Motioner i Första Kammaren, N:o 13 (Motion 1894:13 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

;,tnO 0

N:o 13.

Af herr Kerfstedt m. fl., angående åvägabringande af utredning
i fråga om upprättande inom mellersta Sveriges
vestra del af en större asyl för sinnessjuka.

Stora ansträngningar hafva under de sista årtiondena gjorts i
Sverige för att bereda vård åt deraf i behof varande sinnessjuka.
1885 blef det nya hospitalet i Upsala för manliga patienter färdigt.
1887 öppnades hospitalet i Kristinehamn. Den nya paviljongen vid
Nyköpings hospital blef färdig 1890. 1891 fullbordades den störa

asylen vid Lunds hospital, och förlidet år öppnades det nya hospitalet
i Piteå. Medel äro beviljade till en asyl i Vadstena. _

1881 funnos'' å rikets vårdanstalter plats för 1,991 sinnessjuka,
vid 1890 års slut 2,625. Under 1891 tillkommo 696 platser, hvaraf
684 i Lund, 10 i Kristinehamn och 2 i Upsala. 1892—95 tillkomma
ytterligare 172 platser i Lund, 290 i Piteå och 424 i Vadstena eller
inalles 886, så att vid slutet af 1895 platsernas antal kan beräknas
till minst 4,207. År 1891 var de sinnessjukas oflicielt uppgifna antal
i riket 7,678 och idioternas 6,192 eller inalles 13,870. Antalet
platser vid statens vårdanstalter uppgår nu till ungefär 40 % och
skall 1895 öfverstiga 50 % af antalet sinnesjuka, om idioterna ej
medräknas.

Af dessa siffror torde framgå, att oaktadt ännu mycket återstår,
innan man kan säga, att landet på ett fullt tillfredställande sätt lyckats
bereda omvårdnad och skötsel åt den beklagansvärda del af sin
befolkning, som inräknas under kategoiierna sinnessjuka och idioter,
den tidpunkt är inne, då man kanske noggrannare än hittills hör
Bill. till Riksd. Prut. 1894. 1 Sam. 2 Afd. 1 Band. G Käft. (N:is 13, 14.) 1

''* /I

2 Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

tillse, att platserna för nya vårdanstalter utväljas så, att de olika
landsändarne i detta afseende få sina behof lika väl tillgodosedda.
Undersöka vi, huru dessa förhållanden nu äro, finna vi synnerligen
beaktansvärda ojemnlieter.

Enligt officiella siffror voro 1891 de sinnessjukes antal (oberäknad!
idioterna) följande:

i Vestmanlands .

„ Malmöhus . . .

„ yesternorrlands
„ Örebro - . . . .

„ Södermanlands.

„ Kopparbergs . .

„ Stockholms . . .

„ Göteborgs . . .

„ Kristianstads. .

„ Östergötlands .

„ Upsala.....

„ Blekinge ....

„ Skaraborgs . . .

„ Gotlands ....

„ Jemtlands . . .

„ Kronobergs. . .

„ Göteborg o. Bohus
„ Vermlands . . .

„ Kalmar .....

„ Hallands ....

„ Elfsborgs ....

„ Vesterbottens .

„ Jönköpings . . .

„ Norrbottens. . .

