Motioner i Första Kammaren, N:o 17

Motion 1897:17 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 17.

1

N:0 17.

Af herr Säve. om rätt för småskolelärare och småskolelärarinnor
vid de med landsting sseminarier förenade öfningsskolor
till delaktighet i småskolelärares m. fl. alderdomsunder
stödsanstalt.

Grenom Kongl. Maj.ts kungörelse af den 9 augusti 1884 hafva folkskolelärare
och lärarinnor vid af landsting inrättade seminarier erhållit rätt
till delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning. I den Riksdagens
skrifvelse, som föranledt samma kungörelse (år 1882, skrifvelsen n:o 63)
erinrade Riksdagen, att flere landsting i öfverensstämmelse med kungörelsen
af den 11 juni 1878 inrättat seminarier för utbildande af lärare och lärarinnor
för småskolor, men att det, för att göra det möjligt att till lärare
och lärarinnor vid dessa anstalter erhålla kunniga och skickliga personer,
vore af vigt, att tjenstetiden vid dylikt seminarium i afseende å tjensteårsberäkning
och pensionsrätt räknades dem till godo, liksom om de vid folkskola
tjenstgjort. Hvad Riksdagen sålunda anförde, borde äfven hafva siu
tillämpning på småskolelärare och småskolelärarinnor vid de med seminarierna
förenade öfningsskolorna hvad beträffar rätt till delaktighet i småskolelärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Emellertid äro dessa lärare, äfven om
de kunna förete examensbetyg från något under offentlig kontroll stående
seminarium, icke berättigade till denna delaktighet. Dock är deras verksamhet
vid nyssnämnda öfningsskolor icke mindre magtpåliggande än deras
kamraters vid de vanliga småskolorna. De med landstingsseminarierna förenade
öfningsskolorna äro nödvändiga för att bereda seminarieeleverna tillfälle
till praktisk utbildning; de böra i sin egenskap af småskolor vara ett
Bih. till RiJcsd. Prof,. 1807. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft. (N:is 17—19). 1

2

Motioner i Första Kammaren, N:o 17.

slags mönsterskolor i sin art och förutsätta derför hos lärarne eu god undervisningsskicklighet
; de stå under en synnerligen noggrann kontroll af seminariernas
styrelser och föreståndare; de bereda slutligen den första undervisningen
åt en mängd barn, för hvilka, derest dessa öfningsskolor ej funnes,
måste beredas tillträde till de vanliga småskolorna, hvilkas antal och lärarekrafter
i följd deraf måste ökas. Att den ekonomiska ställningen under
sådana förhållanden skall ställas bekymmersammare för lärare och lärarinnor
vid dessa öfningsskolor än för lärarne vid småskolorna, kan ej vara öfverensstämmande
med billighet eller rättvisa. Uppenbart är äfven, att personer
med småskolelärarekompetens icke gerna skola söka anställning vid dessa
öfningsskolor, enär en tjenstgöring vid dem icke berättigar till ålderdomsunderstöd.

För landstingsseminariernas styrelser blir det derför ofta eu nödvändighet
att vid de ifrågavarande skolorna anställa examinerade folkskolelärare
och lärarinnor, alltså lärare med högre kompetens och högre aflöningsanspråk,
hvilket åter måste leda till en betydlig förhöjning af de redan nu
ganska stora anslag, som landstingen måste lemna för sina seminariers upprätthållande.
Vid en del seminarier synes man hafva velat förekomma
detta genom att ej anordna några öfningsskolor alls. Enligt P. Lidells
»Lärarematrikel» (1895) finnas för närvarande i riket 19 seminarier, anordnade
af hvar sitt landsting. Enligt de uppgifter, som erhållits från 18
af dessa seminarier, sakna 5 af dem egen öfningsskola, hvilket förhållande
dock ej torde få fortfara länge, att döma af det »förslag till stadgar angående
pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning
såsom lärare vid småskola», hvilket herr statsrådet och chefen för
kongl. ecklesiastikdepartementet låtit utarbeta, och hvilket såsom bilaga
åtföljer Kongl. Maj:ts statsverksproposition till Riksdagen detta år. I denna
stadga § 2 mom. b) finnes föreskrifvet, att med seminarium skall vara förenad
en småskola, i hvilken eleverna kunna erhålla tillräcklig öfning i att undervisa
i småskolans samtliga kunskaps- och öfningsämnen. I öfningsskolorna
vid 6 seminarier har man måst anställa folkskolelärarinnor. Vid 7
seminarier finnas öfningsskolor med särskilda småskolelärarinnor, men vid
tvenne af dessa har man låtit inregistrera öfningsskolan med sin småskolelärarinna
i kringliggande skoldistrikt, hvarigenom sålunda på en omväg vunnits
delaktighet i ålderdomsunderstödsanstalten.

Någon nämnvärd ekonomisk börda skall näppeligen påläggas ålderdomsunderstödsanstalten,
derest småskolelärarinnorna och lärarne vid landstingsseminariernas
öfningsskolor erhålla delaktighet i rätten att bekomma

Motioner i Första Kammaren, N:o 17.

3

understöd. Antalet lärare och lärarinnor i rikets småskolor uppgick sistlidet
år enligt de officiella uppgifterna till 5,814; i förhållande till denna
höga siffra är antalet af de småskolelärare och småskolelärarinnor, som nu
äro eller framdeles blifva anställda vid de 19 landstingsseminariernas öfningsskolor,
en försvinnande obetydlighet.

På grund af ofvanstående tillåter jag mig vördsamt hemställa,

att Riksdagen behagade besluta, att småskolelärare
och småskolelärarinnor vid de öfningsskolor, som äro
förenade med de af landsting inrättade seminarier för
bildande af småskolelärare och småskolelärarinnor, berättigas
att räkna sig till godo sin tjenstetid vid dessa öfningsskolor
med afseende på tjensteår och rätt till understöd
i småskolelärarnes med fleres ålderdomsunderstödsanstalt,
liksom om de vid småskolor tjenstgjort,
börande dervid tjenstetid och undervisningstid beräknas
i öfverensstämmelse med föreskriften i § 10 i Kongl.
Maj ris reglemente för samma anstalt af den 22 juni
1892 — under vilkor att vederbörande seminariestyrelse
erlägger de afgifter till anstalten, som enligt samma
reglemente böra för läraretjensterna utgå, äfvensom för
öfrigt i tillämpliga delar iakttager reglementets föreskrifter.

Någon särskild utredning af denna enkla fråga synes ej behöflig, men
för den händelse Riksdagen icke skulle vilja fatta ett beslut, förrän officiel
utredning föreligger, tillåter jag mig alternativt hemställa, att Riksdagen
ville besluta, att uti underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Majri efter verkstäld utredning af
frågan till Riksdagen afgifva nådig framställning i ofvan
om förmälda syfte.

Om remiss af denna motion till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1897.

T. Säve.