Motioner i Första kammaren, Fr 135 (Motion 1930:135 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Fr 135.

Nr 135.

Av herr Wagnsson m. fl., örn anslag till anordnande av kurser i esperanto.

Föregående års riksdag beslöt att för anordnande av tvenne utbildningskurser
i esperanto för lärare för budgetåret 1929—1930 bevilja ett anslag av
2,900 kronor. Kurserna anordnades av Sveriges Folkskollärareförbund och
Sveriges Folkskollärarinneförbmid under ledning av folkskollärare Ernfrid
Mahngren, Stockholm. Denne har sedermera till Kungl. Skolöverstyrelsen avgivit
rapport över kurserna, vilken med uteslutande av namnen på kursdeltagarna,
har följande lydelse.

»Berättelse över de av styrelserna för Sveriges Folkskollärareförbund och
Sveriges Folkskollärarinneförbund efter uppdrag av Kungl. Majit anordnade
esperanto-kurserna för lärare under budgetåret 1929—1930.

Till kursledare utsågs undertecknad, folkskollärare Ernfrid Malmgren, och
till lärare för kurserna direktören för rumänska esperanto-institutet, red. Tiberio
Morariu. Som tolk och medhjälpare vid undervisningen har biträtt folkskolläraren
Gösta Ahlstrand, Älvkarleö.

Kurstiderna bestämdes till 10—20 juli och 26 juli—6 augusti.

Såsom deltagare i kurserna anmälde sig 90 lärare och lärarinnor, varav 51
med stipendium besökt kurserna, nämligen

folkskollärarna .................................... 26 st.

folkskollärarinnorna .............................. 11 » och

småskollärarinnorna .............................. 14 »

Under kurserna ha dagligen ägt rum fyra lektioner, varförutom på kvällarna
beretts möjlighet för deltagarna till samvaro i och för samtalsövningar på esperanto.

Undervisningen har skett enligt den s. k. Che-metoden. Denna är liksom
Berlitz-metoden en talmetod men tar mer hjälp av logiken och de grammatiska
reglerna. Che-metoden uppnår nämligen efter ett visst genomgånget
pensum syntetiskt den grammatiska regel, som av olika exempel belysts, varefter
regeln fastslås och därefter utgör en av pelarna, på vilka den följande
undervisningen vilar. Genom att i stor utsträckning taga fantasien till hjälp
väcker Che-metoden i hög grad elevernas självverksamhet. Undervisningen
är vidare så planmässigt ordnad, att på mycket kort tid hela formläran genomgås,
varförutom en icke föraktlig talfärdighet erhålles. De utomordentliga
resultaten äro naturligtvis möjliga endast tack vare det undervisade språkets
geniala ordbildningslära och enkla, logiska grammatik, där alla undantag bannlysts.

För att kontrollera de uppnådda resultaten av undervisningen ombads rektorn
för Svenska Esperanto-Institutet, rektor Sam Jansson vid Beskowska
skolan i Stockholm, att bland kursdeltagarna vid kursernas slut anordna prov

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

för erhållande av lägre esperantoexamen. Proven voro: skriftliga översättningar
till och från esperanto samt reproduktionsprov, muntlig översättning av esperanto-text-,
samtalsövning och grammatikförhör. Därvid visade det sig, att
20 deltagare undergingo denna examen med medelbetyget A, 9 deltagare med
medelbetyget a, 11 st. med AB, 5 st. med Ba och 6 st. med B. Av dem med
medelbetyget A hade 18 st. förut studerat esperanto. Vidare hade av dem med
a 5 st. och med AB 5 st. förut studerat språket.

Av examensproven kan man sluta sig därtill, att de personer, som före denna
pedagogiska lärarkurs redan inhämtat esperantos grunder, i alla avseenden
förvärvat de utmärktaste kunskaper för läroverksamhet inom studiecirklar
o. s. v. De personer, sorn ägt- ingen eller obetydlig kunskap i esperanto lia 1)
då de förut studerat andra främmande språk, under kursen förvärvat mycket
goda kunskaper i esperanto, 2) då inga som helst kunskaper i andra främmande
språk varit förhanden, förvärvat förmåga att fullt förstå esperanto samt att
något så när tala och skriva språket. För att befästa de inlärda kunskaperna
hos även den senast nämnda gruppen skulle säkerligen en ökning av studietiden
till 12 dagar i stället för hittillsvarande 10 vara synnerligen fördelaktig.

