Motioner i Första Kammaren, N:o 18

Motion 1875:18 Första kammaren

28

Motioner i Första Kammaren, N:o 18.

7:o dels a) nederlagsrätt^ för svenskt bränvin måtte till
tiden utsträckas, sa att detta erhaller full likställighet
med det bränvin, som utifrån importeras;
dels b) den skatterestitution, som vid export af svenskt
förädladt bränvin medgifves, måtte så beräknas, att
den utgör full godtgörelse för den skatt, som för tillverkningen
af samma vara blifvit erlagd.

Då det för möjligheten att förskaffa sig samt bibehålla afnämare
och kunder i utlandet är nödigt att alltid vara i tillfälle förse dem enligt
emottagna ordres, men det skulle kunna hända, att, under mindre
gynsamma ar, det i Sverige tillverkade bränvin icke lemnar öfverskott till
export, och att förädlingsfabrikerna, för att icke afstanna, måste förses med
utifrån impoterad råvara, så föreslås ytterligare,

S:o att uti tulltaxan matte intagas bestämdt stadgande
derom att, då förädladt bränvin exporteras, full restitution
af tullumgälderna medgifves inom beloppet af
det qvantum, som exportören styrker sig hafva från
främmande land importerat,

Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles.

Stockholm den 26 Januari 1875.

Axel Odelberg.

HT:o 18.

Af Herr VOn Gei jer: Angående beviljande af ett anslag å
387,500 kronor till understöd för en jernväg sanläggning
mellan Stehag och Bjorkarp.

Det är visserligen förhållandet, att Riksdagen, genom underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1871, ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af
10,000,000 R:dr, att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande och emot vissa i den

24

Motioner i Första Kammaren, N:o 18.

underdåniga skrivelser) upptagna vilkor, under de 5 aren 1872 1876 utgå,

med 2,000,000 om året, till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar,
hvarigenom ock Riksdagen angifvit huru och pa hvad sätt de menigheter,
hvilka under nämnda tiderymd vilja bygga s. k. lokalbanor, skulle kunna
för dessa hallbyggnader komma i åtnjutande åt bidrag från statskassan.
Icke desto mindre vågar jag, på de skäl som i det följande komma att
andragas, vördsamt hänvända mig till Riksdagen med anhållan om saiskildt°anslag
för byggande af en icke fullt 8 mil lång, öfver Herrevadsklosters
militär-etablissement gående, tvärbana emellan Södra statsbanan
och den nu färdiga, enskildt bolag tillhöriga, Helsingborg—Hessleholmsbanan.
Anläggandet af denna tvärbana, hvilken skulle sluta sig till Södra
statsbanan vid Stehag och till Helsingborg—Hessleholms-banan vid Björkarp,
x/2 mil norr om Åby, och således få. till trafikområde Rönans ganska
fruktbara dalgång norr om den skogbevaxta Söderåsen vid gränsen till
skånska slätten, har, alltsedan Helsingborg—Hessleholms-banan beslutades,
vant för ortens invånare ett önskningsmål, till hvilken uppnående de
så mycket snarare nu hoppas få räkna på statens bistånd, som i sjelfva
verket den ifrågaställda banan påkallas af ett stort militäriskt behof, nemligen
beredandet af beqväm kommunikation emellan truppernas förläggningsområden
och Herrevadsklosters invid exercisfältet Ljungbylied belägna
militäretablissement, hvarest numera trupper äro nästan under hela aret
sammandragna till vapenöfning. Det vill synas, som skulle nyssnämnda
kommunikation med minsta kostnad för staten kunna åstadkommas,, om
staten till understöd för anläggande af en bana emellan Stehag och Björkarp
ansloge ett belopp motsvarande V4 af anläggningskostnaden, på sätt
evde rum 1871 med Wexiö—Carlskrona-banan, hvartill da anslogs 1,100,000
lbdr i anseende till vigten ur militärisk synpunkt att bereda jernvägsförbindelse
emellan (Parisk ron a och inre delarne af landet.

Att från Björkarp på Helsingborg—Hessleholms-banan draga fram
en statsbana till Herrevadskloster kan väl svårligen ifrågakomma, enär en
dylik, statens stora jernvägsnät helt och hållet frånskild, liten.banbit af
endast vid pass V, mils längd, icke gerna kunde af staten trafikeras och
i allt fall, i anseende till sin ringa längd, icke gåfve någon nämnvärd inkomst,
Genom densamma blefve ej heller truppernas förläggningsområden
i södra delen af Skåne ställda i beqväm kommunikation med Herrevadskloster,
enär försändningar söder ifrån, för att komma dit, maste göra en
omväg öfver Hessleholm och således färdas från Stehag 6 mil pa jernväg,
då deremot direkta afståndet från Stehag till Herrevadskloster icke är mer

Motioner i Första Kammaren, N:o 19.

25

än 2 mil. — Enligt kostnadsberäkning för jernbanan Stehag—Björkarp
uppgår anläggningskostnaden för densamma, inberäknadt rörlig materiel
och med 4,83 fots spårvidd, till 500,000 kronor per mil eller för hela
väglängden, 2,7 mil, 1,350,000 kronor.

På grund af hvad jag nu haft äran anföra, får jag vördsamt hemställa:

att Riksdagen till understöd för anläggande af eu
lokalbana emellan Stehag och Björkarp täcktes bevilja
ett anslag, motsvarande V4 af banans beräknade anläggningskostnad,
det vill säga ett belopp af 337,500
kronor, dock endast under förutsättning att Kongl. Maj:t
nådigst skulle finna skal att till byggandet af nämnda
bana anvisa låneunderstöd af de medel, hvilka till befordrande
af enskilda jernvägsanläggningar äro eller
kunna blifva ställda till Kongl. Maj:ts disposition.

Stockholm den 26 Januari 1875.

B. ron Geijer.

\:o 1Ö.

Af Herr (Jdi/SOH: Angående aflåtande af underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande af en författning
rörande barns och yngre personers användande
i fabriksarbete.

Den starka utveckling fabriksindustrien under de senare åren vunnit
i vårt land, kan icke annat än befrämja ett stigande välstånd. Men
jemte de stora fördelar den bereder, är den äfven egnad att äfven här i
stegradt mått medföra de olägenheter, hvilka nästan öfverallt varit förenade
med dess bedrifvande och som kunna medföra allvarliga faror.

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft.

4