län (138,737 inv.) 229 derafintagnaå statsanstalt 108=47 %

„ (371,736	ri	) 511	V	Y)	Yl	231=45
„ (212,028	n	) 296	r>	Yl		119=40
„ (183,554	yi	) 325	r>	Yl	Yl	123=38
„ (157,077	r>	) 201	??	Yl	Yl	76=38
„ (200,403	n	) 464	n	??	Y)	161=34
„ (154,269	yi	) 191	»	Yl	Yl	65=34
„ (210,574	yi	) 294	r>	Yl	Yl	100=34
„ (219,011	n	) 327	n	Yl	Yl	106=32
„ (266,702	n	) 484	r>	Yl	Yl	146=30
„ (121,614	yi	) 208	y>	Yl	Yl	61=29
„ (142,204	Yl	) 190	n	»	Yl	53=28
„ (244,419	r>	) 380	n	Yl	Y)	. 100=26
„ ( 51,074	Yl	) 98	V)	Yl	Y)	25=26
„ (101,171	yi	) 124	V)	Yl	Yl	31=25
„ (158,836	n	) 310	»	Yl	11	77=25
„ (302,494	r>	) 396		»	Yl	93=23
„ (251,361	yi	) 580		Y	Y)	127=22
„ (229,230	r>	) 366	n	Y	11	77=21
„ (136,210	r>	) 231		Yl	Yl	47=20
„ (272,500 „ (127,292	r>	) 532	r>	Y	Yl	107=20
r>	) 188	Yl	Yl	Yl	36=19
„ (193,389	d	) 325	Y)		11	52=16
„ (108,406	r>	) 180	v	Yl	Y)	28 = 16

Af ofvan anförda uppgifter, hvilka visserligen icke kunna vara
fullt exakta, men likväl ega ett relativt värde, framgår, att rikets
län äro ganska olika tillgodosedda i afseende å vård af sinnessjuka
å statens anstalter. Under det att det folkrikaste länet, Malmöhus,
har 45 % af sina sinnessjuka intagna å hospital eller asyl och genom
den under 1891 öppnade asylen i Lund numera sannolikt kommit i
ännu gynsammare ställning, eger Göteborgs och Bohus län, som der -

Motioner i Första Kammaren, N:o 13. 3

näst är talrikast befolkad^ endast 23 % och Hallands och Elfsborgs
län 20 % af sina sinnessjuka intagna å statens anstalter.

Sämst lottade synas Vesterbottens, Jönköpings och Norrbottens
län vara, men då Piteå hospital med platser för 290 sjuka numera
öppnats, så torde Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka tillsammans
räkna endast 368 sinnessjuka, af hvilka naturligtvis icke alla
äro i behof af eller berättigade till hospitalsvård, numera- vara de
bäst lottade af alla rikets län med afseende på tillgång på platser
för sinnessjuka. Hvad åter Jönköpings län beträffar, så torde detsamma,
i likhet med Kalmar län, komma att erhålla stor fördel af
den under byggnad varande asylen i Vadstena, afsedd att bereda
rum för 424 sjuka.

I verkligheten ställa sig sålunda förhållandena ofördelaktigast
för Elfsborgs, Hallands, Vermlands och Göteborgs och Bohus län,
eller, med andra ord, det är de vestligaste provinserna af mellersta
Sverige, som äro i det största behofvet af vårdanstalters upprättande
på statens bekostnad för sinnessjuka.

Vestra Sveriges behof af ytterligare vårdanstalter för sinnessjuka
framgår icke blott af ofvanstående jemförelse mellan förhållandena
i landets olika delar, utan äfven genom direkt statistisk undersökning
af möjligheten att under nuvarande ställning bereda plats
åt sinnessjuka inom de ifrågavarande länen. Såsom belysande i detta
afseende må några siffror anföras ur en motion vid Göteborgs och
Bohus läns landsting förliden höst: “Statistiken utvisar, att under

åren 1888—92 ensamt från vårt län ansökningar om plats för 78
sinnessjuka män och 92 sinnessjuka qvinnor inkommit till Göteborgs
hospital å Hisingen, men att plats då kunnat beredas endast för 52
män och 33 qvinnor. Från staden Göteborg voro under nämnda tid
platser sökta för 41 sinnessjuka män och 34 sinnessjuka qvinnor.
Af de förra kunde endast 25 mottagas och af de senare endast 23.
Från Hallands län hade under sagda tid inkommit ansökningar om
platser för 17 sinnessjuka män och 41 sinnessjuka qvinnor. Endast 9
af de förra och 6 af det senare slaget kunde mottagas."