Då den senare av cle bägge kurserna ägde rum i Hälsingborg — den första
kursen hölls i Stockholm — omedelbart före den internationella skolkongressen
i Helsingör, drogos en del personer över sundet för att taga del av den metod,
efter vilken undervisningen skedde, en metod som väckt sådant intresse Eurolia
runt. Bland besökarna må nämnas prof. Otto Simon vid Wiens handelsakademi,
prof. J. Findley i Manchester och den danska lärarinnan fröken M. Noll
såsom representant för J. J. Bousseau-institutet i Genéve. Samtliga auskulterande
lia- varit mycket imponerande över resultaten och förtjusta över metoden.
På deras anmodan föranstaltades under kongressen i Helsingör demonstrationslektioner
av Che-metoden.

Deltagarna i den första kursen sammanfattade sina intryck örn kursen sålunda:
»—- Yi lia varit i tillfälle att konstatera, dels den s. k. Che-metodens utomordentliga
pedagogiska förtjänster, ytterligare framhävda på grund av kurslärarens,
herr Tiberio Morariu, stora pedagogiska förmåga, dels esperantos
geniala grammatiska och ordbyggnadstekniska konstruktion, vilket gjort det
möjligt för oss att- på en tid av endast 10 dagar inhämta språkkunskaper, vilka
vid kursens början skulle förefallit oss ouppnåeliga. Yi vilja därjämte uttrycka
en förhoppning örn att liknande kurser må anordnas även under kommande
år, örn möjligt i ännu större utsträckning.» (Se bil.).

Deltagarna i den andra kursen enade sig örn följande uttalande: »— Den
under kursen tillämpade Che-metoden har visat sig äga utomordentliga pedagogiska
förtjänster. En strängt kontinuerlig, i detalj väl genomtänkt planläggning
samt ett synnerligen åskådligt och glädjebetonat framställningssätt äro
utmärkande drag för denna metod. Utan tvivel kail metoden tillämpas vid

undervisning i skilda ämnen och på olika stadier.---- Vi vilja därjämte

framhålla, att vi, efter de erfarenheter, vi gjort under kursens lopp, äro övertygade
örn att undervisning i esperanto borde lia sin givna plats på fortsättningsskolans
oell de högre folkskoleklassernas schema, enär sådan undervisning
skulle verka stimulerande och vara till direkt gagn för den övriga undervisningen.
— Då liknande kurser äro av behovet påkallade, uttala vi ävenledes
den förhoppningen, att flera dylika kurser måtte anordnas nom kommande
år.» (Se bil.).

Genom årets esperanto-kurser torde i någon mån den stora bristen på espe -

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

ranto-kunniga lärare, villiga att biträda inom den frivilliga bildningsverksamketen,
bli avhjälpt. I betraktande av det utomordentliga intresse, som inom
landets studiecirklar visas det internationella hjälpspråket esperanto, torde
dock behovet av liknande kurser och i större omfattning göra sig kraftigt påmint
till kommande år.»

De i rapporten åberopade bilagorna hava (likaledes med uteslutande av namnen)
följande lydelse.

»Undertecknade, lärare och lärarinnor, ha deltagit i den statsunderstödda
av Sveriges folkskollärareförbund och Sveriges folkskollärinneförbund anordnade
esperanto-kursen i Stockholm den 10—20 juli 1929.

Under denna tid ha vi varit i tillfälle att konstatera, dels den s. k. Che-metodens
utomordentliga pedagogiska förtjänster, ytterligare framhävda på grund
av kurslärarens, herr Tiberio Morarna, stora pedagogiska förmåga, dels esperantos
geniala grammatiska och ordbyggnadstekniska konstruktion, vilket
gjort det möjligt för oss att på en tid av endast 10 dagar inhämta språkkunskaper,
vilka vid kursens början skulle förefallit oss ouppnåeliga.

