Motioner i Första Kammaren, N:o 13

Motion 1896:13 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

17

N:0 13.

Af herr Andersson, Per Johan, angående förhöjning af tullen
å fläsk.

Sedan Riksdagen 1888 åsatt artikeln fläsk, andra slag än rökt, en
införselstull af 20 öre per kilogram, blef denna tullsats 1892 med anledning
af dåvarande höga pris å lifsförnödenheter och i sammanhang med andra
tullförändringar nedsatt till 10 öre per kilogram, hvilken tullsats sedan
dess varit gällande.

De förhoppningar om bättre tider för landets jordbrukare, som 1892
års stegring i försäljningspris å landtmannaprodukter ingaf en och annan,
blefvo dock snart nog gäckade, och förhållandena blefvo inom kort af den
art, att det befans alldeles nödvändigt att å omalen och malen spanmål
med flera jordbrukets produkter införa ett högre skydd än det, Riksdagen
1888 bestämt. Deremot qvarstår, som nämnts, fortfarande oförändrad 1892
års tullsats å artikeln fläsk, andra slag. Att någon förändring deri, oaktadt
dess sammanhang med tullskydd å öfriga jordbruksprodukter, ej ännu vidtagits,
beror dock ingalunda derpå, att försäljningsprisen å denna vara
skulle efter 1892 varit sådana, att fläsk fortfarande skulle kunna utan allt
för stora uppoffringar produceras. Verkliga förhållandet är, att efter sistnämnda
år priset å fläsk varit stadt i ständigt nedgående.

Detta för en stor del af landets mindre jordbrukare bekymmersamma
förhållande föranledde också senast vid sistförfluten riksdag framställningar
om höjande af tullen å fläsk. Dervid framhölls, hurusom på vida sträckor
af landsbygden svinafveln är eu särdelas vigtig och på många ställen den
allra vigtigaste förvärfskällan för jordbrukets idkare.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft.

3

18

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

1895 års bevillningsutskott föreslog också, att tullen å fläsk, andra slag,
måtte höjas till 20 öre per kilogram. Utskottets väl betänkta förslag blef
dock i den gemensamma voteringen af Riksdagen afslaget, och sålunda
blefvo de förväntningar, som i främsta rummet de mindre jordbrukare och
de lager af landsbygdens befolkning, hvilka icke idka jordbruk i egentlig
mening och ej draga någon väsentlig nytta af spanmålstullarne, stält till
Riksdagen, af densamma svikna.

Men var en förhöjning af ifrågavarande tullsats nästlidet år af behofvet
påkallad, hafva dock under det år, som sist förflutit, förhållandena gestaltat
sig på sådant sätt, att höjningen numera kan sägas vara oafvislig. Sedan
1892 har priset å fläsk nedgått med minst 40 procent och under senast
gångna året cirka 10 öre per kilogram.

Ingen lärer väl vilja förneka, att nuvarande pris å nämnda vara är för
producenten ruinerande och att, derest icke Riksdagen räcker denna handtering
en hjelpsam hand, densamma måste upphöra.

På grund af det anförda vågar jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade höja tullen å artikeln fläsk,
rökt, från nuvarande 25 öre till 30 öre per kilogram, fläsk,
andra slag, från nuvarande 10 öre till 20 öre per kilogram;
och anhåller slutligen om Riksdagens beslut
derom, att dessa ändrade högre tullsatser skola så fort
ske kan vinna tillämpning.

Stockholm den 25 januari 1896.

P. J. Andersson.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1896,