Motioner i Första Kammaren, N:o 11

Motion 1893:11 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

1

N:o 11.

Af herr Cederberg om anställande vid riksbanken af en direktör
och en vice direktör.

Då vid innevarande riksdag förslag väckts i afsigt att föra riksbanken
närmare ett sedan länge eftersträfvadt mål, öfvertagandet af all
sedelutgifningsrätt inom landet, har det synts mig vara skäl att påminna,
huruledes erfarne bankmän ansett, att bankens ledning borde i viss mån
stärkas, om den skall kunna tillfredsställande uppbära eu sådan ställning
samt i öfrigt motsvara de anspråk, som man ställer på densamma.

Härom yttrar senaste bankkomité i sitt den 30 januari 1890 afgifna
betänkande bland annat följande: »Det nuvarande antalet af sju
fullmägtige torde få anses för stort för den dagliga förvaltningen, men
är å andra sidan afgjordt för litet för en styrelse, som skall hafva den
allmänna ledningen och öfverinseendet af ett sådant bankinstitut som
Sveriges riksbank blifver, om det skall utbildas att ensam öfvertaga all
sedelutgifning i riket. För den dagliga förvaltningen bör det vara
nöjaktigt sörjdt genom en styrelse af fyra personer, hvilket antal äfven
det nuvarande bankoreglementet medgifver vara tillräckligt för de löpande
göromålen, ehuruväl närvaron af samtliga sju fullmägtige kräfves
såsom regel.

Ärendenas föredragning och beredning samt handhafvandet af de
löpande göromålen åligga för närvarande två af fullmägtige utsedde
deputerade efter den fördelning af göromålen dem emellan, som fullmägtige
bestämma. Denna anordning är icke tillfredsställande, då den
lätteligen kan föranleda och väl äfven under vissa tider föranledt slitningar
mellan de två jemnstälda deputerade, hvaraf banken måste blifva
lidande; ty för hvarje affär och icke minst för en stor bank är ju enhet
i ledningen af synnerlig vigt. Det är uppenbart just för att ernå en
sådan enhet och sammanhållning som alla våra enskilda bankinstitut,
bih. till Kilad. Prof. 1HÖ3. 1 Sami. 2 Aj''d. 1 Band. 5 Raft. (Kris 11—IB) 1

2 Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

likasom utlandets banker, satt i spetsen för förvaltningen en person,
hvilken i sin hand samlar och sammanhåller alla de olika trådarne från
de skilda förvaltningsgrenarne samt bär ansvaret för rörelsens jemna
och ostörda gång. Komitén anser en reform i denna rigtning nyttig
och tidsenlig och har derför föreslagit att för riksbanken skall utses
en direktör, som handhafver de löpande förvaltningsbestyren. Derjemte
skulle tillsättas en vice direktör att biträda direktören och, vid ledighet
eller förfall för denne, träda i hans ställe. Direktören och vice direktören,
hvilka närmast motsvara de nuvarande två deputerade, skola,
såsom förut nämts, tillhöra kretsen af de af komitén föreslagna fyra
deputerade, hvilken benämning ansetts lämpligen kunna begagnas för
ledamöterna i styrelsen för den dagliga förvaltningen.»

För att nå detta mål, d. v. s. fullmägtiges ökning från sju till nio
samt få bland detta större antal fullmägtige utsedde direktör och vice
direktör m. m. ansåg komitén med full rätt dels grundlagsändring nödig,
dels ock att bankens organisation i öfrigt borde vara tryggad genom
lagar och upprättade derför komitén förslag i sådant syfte.

Då det visat sig vara med svårighet förenadt att sammanjemka de stridiga
meningarna om de många af komitén afgifna förslagen, och då
det oaktadt yrkanden på utsträckning af riksbankens uppgift årligen
framkomma, fäste jag sistlidna år iuom bankoutskottet uppmärksamheten
på, att åtminstone en af de reformer, som af bankkomitén föreslagits
nemligen anställandet af direktör och vice direktör kunde till det väsentligaste
genomföras medelst en reglementsändring. Jag påvisade då, att
de för banken gällande lagar icke hindrade fullmägtige att antingen
inom sig eller utom sin krets utse direktör, för så vidt reglementet
tilläte sådant, att eu sådan funktionär visserligen ej borde anställas
som ordinarie tjensteman utan hans uppdrag tid efter annan förnyas, —
men att denna omständighet icke behöfde göra hans ställning vid banken
lika osäker som fullmägtiges, enär det vore en betydande skilnad
mellan det direktörsval, som under juridiskt ansvar komme att verkställas
af fullmägtige, och ett fullmägtigval, som kanske under upphetsning
i partistrider verkstäldes af valmän utan ansvar af juridisk art.

