Motioner i Första Kammaren, N-.o 7

Motion 1896:7 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N-.o 7.

1

N:o 7.

Af herr Wester, om ändring af tullen ä tagel.

Då vid förlidet års riksdag denna kammare med 67 röster emot 40
afslog en väckt motion om ändring af tullen å tagel, så anfördes såsom
skäl härför, att om vi bättre bearbetade det svenska taglet, skulle det med
lätthet kunna konkurrera med det utländska. Huru origtig en sådan uppfattning
är, torde framgå af följande jemförande kalkyl öfver tillverkningskostnaden
för förädlad vara i vårt land och i våra grannland Tyskland

och Norge.

l:o) Den svenske fabrikanten betalar 100 kg. råvara

ft kronor 1,40 pr kg. ■ ..........................jo. kronor 140: —

Arbetspenningar cirka ..................................... i. » A 14: 50

Tull för råvaran å 20 öre pr kg. __________ » 20: w.

kronor 174: 50

Afgår under bearbetningen 40 %, återstår 60

kg. tagel, pris pr kg. kronor 2,91 ......2''........» 174: 60

2:o) Den tyske fabrikanten betalar 100 kg. råvara

å kronor 1,40 pr kg. ........ kronor 140: —

Arbetspenningar cirka ...... » 14: 50

kronor 154: 50

Afgår under bearbetningen 40 %, återstår 60

kg. tagel, pris pr kg. kronor 2,57j .................. » 154: 50

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft, (Kris 7—13.)

2

Motioner i Första Kammaren, N:o 7.

3:o) Den norske fabrikanten betalar 100 kg. råvara

å kronor 1,40 pr kg.__________________ ____________________ kronor 140: —

Arbetspenningar cirka ............. » 14: 50

kronor 154: 50

Afgår under bearbetningen 40 %, återstår 60

kg. tagel, pris pr kg. kronor 2,57.* » 154: 50

Alltså ställer sig, enligt ofvanstående kalkyl, priset på förtulladt och
beredt tagel i Sverige för den svenske fabrikantens vara

pr kg......................_............ ............ kronor 2,91

den tyske fabrikantens vara pr kg.____________ » 2,57^

importtull till Sverige pr kg.... ................. » 0,20

kronor 2,77^

den norske fabrikantens vara pr kg.......... kronor 2,57^,

hvaraf framgår, att den svenske fabrikanten betalar i tull pr kg. 33V2 öre,
den tyske 20 öre och den norske ingenting. Häraf finner man, att konkurrensen
med den utländske fabrikanten under nuvarande förhållanden är
omöjlig. Det finnes många här i landet, som hafva full kännedom om
hemligheten för råvarans beredning, och skulle snart nog flera fabriker
uppstå, derest tullen för den förädlade varan vore jemförelsevis högre än
tullen å råvaran, ty den svenske fabrikanten måste, trots 20 öres tull å
råvaran, vända sig till utlandet för att erhålla en del råvara, beroende
derpå, att vår allmoge icke kommit till insigt om råvarans värde och sålunda
tillvaratager den så som bort ske, enär någon större efterfrågan
gifvetvis icke kan förefinnas, så länge nuvarande tullsatser motverka en lönande
svensk tagelindustri.

Det är i allmänhet orimligt att sätta samma tull på råvaran som på
den färdiga produkten, men detta får desto större inverkan, då det gäller
en vara, der ända till 40 % bortgår under bearbetningen och förädlingen ;
tagelindustrien har derför, oaktadt den är en för vårt land så naturlig näring,
som icke krafvel- några stora anläggningskostnader eller dyrbara maskiner,
fört en tynande tillvaro vid sidan af den utländska konkurrensen.

Vi se, huru tagelindustrien utvecklar sig i andra länder. Så skifver
t. ex. eu fabrikant från Kitzingen (Bayern), att tillverkningen pr vecka är
ungefär 12,000 kg., och då endast i Hamburg, Bremen och Hannover finnas
10 tagelspinnerier, kan man häraf finna, hvilken ofantligt stor affär
denna branch är. Denna industri är värd att omhuldas äfven ifrån den

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

3

synpunkten, att den ofta lemnar arbetsförtjenst och utkomst åt den fattigaste
och svagaste delen af landets befolkning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande af den
i ämnet vid föregående riksdag väckta motionen, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande förändrade lydelse
af n:o 224 och n:o 225 uti vår nuvarande tulltaxa:

Hår:

Tagel, spunnet..............................''...... pr kg. 50 öre,

Oarbetadt .......................................... » 20 »

Andra slag: tagel, spunnet, äfven sådant
inblandadt med växtfiber ......... » 50 »

Oarbetade, fria.

Stockholm den 21 januari 1896.

J. F. Wester.

N;o 8.

Af herr Björlin, angående låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar
på Gotland.

Då den första sammanhängande planen till jernvägars anläggande på
Gotland år 1874 uppgjordes, antog man, att behofvet af detta samfärdsmedel
för hela ön borde tillgodoses genom eu stambana af 3 fots spårvidd
emellan Fårösund i norr och Burgsvik i söder, med sidobanor till Visby
och Klintehamn på öns vestra kust samt Slite och Ronehamn på den
östra. l)eu sammanlagda längden af de föreslagna banorna skulle hafva utgjort
171 kilometer. Men deraf bär hittills blott en tredjedel kommit till