Motioner i Första Kammaren, N:o 12

Motion 1890:12 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

3

N:o 12.

Af herr Unger, Adolf, om inrättande af ett riksbankens afdelning
skontor i Venersborg.

Vid behandling under sistlidne riksdag af då väckta motioner
om inrättande af ytterligare afdelningskontor af riksbanken yttrade
bankoutskottet bland annat, att under senare åren den åsigt i allmänhet
syntes hafva angående riksbanken mer och mer gjort sig gällande,
att bankverksamhetens utgrening genom afdelningskontor borde, när
sådant lämpligen kunde ske, småningom fortgå i syfte att, till fördel
så väl för riksbanken som allmänheten, i landets skilda delar underlätta
och främja handels- och affärsrörelsens förbindelser med riksbanken
på de billigare vilkor, densamma ofta, i jemförelse med enskilda
penningeinrättningar, vore i tillfälle erbjuda, samt för att bereda ökad
spridning inom landet af riksbankens sedlar och en vidsträcktare användning
af dess tillgångar.

I enlighet med sin berörda, jemväl vid flera föregående tillfällen
yttrade mening, har utskottet, vid behandling af tid efter annan i
riksdagen väckta förslag om inrättande af afdelningskontor utaf riksbanken
i hvarje länsresidensstad, der sådant kontor ej redan funnes,
uttalat sina sympatier för dessa förslag, men tillika förklarat, att, innan
frågorna dels om inskränkning af de enskilda bankernas sedelutgifning
genom borttagande af deras rätt att utgifva egna banksedlar å tio
kronor samt dels om ordnande af vårt bankväsende i dess helhet
blifvit slutligen pröfvade, någon utsträckning på en gång i större skala
af riksbankskontor i orterna icke skäligen kunde eller borde ifrågakomma.

Deremot bär utskottet, med anslutning till hvad sålunda blifvit
yttradt, varit af den mening, att, oberoende af nyssnämnda förhållanden,

4

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

ett varsamt fortskridande på den hittills beträdda vägen i afseende på
nya afdelningskontors öppnande vore för så väl riksbanken med dess
nuvarande verksamhet som ock vårt lands näringslif i sin helhet
gagneligt.

Herrar fullmägtige i riksbanken, hvilka åter tillförene uttalat betänkligheter
mot de alltjemt stegrade anspråken att genom nya afdelningskontor
utsträcka riksbankens verksamhet i skilda delar af landet,
hafva bland orsakerna till dessa betänkligheter framhållit den olämpliga
organisationen af de äldre kontoren samt vid 1887 års riksdag, i
syfte att söka tillmötesgå berörda anspråk, framställ förslag till sådan
begränsning af kontorens verksamhet, att den skulle blifva fullt bankmessig
och tillföra riksbanken sådana papper, som hade fast marknad;
och sedan de afdelningskontor, som derefter öppnats, erhållit en så
beskaffad begränsning i sin rörelse, synas ej heller herrar fullmägtige
hafva haft att erinra mot inrättande af nya dylika kontor i den mån
riksbankens tillgångar sådant medgifvit.

Om nu också de anordningar, som i förevarande fråga hittills
vidtagits, uteslutande gått i den rigtning, att afdelningskontoren blifvit
förlagda till länsresidensstäder, samt antagligt är, att Riksdagen vill
fortfarande förfara på enahanda sätt, derest icke särskilda förhållanden
föranleda afvikelse derifrån, så är dock alltid vanskligt att bedöma i
hvilken ordning de dylika städer, i hvilka afdelningskontor icke redan
finnas, skäligen böra komma i åtnjutande af denna förmån. Då nu nio
afdelningskontor af riksbanken äro inrättade, synes det emellertid med
fog kunna ifrågasättas, huru vida icke Elfsborgs län, som till folkmängden
är det tredje i ordningen af rikets län, bör skiljas från afdelningskontorets
i Göteborg, såsom det vill synas, väl stora verksamhetsområde
och erhålla sitt särskilda dylika kontor i Venersborg. Nämnda län,
hvars skilda delar genom talrika jernvägar stå i lätt förbindelse med
Venersborg, har, näst efter Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län,
den största fabriksrörelsen i riket; och, förutom fabrikerna, kräfva jemväl
andra, der i utveckling stadda näringsgrenar förlagskapital.

Utom de sålunda antydda, mera allmänna skälen för inrättande
af ett afdelniugskontor för Elfsborgs län, talar jemväl härför den omständigheten,
att tidpunkten för öppnandet af ett dylikt kontor i Venersborg
synes företrädesvis just nu vara lämplig. Sedan mer än
tjugu år tillbaka har i nämnda stad bankrörelse bedrifvits af två banker,
nemligen af enskilda banken i Venersborg, som der har sitt hufvudkontor,
och af Göteborgs enskilda bank medelst afdelningskontor.
Sistnämnda bank, hvilkens verksamhet i Göteborg under senare åren

5

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

betydligt ökats, har af sådan anledning beslutat att småningom upphöra
att annorstädes bedrifva rörelse och derför förordnat, att, förutom ett
annat afdelningskontor, jemväl det i Venersborg skall vid innevarande
års slut indragas. Om nu ungefär samtidigt härmed ett riksbankens
afdelningskontor öppnades i Venersborg, så skulle — på samma gång,
som derigenom komme att för staden och orten deromkring afhjelpas
ett verkligt behof, som svårligen annorledes kan fyllas — dermed för
riksbanken vinnas den fördel, att det sannolikt skulle stå kontoret
öppet att öfvertaga större delen af den rörelse, som förut på platsen
idkats af Göteborgs enskilda bank.

Bankoutkottet, till hvilket denna motion torde remitteras, behagade,
derest någon jemkning i afseende på det nya afdelningskontorets verksamhetsområde
skulle finnas behöflig, derom afgifva förslag i sammanhang
med det yttrande, som utskottet lärer meddela om kontorets
organisation i öfrigt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes vördsamt,

att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett
riksbankens afdelningskontor i Venersborg under
innevarande år.

Stockholm den 25 januari 1890.

Adolf Unger.