Motioner i Första Kammaren, N:o 11

Motion 1896:11 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

11

N:0 11.

Af herr Sandberg, angående utförselstull å jernmalm.

Vår export af jern och stål befinner sig sedan 1889 i ett högeligen
oroväckande aftagande. En af vart lands mest betydande exportaitiklai
synes vara på väg att alldeles bäfva spelat ut sin rol. Nedanstående tabell
visar exportsiffrorna i summa för samtliga slag af jern och stål under de
senare åren.

År 1889 1890 1891 1892 1893 1894

Summa ton ........ 321,919 1 284,843 [ 268,0741 263,709 [247,656j j45,010

Minskning ton____________ 36,076 16,769 4,365 16,054 2,645

Af ofvanstående tabell framgår, att vår export af jern och stål på
fem år aftagit med 76,909 ton eller i medeltal med 15,400 ton årligen,
hvilken minskning hufvudsakligen drabbar den förut vanliga exportvaran
stångjern.

Om denna nedgång fortsätter i samma skala äfven hädanefter, skola vi,
oaktadt vårt land vidt och bredt är kändt som ett af de jernrikaste i
Europa, ej mera exportera något stål och jern.

Det är gifvet, att, då en af våra vigtigaste hufvudnäringar sålunda aftager
och småningom borttynar, ingenting annat kan återstå föl vara kraftigaste
arbetare än den sorgliga emigrationen.

En redogörelse för vid våra jernbruk anstiilde arbetares antal skulle i
detta hänseende säga mer än ord, men ledsamt nog är jag för närvarande
ur stånd att framlägga eu sådan. Det är dock eu känd sak, att våra jern -

12 Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

bruk mer och mer nedläggas och dess arbetare nödgas att lemna sina
hem för att i Amerika eller i de norrbottniska grufvorna söka sin utkomst.

Jag kan icke finna någon mera betydande orsak till detta onda än
vår allt mer stigande export af jernmalm. Utländingen har funnit det
fördelaktigare att till lagt pris köpa råvaran för vårt berömda svenska jern
och sjelf förarbeta den tillsammans med sina ofta nog eljest odugliga malmsorter
än att som förut köpa den relativt dyrare färdiga produkten — vårt
jern och stål.

Nedanstående tabell visar siffrorna i ton för vår export af jernmalm
sedan år 1887.

År 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894

Summa ton 41,985JU7,3501118,5731 187,5321174,1441320,0711484,0201834,295

Ökning ton 75,365 L223 68,959 -13,388 145^927 163^949 350,275

(minskning)

Af denna öfversigt framgår, att vår jernmalmexport, som för närvarande
i rundt tal kan räknas för en million ton årligen, endast på de
senaste tio åren mer än tjugudubblats.

Det säger sig sjelft, att den nytta, vårt land i sin helhet har af denna
stora jernmalmexport, som under de kommande tio åren mycket väl kan
å nyo tiodubblas, om icke ändå mera, är i det hela temligen obetydlig.
Grufvefälten gifva visserligen arbete åt några tusen man mera och statens
jern vägar erhålla äfven ökade inkomster; men hufvudvinsten går till de
utländska köparne, deras mellanhänder samt till utländska aktieegare i våra
grufvefält eller i dit anlagda privatbanor.

Skola vi då stilla och tålmodigt åse, huru utländingen suger must och
merg ur vårt fosterland? Skola vi stillatigande tåla, att vårt fosterland
nästan likställes med eu halfciviliserad koloni, hvarifrån utländingen för
vrakpris kan hemta jernmalm i oändlighet för att gifva sitt eget folk arbetet
och vinsten af dess förarbetande till jern- och stålvaror, hvilka vi
sedan sjelfva för dyrt pris ofta måste återinköpa? En hvar torde lätt inse,
att långt ifrån allt i detta afseende är som sig bör.

Frågan har visserligen förut vid 1889 års riksdag förelagts i motioner
af herrar Reuterswärd och de Laval. På grund af flera orsaker, hvilka dock
numera icke förefinnas, blef saken då afslagen. Landets verkliga behof af
eu måttlig exporttull a jernmalm låg då icke heller i så öppen dag som
nu, hvilket äfven framgår af ofvan anförda, jemförelsevis stora jern- och
stål export för 1889.

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

13

Det ligger i sjelfva verket mycket nära till hands att inse, att en
måttlig exporttull å jernmalm måste göra en flerfaldig nytta. Dels erhåller
statskassan årligen millioner i inkomst, dels kan en måttlig exporttull
på jernmalm icke annat än på det kraftigaste befrämja återuppblomstringen
af vår inhemska, nu så djupt sjunkna jernindustri och sålunda genom
att gifva arbete hindra emigrationen. Jag får derför vördsamt föreslå,

att Eiksdagen ville besluta att åsätta jernmalm en
exporttull af två kronor per ton.

Stockholm den 25 januari 1896.

J. A. Sandberg.

N:0 12.

Af herr Bohnstedt, om afskaffande af rättigheten att på nederlag
upplägga spanmål.

Uti en till 1895 års Riksdag afgifven motion, n:o 17, tillät jag mig
föreslå aflåtande af en underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t med begäran
om sådan ändring af tullstadgan, att rättigheten att på nederlag upplägga
spanmål, omalen och malen, måtte uppliäfvas.

Då bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 12 tillstyrkte motionen,
och Första Kammaren med stor majoritet biträdde denna utskottets mening,
vågar jag äfven nu återupptaga densamma. Att jordbrukets representanter
i Andra Kammaren med så ringa intresse omfattade denna för dem ej
ovigtiga fråga, torde få tillskrifvas deras obekantskap med frågans verkliga
innebörd.