Yi vilja härmed uttrycka vår stora tacksamhet till Sveriges Folkskollärareförbund
och Sveriges Folkskollärarinneförbund såsom anordnare av kursen
jämväl till statskmakten, som genom det beviljade anslaget undanröjt en del
av de ekonomiska svårigheterna för kursen.

Yi vilja därjämte uttrycka en förhoppning örn att liknande kurser må anordnas
även under kommande år, örn möjligt i ännu större utsträckning.

Stockholm den 20 juli 1929.

(namn).»

»Undertecknade, deltagare i den andra statsunderstödda kurs, som av Sveriges
Folkskollärarinneförbund och Sveriges Folkskollärareförbund anordnats
i Hälsingborg den 26 juli—6 augusti 1929, få härmed uttrycka sin tacksamhet
till statsmakten och dessa båda lärarsammanslutningar.

Den under kursen tillämpade Che-metoden har visat sig äga utomordentliga
pedagogiska förtjänster. En strängt kontinuerlig, i detalj val genomtänkt planläggning
samt ett synnerligen åskådligt och glädjebetonat framställningssätt
äro utmärkande drag för denna metod. Utan tvivel kan metoden tillämpas
vid amdervisning i skilda ämnen och på olika stadier.

Att vi under kursen haft en så utmärkt lärare som redaktör T. Morariu är
en förmån, som vi högt uppskatta, enär han gett oss det allra bästa föredöme.

Vi vilja därjämte framhålla, att vi, efter de erfarenheter, vi gjort under
kursens lopp, äro övertygade örn att undervisning i esperanto borde ha sin
givna plats på fortsättningsskolans och de högre folkskoleklassernas schema,
enär sådan undervisning skulle verka stimulerande och vara till direkt gagn
för den övriga undervisningen.

Då liknande kurser äro av behovet påkallade, uttala vi ävenledes den förhoppningen,
att flera dylika kurser måtte anordnas inom kommande år.

Hälsingborg den 6 augusti 1929.

(namn).»

Det stora intresse, varmed dessa kurser omfattades och det goda resultat som
Härvid uppnåddes, har medfört att de båda läraresammanslutningarna förklarat

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

sig beredda, att under förutsättning av fortsatt statsunderstöd, även under sommaren
år 1930 anordna tvenne dylika kurser. På grund av de erfarenheter, som
vunnits under föregående kurser, och i enlighet med den mening, som av kursledaren
i rapporten till Kungl. Skolöverstyrelsen uttalats, har man dock ansett
förmånligt att utöka kurserna till att omfatta vardera 12 dagar. Dessutom
hai det ansetts nödigt att beräkna'' kostnad för lokalhyra, enär den förhoppning
som hystes av anordnare för 1929 års kurser, om att lokal kostnadsfritt skulle
kimna upplåtas för kurserna, visade sig icke kunna uppfyllas. Anslagsbehovet
blir därför något större än vad som föregående år beräknats, och utgör:

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 12 dagar å 90

öre (50 X 48 X 90) .........................................................

Lärare, 10 kr. per lektionstimme .........................................

Lokalhyra .......................................

Ersättning till kursledare ............................................

Annonser, material m. m..................................

kr. 2,160
» 960

» 200
» 100
» 200

Summa kr. 3,620

Behovet av lärarkrafter villiga att ställa sig såsom ledare för studiecirklar,
som studera esperanto, är större än någonsin. Såsom exempel kan anföras att
antalet studiecirklar inom arbetarnas bildnings förbund, med esperanto som
studieämne, under studieåret 1927—1928 var 149, men hade för studieåret
1928—1929 ökat till 266.

Under hänvisning till vad som anförts hemställes,

att riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto
för lärare, må för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag
av 3,620 kronor.

Stockholm den 21 januari 1930.

		Huben Wagnsson.
J. G. Walles.	Mauritz Hellberg.	David Norman.
J. P. Johansson.	Ivan Pauli.	Jolin Sandén.
	Oskar Hagman.