Vid 1873 års riksdag beslöts en skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om uppgörande af fullständig plan för ett tillfredsställande
ordnande af hospitalsvården i riket och om densammas framläggande
inför följande Riksdag. I den plan, som med anledning häraf utarbetades
af serafiinerordensgillet, under hvilket den tiden hospitalen
lydde, föreslogos hospitalsbyggnadcr i Lund, Hernösand, Vexiö och

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

Upsala, å någon ort i Vermlands eller Örebro län, någon ort i Norreller
Vesterbottens län, i Malmö och på Hisingen invid Göteborg.
Öfverskådar man denna plan, visar det sig, att i hufvudsak alla
dessa orter sedermera erhållit vårdanstalter för sinnessjuka, om ock i
allmänhet något annorlunda och i större skala, än som för tjugu år
sedan föreslogs; endast utvidgningen af det äldre hospitalet på Hisingen
har uteblifvit utan att ersättas af någon annan anstalt inom
mellersta Sveriges vestra del.

Hos Kongl. Maj:t lärer nästan färdigberedt ligga ett förslag till
en större asylbyggnad för 8—900 sinnessjuka inom mellersta Sverige
för en omkostnad af inemot halfannan million kronor, dock utan
att valet af plats för detsamma ännu blifvit definitivt beliandladt.
Medicinalstyrelsen har alternativt föreslagit kronoparken Åsen vid
Upsala eller Alnängarne i närheten af Örebro. Såsom vilkor för
platsens lämplighet har nämnda styrelse främst framhållit goda kommunikationer,
billiga lifsmedel och närhet till ett stadssamhälle.
Medicinalstyrelsen har satt i första rummet Upsala, under bestämd
förutsättning att öfverläkäreplatsen ej hopblandas med de akademiska
lärareplatserna, men, då de akademiska myndigheterna ej velat
gå in härpå, uttalat sig för Örebro, såsom det billigaste i underhållskostnader.

At-t de vestra provinserna, livilkas behof af vårdanstalter för
sinnessjuka, såsom ofvan visats, är i hög grad trängande, och detta
i betydligt högre grad än någon annan del af landet, ej skulle
hafva stor direkt fördel af en asyl, förlagd så långt mot ostkusten som i
Upsala, ligger i öppen dag. Bättre vore då, om Örebro blefve platsen
för den nya asylen, men med full visshet torde kunna uttalas,
att sedan uppmärksamheten rigtats på förhållandet, lika lämplig, om
icke än lämpligare, plats bör kunna erhållas längre mot vestkusten.

Enligt hospitalsstadgan äro de olika länen visserligen likstälda
vid pröfningen af de sinnessjuka, som böra intagas å hospitalen
eller asylerna vid uppstående ledighet, men erfarenheten visar ganska
tydligt, att de närmare trakterna hafva lättare att vinna plats
vid vårdanstalt åt sina sinnessjuka än de aflägsnare, och att, såsom
naturligt, det är ganska svårt att i detta afseende nå en fullt objektiv
ordningsföljd mellan de sökande, då en mängd omständigheter
äro att taga i betraktande vid dess uppgörande. Dessutom spelar,
såsom i motionsväg vid föregående riksdagar framhållits, transport -

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

kostnaden för de sinnessjuka så stor roll för kommunerna och de
enskilda, att man redan på den grund bör lägga vårdanstalterna på så
väl fördelade platser som möjligt.

. Under åberopande af ofvan anförda skäl, och då valet af plats
för en större asyl är omedelbart förestående, få undertecknade vördsamt
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
hemställa, att Kongl. Maj:t, i betraktande af det
stora behof af vårdanstalter för sinnessjuka, hvilket
föreligger inom vestra delen af mellersta Sverige, täcktes
låta utreda, huruvida icke lämpligen en större
asyl för sinnessjuka inom den allra närmaste framtiden
borde inom nämnda område upprättas.

Stockholm den 26 januari 1894.

. i

J* »

J. Kerfstedt.
L. Grundberg.

L. J. Wingqvist. C. Fehrman.

Aug. Weinberg. Jonas Alströmer.

P. Em. Lithander.

tiar.

<>L'' Kol» < i i i''

Bih, till Itilcsd. Prat. 1894. I Sami 2 Afd. I Band. (1 käft. (N:is 13, 14.) 2