Motioner i Första Kammaren, N;o 13

Motion 1891:13 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N;o 13.

11

No 13.

Af herr Biesért, angående nedsättning af tullen på vissa lifsmedel
samt om åtskilliga andra ändringar i tulltaxan.

Af alla tullsatser, som vår nu gällande tulltaxa upptager, äro de lifsmedelstullar,
som åsattes vid 1888 års riksdag, de mest tryckande och, jag
vågar säga, orättvisaste, emedan de drabba dem hårdast som ega minsta
skatteförmågan, Då dessa förhållanden äro allmänt kända och erkända, så
vill jag ej onödigtvis belasta riksdagstrycket med upprepande af hvad som
så ofta, både i tal och skrift, derom blifvit anfördt, utan inskränker mig
till att helt enkelt hemställa, att Eiksdagen behagade vidtaga följande förändring
i nu gällande tulltaxa:

Bröd:

andra slag................................

Fläsk: rökt----............................

andra slag .......... -

Gryn:

af spanmäl; se spanmål,

ris och rismjöl —-----------------

andra slag ........-..................

Ister: .............................—

Kött: af alla slags fogel ..........

andra slag ej specificerade-----

Potatis, äfven krossad eller rifven

Ris, oskalad eller Paddy ........—

per 1 kilogram 2 öre
» d:o 15 »

» d:o 10 »

pr 100 kilogr. 2 kronor

pr 1 kilogram 10 öre
1 d:o
1 d:o
1 d:o

pr 100 kilogr.

10 »
20 *

5 »
fri.

kr. 1,50

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 13.

Smör, äfven konstgjord! ......................................................... fritt

Spannmål: omalen:

a) råg, hvete, korn samt ärter och bönor------pr 100 kilogr. kr. 1,25

b) hafre, vicker och majs..................-......... fria

c) malt, äfven krossadt------------------------------ » d:o » 1,50

d) andra slag..................................-...........- » d:o » 1,25

malen:

mjöl och gryn alla slag .............—............. » d:o » 2,—

Enligt min åsigt vore det rättast att alla lifsmedel gjordes helt och
hållet tullfria, men då det medför en del olägenheter att hastigt nedsätta
tullsatser, anser jag det för närvarande vara skäl att ej gå längre än hvad
jag här tagit mig friheten föreslå.

Såsom synes af förestående, har jag föreslagit tullfrihet på majs, i tanke
att dermed gagna ladugårdsskötsel och svinafveln. På det att åtgärden
emellertid ej må blifva till skada för potatisodlingen skulle jag vilja föreslå,
att för den majs, som möjligen användes vid brän vinstill verkningen, annan
lämplig beskattning bestämmes. Då jag härutinnan ej vågar framlägga
något direkt förslag, har jag härmed endast velat antyda saken.

Då den åsigten inom riksdagen en lång följd af år nästan allmänt
varit gällande, att råämnen och hvad för öfrigt i och för landets industri utifrån
införes, bör vara tullfritt, så var det sannolikt beroende på ett förbiseende
att, vid 1888 års riksdag, gammalt bandjern, som förut användts till emballage
och som inkommer för att såsom sådant å nyo användas, blef åsatt eu
tull af kr. 2,50 pr 100 kilogram — eller hänfördt under n:o 254 i tulltaxan.

Ungefär detsamma är förhållandet med oblekt och ofärgad säck- eller
packväf af jute, hvilken användes till emballage å trämassa samt till säckar
för spanmål, mjöl och gödningsämnen m. m. Till denna vara, som är åsatt
en tull af 10 öre pr 1 kilogram, måste råämnet hemtas utifrån och kan
ej blifva föremål för eu naturlig inhemsk industri. Ett par fabriker äro
visserligen under de 3:ne sista åren anlagda, just med beräkning på det
åsätta skyddet, men för dessas skull kan det väl icke vara skäl att bibehålla
en onödig tullsats, som är mycket betungande för många och vigtiga
naturliga näringar.

Med anledning af det anförda får jag ytterligare hemställa om följande
förändring i tulltaxan:

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot äfvensom gammalt bandjern, som

synbart varit användt till emballage.........-—........... fritt

Motioner i Första Kammaren, N:o 13. IB

Garn:

jute, enkel ofärgad säck- eller packväf-------------------------------fri

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,
synbart brukade.............................-...........-.....................- - fria

Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.

Stockholm den 28 januari 1891.

J. N. Biesért.

Ledamot af Riksdagens Första Kammare.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. 3