Motioner i Första Kammaren, N:o 12

Motion 1896:12 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

13

Det ligger i sjelfva verket mycket nära till hands att inse, att en
måttlig exporttull å jernmalm måste göra en flerfaldig nytta. Dels erhåller
statskassan årligen millioner i inkomst, dels kan en måttlig exporttull
på jernmalm icke annat än på det kraftigaste befrämja återuppblomstringen
af vår inhemska, nu så djupt sjunkna jernindustri och sålunda genom
att gifva arbete hindra emigrationen. Jag får derför vördsamt föreslå,

att Eiksdagen ville besluta att åsätta jernmalm en
exporttull af två kronor per ton.

Stockholm den 25 januari 1896.

J. A. Sandberg.

N:0 12.

Af herr Bohnstedt, om afskaffande af rättigheten att på nederlag
upplägga spanmål.

Uti en till 1895 års Riksdag afgifven motion, n:o 17, tillät jag mig
föreslå aflåtande af en underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t med begäran
om sådan ändring af tullstadgan, att rättigheten att på nederlag upplägga
spanmål, omalen och malen, måtte uppliäfvas.

Då bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 12 tillstyrkte motionen,
och Första Kammaren med stor majoritet biträdde denna utskottets mening,
vågar jag äfven nu återupptaga densamma. Att jordbrukets representanter
i Andra Kammaren med så ringa intresse omfattade denna för dem ej
ovigtiga fråga, torde få tillskrifvas deras obekantskap med frågans verkliga
innebörd.

14

Motion i Första Kammaren, N:o 12.

Refererande till förra motionen i ämnet och till bevillningsutskottets
deröfver afgifna betänkande, torde för frågans vidare belysning följande ur
kommerskollegii årsberättelser hemtade siffror, rörande artiklarne råg och
hvete samt råg- och hvetemjöl, här böra meddelas:

Import:

1875.

Råg o. hvete............ kg. 78,653,000

MJö1........................ * 49,839,000 128,492,000.

1880.

Råg o. hvete............ » 88,722,000

MJöl~-.................... » 50,922,000 139,644,000.

1890.

Råg o. hvete............ » 174,821,000

MJö1....................—- » 28,353,000 203,174,000.

1891.

Råg o. hvete...........» 161,809,000

MJö1.....-.............----- » 25,727,000 187,536,000.

1892.

Råg o. hvete____________ » 194,002,000

MJö1....................... » 33,570,000 227,572,000.

1893.

Råg o. hvete____________ » 201,667,000

MJÖJ.............. » 49,456,000 251,123,000.

1894.

Råg o. hvete........... » 289,691,000

MJö1-.................... 8 61,024,000 350,715,000,

15

Motion i Första Kammaren, N:o 12.

1895.

Råg o. hvete............ kg. 230,658,000

Mjöl......................... > 17,486,000 248,144,000.

Af importen upplades på nederlag af råg och hvete samt af råg- och
h vetemjöl:

1890 ........ kg. 28,491,000

1891 ........................... » 69,049,000

1892 ..... * 59,362,000

1893 .................:......... » 82,360,000

1894 .......... i 91,093,000

För 1895 hafva ännu ej exakta uppgifter kunnat erhållas.

Om nu till dessa siffror läggas behållningarna å nederlag från nästföregående
år, utgöra verkliga nederlagsqvantiteterna:

■ 1890 ...... kg. 38,015,000

1891 .................... » 74,441,000

1892 ...... » 98,623,000

1893 ........................... » 99,890,000

1894 ....... * 112,313,000.

Under frågans dehattering i Riksdagen anfördes emot nederlagsrättens
borttagande, att man, hvad södra Sverige beträffar, derigenom endast skulle
gynna frihamns-institutionen i Köpenhamn, samt att importören alltid hade
utväg att i Danmark eller Norge upplägga huru stora qvantiteter som helst
uti för ändamålet förhyrda magasin. Hvad nu Köpenhamns frihamn angår,
så, om man granskar bestämmelserna för dess fri varulager, finner man, att
lagerafgiften der uppgår till högst 4 kronor, lägst 75 öre för hvarje
qvadrataln i upplagsrummen för halfår räknadt, eller ock per månad från 67
till 13 öre per qvadrataln, samt att hyran skall förskottvis betalas. Lägges
nu härtill lossningskostnaden samt transport till svensk hamn med dervid
förbunden förnyad lastning och lossning, så torde alla dessa kostnader mångdubbelt
öfverstiga räntan å tullafgiften — och äfven om varan, då frilager ej
anlitas, endast drabbas af hyres- samt transport- och lossningskostnader, blifva
dessa dock så betungande, att donna utväg ej gerna kan komma att anlitas.

16

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

I det förslag till förordning om frilager och frihamn, som af komiterade
den 22 juni 1895 till Kongl. Maj:t afgifvits, föreslås i § 20, att
spanmål, omalen och malen, alla slag, ej må i frilager intagas eller i frihamn
införas, hvaraf torde framgå, att enligt deras uppfattning nederlagsinstitutionen
för spanmål ej bör bibehållas.

Då rättigheten att på nederlag upplägga spanmål och mjöl obestridligen
mycket bidrager till den för vårt jordbruk ruinerande spanmålsimporten
med dermed förenad öfverdrifven spekulation, synes det vara en bjudande
nödvändighet för beredande af en sundare spanmålsmarknad inom
landet, att nederlagsrätten för spanmål ju förr dess hellre måtte upphäfvas.

På grund af det anförda tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade till Kongl. Maj:t aflåta underdånig
skrifvelse med begäran om sådan ändring af
Kongl. Maj:ts nådiga tullstadga af den 2 november
1877, att rättigheten att på nederlag upplägga spanmål,
omalen och malen, måtte upphäfvas.

Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.

Stockholm den 25 januari 1896.

K. Bohnstedt.