Motioner i Första Kammaren, F:o 41 (Motion 1896:41 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, F:o 41.

N:o 41.

Af herr Ljungberg, om anlitande företrädesvis af svenska verkstäder
vid arbeten för statens behof.

Det torde icke kunna bestridas, att det bör ligga regeringsmagten
synnerligen om hjertat, att den ofantliga materiel, som vår armé och flotta,
likasom åtskilliga andra statsändamål påkalla, anskaffas inom landet, och
detta af två skäl: det ena, på det att nationens egna arbetare må draga
nytta af de ansenliga statsmedel, som användas, och det andra: att landet
må, framför allt i krigstid, kunna vara oberoende af andra länders industri.

Utan tvifvel har denna synpunkt varit i viss mån bemärkt af våra
myndigheter; men rätt ofta synes den ha varit åsidosatt, och detta äfven
i fall, der man icke skulle kunna förneka, att våra inhemska verkstäder
skulle ha förmått i väsentlig mån fylla behofvet. För att blott anföra
några få exempel af de många, som erbjuda sig, må nämnas att, enligt
hvad dels af Kongl. Maj:ts till riksdagarne aflåtna berättelser — af hvilka
likväl den senaste är i denna punkt mera ofullständig än vanligt — och
dels af allmänna tidningarne kunnat inhemtas, följande beställningar blott
under de senaste åren afgått till utlandet, nemligen:

En torpedobåt, bestäld vid ett varf i Elbing*); 7,800,000 patronhylsor
och 260,000 laddramar till karbiner; 7,650,000 st. kulor från en
fabrik i Berndorff; 204 rigtbågar från Kassel; några tusende patronhylsor
från Paris till flottans kanoner; bomullskrut från Tröelsdorf; från Mausers

*) Af Kongl. Maja prop. om statsverket af flen 16:de i denna månad, sid. 9, 6:te H. T. ses,
att torpedobåtar »kunna beräknas blifva bygda vid inhemska verkstäder under två år efter skedd
beställning.»

12 Motioner i Första Kammaren, N:o ål.

vapenfabrik 12,000 karbiner, jemte reservdelar och. 185 kammarkarbiner
o. s. v.

Ingen bestrider, att vapenfabrikation och ammunitionstillverkning kan,
åtminstone i vissa delar, stå i utlandet på en högre ståndpunkt än här;
men svårligen torde kunna förnekas att, om också det stundom kan vara
nödvändigt att från utlandet inköpa modeller, ja äfven en del af erforderliga
vapen m. m., det icke vore omöjligt att, med någon förtänksamhet,
här i landet erhålla hvad som för öfrigt erfordras. Det vill synas som
man i andra länder ginge tillväga med större omtanke och sparsamhet.
Från Norge förmäles t. ex. att, då nya gevär för armén måste beställas
i Danmark, har man likväl åt egna verkstäder förbehållit förfärdigandet
af skaften till gevären samt hos gevärsfabriken i Köpenhamn blott bestält
läsår och lopp. Der, i Norge, aflät stortinget år 1894 en skrifvelse till
regeringen, med anmodan till henne, att, så långt möjligt vore, låta norska
verkstäder utföra statens beställningar; hvarpå dervarande arbetsdepartement
lärer ha beslutat att, så vidt möjligt, öfverlemna sådana beställningar
till inhemska verkstäder, då skilnaden i pris emellan deras och utländska
verkstäders arbeten icke öfverstege 10 procent.