Vidare erinrades, att om med den ifrågasatta anordningen skulle
vinnas, hvad dermed åsyftades, fordrades på direktörens plats en skicklig
och energisk bankman, samt att, om man ville saken, man ej finge
rygga tillbaka för att aflöna denne med betydligt högre belopp än som
bestås de nuvarande deputerade, att vid direktörens sida borde finnas
eu vice direktör, hvilken vid förfall för den förre kunde träda i hans
ställe — att äfven vice direktören, om så hennes lämpligt, borde kunna

Motioner i Första Kammaren, N:o 11. 3

sökas utom fullmägtiges krets och tillförsäkras en mot lians ställning
svarande inkomst.

Det torde ligga i sakens natur, att om direktör och vice direktör
väljas utom fullmägtiges krets, de icke kunna tillerkännas annat än
yttranderätt, ej rösträtt, vid fullmägtiges sammanträden, samt reservationsrätt
mot beslut, dem de ogilla.

Deraf följer ock, att de böra lika som fullmägtige underkastas laga
ansvar för de beslut och åtgärder, mot hvilka de ej anmält reservation,
och då ordnandet af denna sak kräfver ändring i ansvarighetslagen af
den 12 september 1868, ämnar jag derom väcka särskild motion.

Huru fullmägtiges arbete skulle genom anordningar i denna rigtning
väsentligen minskas, och i följd‘deraf de till dem utgående ersättningar
kunna nedsättas, lärer ej här. behöfva^påvisas, utan tillåter jag
mig vördsamt föreslå, det Riksdagen ville besluta,

att nedannämndaja§§ b reglementet och del af aflöningsstaten
för riksbankens styrelse och förvaltning
skola hafva följande lydelser neml:

§ 42. Mom. 1. Fullmägtige utse vid sitt första sammanträde
en direktör och en vice direktör, hvilka det
åligger etc. — — — — — samt handhafva den löpande
förvaltningen. Inom sig utse fullmägtige dessutom
för hvarje månad två jourhafvande att deltaga
i pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar.

Mom. 2. Direktörerna deltaga i fullmägtiges öfverläggningar
med rätt att få sina särskilda meningar antecknade
till protokollet, men deltaga i besluten endast
för den händelse de tillika äro fullmägtige. De äro
lika med fullmägtige ansvarige för alla de beslut och
åtgärder, mot hvilka de sig ej till'' protokollet reserverat.

Mom. 3. Direktörerna ega åtnjuta ledighet hvardera
eu och en half månad årligen och tjenstgör dervid för
direktören vice direktören och för denne en fullmägtig.

Mom. 4. De till fullmägtige och direktörer utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen
faststälda aflöningsstat.

Mom. 5. Tjenstgör fullmägtige för vice direktör
eller suppleant för fullmägtig, åtnjuter den tjenstför -

4

Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

rättande de å tj ensten för samma tid belöpande aflöningsförmåner.

Mom. 6. Om direktörs eller vice direktörs skyldighet
att frånträda sin befattning innan den tid tilländagått,
för hvilken han blifvit vald, gälle hvad i 40
§ mom. 4 stadgas i afseende å fullmägtig, och anställe
i thy fall fullmägtige fyllnadsval.

§ 43. Mom. 1.---(oförändradt) — ----

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låneoch
kreditivansökningar verkställes alla söcknedagar
af de båda direktörerna och derutöfver två jourhafvande
fullmägtige. Dylik ansökning må ej anses beviljad
med mindre flertalet bland de närvarande sig
om bifall dertill förenat.

Aflöningsstat för Sveriges riksbank:

A. i) Fullmägtige i riksbanken:

Sju fullmägtige uppbära i årligt arvode
hvardera................................kronor 1,200: —

och derutöfver jourhafvande fullmägtig
för hvarje månad han dertill

utses .................................................. » 250: —

A. 2) Direktör åtnjuter i denna sin
egenskap, oberoende af huruvida
han är fullmägtig eller ej, ett årligt
arfvode af................................. » 20,000: —

och vice direktör på enahanda sätt...... » 15,000: —

Direktören åtnjuter derutöfver i tantiéme */2 % af
bankens nettobehållning för det år, hvars räkenskap
under hans förvaltning afslutats, — — — — — —
dock att motsvarande delar af nu gällande reglemente
och aflöningsstat skola tillämpas intill dess 1894
års lagtima Riksdag förrättat val af fullmägtige.

Stockholm den 27 januari 1893.

A. F. O. Cederberg.