Motioner i Första hammaren, nr 283

Motion 1938:283 Första kammaren

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

Motioner i Första hammaren, nr 283.

3

Nr 283.

Av herr Ehrnberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till sjömanshusen m. m.

Genom Kungl. Maj:ts proposition nr 210 har, i vad bland annat rör anslagsfrågor,
underställts riksdagen ett av Kommerskollegium jämte sakkunniga framlagt
förslag i fråga örn huvudgrunderna för den framtida organisationen av rikets
sjömanshus m. m.

Förslaget, som bland annat åsyftar en centralisering av sjömanshusinstitutionen
genom indragning av 17 sjömanshus, skall här beröras allenast vad angår
ett av de till indragning föreslagna sjömanshusen, nämligen sjömanshuset i Simrishamn.

Först må från sakkunnigutredningen anföras vissa siffror för belysande av
nämnda sjömanshus’ ställning bland övriga till indragning föreslagna. I jämförelse
med dessa uppvisar Simrishamns sjömanshus det största antalet inskrivna
sjömän, 1,138; av övriga kommer allenast ett över 600. I fråga örn antalet årsunderstödstagare
intar sjömanshuset helt och hållet en särställning med 318
(varav änkor efter sjömän 143) medan övriga Sexton sjömanshus tillhopa hava
194 understödstagare. Enahanda är förhållandet beträffande antalet pensionärer
från Handelsflottans pensionsanstalt, vilket antal för sjömanshuset i Simrishamn
utgör 206 men för de övriga sammanlagt endast 21. Även i fråga örn kapitaltillgångar
står Simrishamns sjömanshus betydligt framom de övriga med en behållning
av närmare 232,000 kronor, medan det sjömanshus, som härvidlag kommer
närmast, förfogar över c:a 136,000 kronor. Det är över huvud taget endast i fråga
örn mönstringarna (och antalet utfärdade rullor), som Simrishamns sjömanshus
företer jämförelsevis låga siffror. Medeltalet åren 1934—1936 utgjorde 202 medan
fem av övriga visa högre antal. Såsom framhållits i yttrande av direktionen för
sjömanshuset har emellertid Simrishamns hamn under huvuddelen av denna
tid stått delvis under ombyggnad, vilket förhållande givetvis måste lia påverkat
mönstringsfrekvensen. Ser man på det jämväl i sakkunnigas tabeller utvisade
högsta antal mönstrade under något av åren fr. o. m. 1920, kommer Simrishamns
sjömanshus såsom nr 2 med 457 mönstrade (år 1930).

För bibehållande av Simrishamns sjömanshus, vars indragning tidigare aldrig
ifrågasatts, synes stöd kunna hämtas redan i nu anförda siffror. Än ytterligare
motiveras sjömanshusets bibehållande därav, att detsamma bland rikets sjömanshus
är det femte i ordningen, vad gäller understödsverksamheten, det fjärde
vad gäller antalet pensionärer från Handelsflottans pensionsanstalt och det tionde
i ordningen vad gäller antalet inskrivna sjömän. Av sjömän, inskrivna vid Sim -

4

Motioner i Första kammaren, Nr 283.

rishamns sjömanshus, erlades under år 1937 i hyresavgifter ett sammanlagt belopp
av 15,315 kronor 80 öre — endast sjömanshusen i Göteborg, Stockholm,
Hälsingborg och Malmö kunna uppvisa större hyresavgiftsbelopp — vilket visar,
att en betydande del av det aktivt verksamma sjöfolket är hemmahörande inom
Simrishamns sjömanshusdistrikt.

Av de i propositionen å sid. 37 återgivna uttalanden av Kommerskollegium
framgår, att Kollegium hyst vissa betänkligheter i fråga om indragning av Simrishamns
sjömanshus, särskilt med hänsyn till att de med upplysningsverksamheten
vid sjömanshusen förbundna intressesynpunkterna tillerkänts en framträdande
vikt vid bedömande av indragningsspörsmålet. Likaså har Kollegium
berört sjömanshusets undantagsställning i fråga örn understödsverksamheten.
Avgörande för Kollegii ställningstagande synes ha varit, dels det jämförelsevis
ringa antalet mönstringar i Simrishamn, dels närbelägenheten till Ystad, där
sjömanshus avses skola bibehållas.

Av utredningen synes framgå, att Simrishamns sjömanshus i alla hänseenden,
utom vad gäller mönstringsverksamheten, är av väsentligt större betydelse än
Sjömanshuset i Ystad. Ganska belysande för de båda städernas olika ställning såsom
sjöfartscentra är för övrigt det av direktionen vid Simrishamns sjömanshus
påpekade förhållandet, att enligt senaste skeppslista antalet inom Simrishamns
sjömanshusdistrikt hemmahörande fartyg är 49 mot allenast 1 fartyg i Ystad.
Bibehållandet av ett sjömanshus lärer icke enbart eller ens huvudsakligen
kunna motiveras med mönstringsverksamheten, då själva mönstringsförrättningarna
med åtföljande rapportering, örn de icke äro av allt för stor omfattning,
lika väl kunna ombesörjas av en mönstringsförrättare elier, under alla
förhållanden, av ett mönstringskontor. Sjömanshuset i Simrishamn utgör icke
endast ett mönstringskontor utan har i olika hänseenden betydelsefulla uppgifter,
vilket torde framgå särskilt i betraktande av att Simrishamn utgör huvudort
för en utpräglad sjömansbygd.

Av Kommerskollegium har framhållits, att de av sjömanshusorganisationen
närmast intresserade parterna, nämligen sjöfartens egna idkare och anställda,
icke framställt invändningar mot de föreslagna indragningarna. Kollegium har
därvid hänvisat till yttranden, som avgivits av de centrala sjöfartsorganisationerna.
Ett livligt intresse för bevarande av Simrishamns Sjömanshus har emellertid
tagit sig uttryck uti framställningar i detta ämne till vederbörande departementschef,
dels från sjöfolk i olika grader inom sjömanshusets distrikt
till ett antal av 367, dels från Sveriges Segelfartygsförenings Skillinge- och
Brantevikskretsar, dels slutligen från befälhavare å Grängesbergsbolaget tillhöriga
fartyg.

Vad slutligen angår kostnadsfrågan torde denna i förevarande fall icke kunna
anses vara av så stor betydelse. Ett bibehållande av Simrishamns sjömanshus
synes sålunda kunna beräknas medföra en merkostnad av endast 2,500 å 3,000
kronor.

Motioner i Första kammaren, Nr 283.

5

På grund av vad ovan anförts, får jag hemställa

att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 210 måtte uttala sig för bibehållande av sjömanshuset i
Simrishamn samt vidtaga den jämkning i anslaget till sjömanshusen,
som härav kan föranledas.

Stockholm den 22 mars 1938.

Gustaf Ehrnberg.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket