Motioner i Första Kammaren, N:o 1

Motion 1894:1 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

1

N:o 1.

Af herr Pettersson, Carl, om utarbetande aj förslag till ändrade
bestämmelser i fråga om boställshafvares andel i boställes
behållna skog saf kastning.

Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 29 juni 1866 angående hushållningen
med de allmänna skogarne i riket föreskrifter i § 32 följande: »Der.
Yi uppå gjord underdånig framställning pröfvat nödigt, att kostnad för indelning
af sådana allmänna skogar, som ej befinna sig under Vår och kronans
omedelbara disposition, må förskottsvis bestridas af allmänna medel, skall
sådant förskott sedermera af den indelade skogens afkastning återgäldas på
det sätt, att dertill i första rummet användas försäljningsmedlen för det virke,
som vid skogsindelningen fälles i mätnings- och skifteslinierna, men om dessa
medel ej förslå, bristen fyllas efter hand genom skogens årliga afkastning
utöfver kostnaderna för dess bevakning och skötsel samt, i fråga om boställen,
boställshafvarens husbehof.»

Under vanliga förhållanden kan ingen befogad anmärkning göras mot
dessa bestämmelser, men särskilda omständigheter kunna inträffa, som göra
tillämpningen deraf obillig, om ej ett nytt stadgande tillkommer. En sådan
omständighet är t. ex. uppmätning och kartläggning af en boställsskog. Är
denna vidsträckt och belägen på flera ställen, kan kostnaden uppgå ända till
1,000 kronor, ja må hända ännu mer. Det bestrides icke, att sådan kartläggning
är både nödig och nyttig, ej heller att kostnaderna derför skola utgå
af medel, som inflyta genom försäljning af timmer från den i fråga varande
skogen. Men det kan vara tvifvel underkastadt, om det är så rättvist, att den
boställsinnehafvare, på hvilkens tid kartläggningen verkstäldes eller af hvilken
annan extra ordinarie kostnad erfordrades, skall ensam bära bördan deraf. Jag
tänker mig en boställshafvare, hvilken tillträdt sin plats 1890, samma år, som en
försäljning skett från hans boställsskog. Året derpå kartlägges skogsmarken
för eu kostnad af 1,000 kronor; 1895 sker utstämpling af timmer från nämnda
Bill. till Iliksd. Blot. 1894. 1 Sand. 2 Afd. 1. Band. 1 Höft. (Nås 1—3.)

2

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

skog och kostnaden derför antages uppgå till 100 kronor; hösten samma år
hålles auktion och timret inropas för 1,500 kronor. Boställshafvaren är he-.
rättigad att deraf erhålla hälften, men får i sjelfva verket ingenting, ja mindre
än ingenting; ty först skall från hans andel dragas hälften af kostnaden för
utstämplingen, 50 kronor, sedan halfva kartläggningsarfvodet, 500 kronor,
och slutligen aflöningen till en skogvaktare, 40 kr. pr år, in alles 200 kronor,
som han till på köpet fått förskottera. Detta skulle dock jemka sig i längden,
om denne boställshafvare innehade sin plats låt oss säga 20 år eller 4 femårsperioder;
men han dör må hända strax efter 1895 års auktion. Och så får
lian ensam lida och umgälla för så väl företrädare som alla sina efterträdare
denna extra ordinarie omkostnad, som möjligen aldrig mer påfordras, åtminstone
icke till sådan omfattning. Detta kan ju icke stämma öfverens med
billighet och rättvisa. Lika obilligt lider den boställsinnehafvare, på hvilkens
tid nybyggnad eller större reparation af boställslmsen verkställes, så vida virket
dertill tages af boställsskogen, emedan det förminskar hans andel i försäljningssumman
till favör för hans företrädare och efterträdare, Indika utbekomma
sin fulla andel. Ej heller torde det vara så rättvist, att en del boställshafvare,
hvilkas skogar äro indelade i femårsperioder, erhålla dem tillförsäkrade
belopp hvart femte år, medan andra bekomma sina hvarje år. Och
ändtligen kunde med fog begäras, att dröjsmålet med tillställande åt boställshafvaren
af hans andel i skogsförsäljningssumman icke vore så långt, som det
nu måste blifva. Men alla dessa olägenheter och möjligen flere dertill kunde
på en gång rödjas ur vägen, om vid blifvande skogsindelningar eller eljest
ett bestämdt kontant belopp fixerades att uuder en viss period, t. ex. tjugu
år, årligen tillfalla boställshafvaren för hans tillsyn öfver skogen m. in. Men
då det varder tidsödande för Riksdagen att ingå i granskning och bedömande
af alla detaljfrågor, som röra detta ärende, hemställer jag vördsamt,

att Riksdagen täcktes i underdånig skrifvelse till
Kong], Maj:t anhålla, att Kongl. Magt ville låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till föreskrifter i syfte,
att boställshafvares andel i boställes behållna skogsafkastning
må kunna utgå med årligen lika penningebelopp, på
förhand bestämdt för viss tidsperiod.

Om remiss till vederbörligt utskott anhåller

Stockholm den 23 januari 1894.

C. Fr. Pettersson.