naturlig och med de största utvecklingsmöjligheter utrustad
inhemsk närings kraf att erhålla sin berättigade ställning i det
fosterländska skyddssystemet.

Skall man för öfrigt verkligen se saken från fattigmans synpunkt,
så finnes det just från den sidan flera skäl för än emot fläsktullen. Ty
för eu hel mängd småjordbrukare, torpare, statkarlar m. fl., hvilka
till större delen äro i vida smärre ekonomiska omständigheter än de
norrländske arbetarne, är ofta fläsket af de med allehanda affall och
andra mindre dyrbara ämnen uppfödda svinkreaturen den enda landtmannavara,
de kunna försälja. Det är också i hög grad betecknande,
att det just är ifrån de fattigare landsändarne, såsom från Småland
o. s. v., som de ifrigaste och talrikaste yrkandena på fläsktullens höjning
städse kommit.

Nu hafva emellertid förhållandena blifvit sådana, att för så godt
som alla jordbrukare, ej blott de små, utan äfven de stora, samt i alla
trakter af det jordbrukande Sverige, en gynsam afsättning af fläskproduktionen
blifvit af allt större betydelse. Detta särskildt derför, att
denna produktion blifvit en allt vigtigare binäring till den för landet
mer och mer betydelsefulla mejerihandteringen och odlingen af potatis.
Och då prisen äfven på denna närings produkter börja betydligt
sjunka, är det af hög vigt, att fläskproduktionen erhåller den möjligast
fördelaktiga ställning.

Någon öfverdrifven höjning af priset skall aldrig genom fläsktullens
höjande kunna befaras. Icke ens ett importförbud skulle kunna
åstadkomma en sådan, ty produktionen af fläsk öfverstiger redan nu
betydligt landets egna behof, och under sådana förhållanden komma
alltid tillbud och efterfrågan att i det hela ställa sig fördelaktigt för
köparen. Fläsktullens betydelse är egentligen den, att den vidgar den
inhemska marknaden genom bortträngande af det amerikanska fläsket
från de platser, der detsamma ej är någon nödvändighet (och detta är
helt visst de allra flesta, der det för närvarande är i allmänt bruk) samt
att den skapar en fast och säker basis för fläskmarknaden, sa att densamma
göres mera oberoende af fluktuationerna och börsjobberierna å

4

Motioner i Förstå Kammaren, N:o 1.

den internationella marknaden, än hvad förhållandet äi1 nu, då afsättningen
af det svenska fläsket i så hög grad hvilar på exporten.

Af huru stor betydelse skyddet är äfven för en näring, hvilken
redan producerar landets behof, det visar just 1888 års fläsktull, hvilken
inom landet framkallade svinslagterier i mängd och hvilken på några
år fördubblade exporten (1887 utgjordes denna af 3,125,192 kilogram,
men 1894 af icke mindre än 8,152,000 kilogram). Och då i alla händelser
importen, särdeles sedan tullen sänkts, är högst betydlig och för
närvarande utgör en 6 å 7 millioner kilogram årligen, är det lätt att
inse, af huru stor betydelse en tillräcklig och verkande skyddstull å fläsk
skulle vara för det svenska jordbruket.

Det är att hoppas, att statsmagterna icke längre åsidosätta lösningen
af denna i sann mening demokratiska skyddsfråga, hvilken är
lika vigtig för stattorparen som för den store godsegaren.

På grund af hvad jag ofvan anfört, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville dels bestämma tullsatserna å
fläsk sålunda:

Fläsk, rökt, per kilo 30 Öre;
andra slag, per kilo 20 öre,

dels ock besluta, att, för den händelse tullen å
ifrågavarande artiklar höjes, de förhöjda tullsatserna
för dessa artiklar skola jemväl under innevarande år,
såsom tilläggsafgifter till den förut beslutade tull*
bevillningen, utgöras från och med den 1 mars.

Om remiss af denna motion till bevillningsutskottet får jag vördsamt
anhålla.

Stockholm den 20 januari 1896.

B. Klinckowström,

ledamot af Riksdagens Första Kammare
för Elfsborgs läa.