Motioner i Första Kammaren, Avo 40 (Motion 1884:40 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, Avo 40.

N:o 40.

Af Grefve StrÖmfelt: Om aflåtande af skrifvelse till Kongl.

Maja angående ändring i sättet för fullgörandet af den
arbetsskyldigliet, som åligger egare af stenkolsgrufva.

I underdånig skrifvelse af den 13 Maj 1872 anhöll Riksdagen,
att »Kongl. Maj:t täcktes dels taga i nådigt öfvervägande, huruvida
inmutningsrätten i fråga om stenkol må kunna alldeles upphäfvas eller
så begränsas, att garantier uppställas emot missbruk deraf till men
för jordbrukare eller jordegare, samt i ena eller andra fallet derom
utfärda nådig författning, dels låta omarbeta grufvestadgan i öfrigt i
syftning att förekomma missbruk af inmutningsrätten till men så för
jordbruket som för bergsbruket». I motiven till denna skrifvelse
säger Riksdagen, angående lagstiftning för inmutning af stenkolsfyndighet,
»det vara angeläget, att denna fråga genom särskild lagstiftning
skyndsamt löses, oberoende af den mera omfattande omarbetningen
af grufvestadgan i öfrigt». Med anledning häraf utfärdades
eu Kongl. kungörelse den 24 Maj 1872, der Kongl. Maj:t tills vidare
suspenderade inmutningsrätten för stenkol.

I det af Kongl. Maj:t till Riksdagens yttrande öfverlemnade »förslag
till förnyad grufvestadga» har stadga för mineralfyndigheten
stenkol blifvit utbruten, och 71 § innehåller, att grufvestadgan af den
12 Januari 1855 och Kongl. kungörelsen af den 24 Maj 1872 fortfarande
skola gälla för stenkol, »intill dess annorlunda varder förordnadt».
Sist åberopade grufvestadga tillåter icke att en i gång varande grufva
får genom grufarbetet, d. v. s. genom dagsverken i grufvan, försvara
Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Höft. 1

Motioner i Första Kammaren, N:o 40.

angränsande utmål. I afseende å försvarsarbetet innehåller dess 42
§, att försvarsarbete ärligen skall utgöras på hvarje utmål; enligt 31 §
skall utmål för stenkoi hafva högst 200 famnars längd och bredd,
hvarför ett stenkolsutmål eller, såsom det äfven benämnes, »stenkolsgrufva»
omfattar ungefär 25,8 tunnland; å hvarje sådan areal skall således
grufegaren årligen gräfva en »grop», hvilket kallas försvarsarbete;
vid dessa arbeten från jordytan anträffas nästan aldrig stenkol,
hvarför de äro utan allt ändamål, men deremot till stor skada för innehafvaren
af jorden, och man kan väl säga, att större »men» för jordbrukare
eller jordegare i eu provins, der största delen af jorden utgöres
af åker, näppeligen torde kunna framvisas. Nu innehåller 4.0 §
i »förslag till förnyad grufvestadga», att grufegare, när han innehar
flere intill hvarandra gränsande utmål, får genom arbete inom något
eller några af utmålen fullgöra arbetsskyldigheten för dem alla, och
41 § tillstädj er, att försvarsarbete får ersättas med penningar, som tillfalla
kronan och jordegare med hälften hvardera.

Då det torde vara ovisst, huru länge stenkolsfyndighet ännu
måste sakna eu tidsenlig lagstiftning, föranledes jag, på skal, som gåfvo
anledning till Riksdagens förut anförda skrifvelse och vidare blifvit
af mig här utvecklade, vördsamt föreslå,

att Riksdagen, i sammanhang med sitt yttrande
öfver Kongl. Maj:ts förslag till förnyad grufvestadga,
ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke, intill
dess ny grufvestadga för stenkol varder utfärdad,
stenkolsgrufegare kunde, der flere honom tillhöriga
utmål gränsa intill hvarandra, tillåtas utgöra arbetsskyldigheten
för dem alla inom något eller några af
utmålen, samt, der grufvedrift icke eger rum, medgifvas
rättighet att, i stället för den honom åliggande
arbetsskyldigheten, betala en årlig afgift för hvarje
utmål, hvars belopp af Kongl. Maj:t bestämdes, och
derom utfärda nådig förordning.

Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.

Stockholm den 27 Januari 1884.

Fr. Ström/elt.