I Sverige har visserligen äfven, på grund af framställning från Stockholms
fabriksförenings fullmäktige, den 13 april 1886 blifvit utfärdadt
ett kong! cirkulär (contrasign. af E. von Krusenstjerna), hvaruti förordnats,
att »myndigheter, som hafva att för statens räkning afsluta aftal
om köp eller leverans af alster och fabrikat, hvilka kunna inom landet
åstadkommas, böra, då köp eller leveransaftal af någon större omfattning
förestår, låta underrättelse derom i god tid förut på lämpligt sätt komma
till den svenska allmänhetens kännedom och dervid tillse, att så lång
leveranstid lemnas, som kan af förhållandena medgifvas, allt på det tillfälle
dymedelst må beredas att, i så stor utsträckning som låter sig göra,
för statens räkning komma att användas företrädesvis sådana alster eller
fabrikat, som inom landet frambringas eller tillverkas». Men det har vid
mångfaldiga tillfällen, både af enskilde fabriksidkare och inom pressen
klagats att hvarje år betydande beställningar, som här kunnat utföras, gå
utomlands, så att förberörda cirkulär tyckes ha fallit i glömska. Då nu
så storartade arbeten för militära behof förestå, att bland annat blifvit
begärdt: för 75,000 gevär 4,479,000 kronor samt för andra vapen och
material tillsammans omkring 13,500,000 kronor, synes det vara en pligt
för Kiksdagen, om också icke dessa summor blifva till fullo beviljade, att
framhålla vigten deraf, att dessa stora uppoffringar i möjligaste måtto
komma landets industri till godo, en erinran, hvars nödvändighet synes
blifva än mera bjudande, om ett lån af 60 millioner kronor kommer att

Motioner i Första Kammaren, N:o 41.

för krigsmateriel upptagas. Man skulle till och. med kunna önska, att en
del af detta lån eller särskilda statsmedel användas till åstadkommande af
eller uppmuntran för mera storartade gjuterier och verkstäder, egnade att
göra Sverige i det närmaste oberoende af andra länder på ifrågavarande
område; men jag dristar icke nu framkomma med förslag härom, desto
hellre som ett sådant borde utgå från regeringen.

■i- $

Det kan visserligen sägas, att det af kongl. propositionen vill synas
som Kongl. Maj:t redan i vissa delar af de militära behofven beslutat
vända sig till inhemska verkstäder; men det antydes äfven att en del af
torpedobåtarna skall byggas i utlandet; och då, efter det att generalfälttygmästaren
framhållit nödvändigheten att på 1897 års stat uppfördes 5,000
karbiner och 10,000 gevär till en kostnad, alternativt af 829,250 eller
846,350 kronor för tvenne svenska verkstäder, krigsministern höjt denna
summa till 4,479,000 kronor, för anskaffande under åren af 1897 och
1898 af 75,000 gevär, synes det vara fara värdt att vederbörande tänkt
sig en större del, om ej hela, denna kolossala beställning lemnad åt utländska
verkstäder. Men då någon krigsfara af den art, att en så stor
reqvisition borde genast effektueras, ingalunda synes vara för handen, och
då den beräkning, generalfälttygmästaren aflemnat rörande prisskilnaden
för gevär, tillverkade vid Mausers fabrik och vid Husqvarna, icke visar
mera än 7 x/2 procents företräde för den förra, under det att Carl Gustafs
stads gevärsfaktori lemnar gevär till ännu lägre pris än Husqvarna, synes
det icke vara utan vigt, att från Riksdagens sida den princip framhålles,
att fullgodt inhemskt arbete hör i dessa och likartade fall föredragas,
äfven om kostnaden skulle dervid vara något högre, än det utländska
arbetet; och får jag derför vördsamt hemställa,

att vid de stora anslag för försvarsverkets behof,
som efter all anledning nu komma att beviljas, det förbehåll
eller uttalande må från Riksdagens sida göras,
att för utförandet af ifrågavarande och andra för statens
behof påkallade beställningar, inhemska verkstäder
må företrädesvis, och så långt möjligt är, anlitas, äfven
om priset skulle i någon mån, dock icke öfver 10 procent,
öfverstiga utländska fabrikers pris.

Stockholm den 28 januari 1896.

C. E. Ljungberg.

Bih. till liihsd. Vrot. 1806. 1 Sand. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.