Motioner i Föräta Kammaren N:o 72

Motion 1868:72 Första kammaren

18

Motioner i Föräta Kammaren N:o 72.

N:0 Ti.

Af Herr Arrheuius, J., om hvithet ssocker fabrikers befrielse från accis
under fem års tid.

Bland näringar, hvilka i de länder, der de vunnit insteg, utöfvat ett lika
stort som välgörande inflytande på landtbruket, intager otvifvelaktigt fabrikationen
af hvitbetssocker ett utmärkt rum. Denna industri, som i början endast
långsamt utvecklade sig och icke syntes kunna bibehålla sig på annat vilkor än
att genom en hög tull på rörsockret skyddas för dess medtäflan, har, genom de
tid efter annan och synnerligast under sednare åren införda förbättringar i fabrikationssättet,
utvecklat sig till den fullkomlighet, att hvitbetssockret täflar med
rörsockret samt sätter fabrikanten i tillfälle att betala råämnet, hvitbetan, till ett
vida högre pris än förut varit möjligt, och hvarigenom landtmannen äfven blifva
intresserad för hvitbetsodlingen och hvitbetssockerfabrikationen, såsom lemnande
honom tillfälle att af sin jord draga eu god och säker vinst.

Redan för flera år tillbaka har Lantdbruks-akademien hos oss sökt uppmuntra
landets jordbrukare att göra försök med odlingen af denna rotfrukt,
samt låtit anställa kemiska undersökningar öfver dess sockerhalt, för att härigenom
få utrönt, huru hvitbetsodlingen i landet skulle lyckas samt om sockerhalten
hos betan vore så rik bär som i andra länder, der af henne fabriceras
socker uti stor skala. Af dessa undersökningar och af den praktiska erfarenhet
som under tiden vunnits, har det tydligen framgått, att hvitbetan ganska väl
och med god framgång kan odlas uti södra och medlersta delarne af vårt land,
samt att hon här odlad företer en sockerhalt lika rik som uti de länder, der
hvitbetssockertillverkningen företrädesvis och i största omfång bedrifves.

De försök, som inom landet blifvit gjorda så med odlingen af denna rotfrukt,
som , med tillverkning af socker af densamma, hafva sålunda lagt i dagen,
att likasom Frankrike, Belgien, Tyskland, Österrike och Ryssland nu mera
draga de största fördelar af de hvitbetssockerfabriker, som uti dessa länder uppstått,
likaså borde äfven Sverige kunna af hvitbetan, rätt skött och i större
skala odlad, hemta stora fördelar, så för sjelfva jordbruket och dess höjande till
en rikligare afkastning, som alltid följer med en omsorgsfullt bedrifven, vid -

Motioner i Första Kammaren, N:o 12.

19

sträckare hvitbetsodliug, som för Staten i allmänhet genom att kunna af andets
eo-na produkter tillverka en förnödenhetsvara, sockret, för hvdket sa störa
summor årligen utgå till utlandet. Flera personer, så val i Skam» som i andra

delar af vårt land, hafva derföre ock under de sednare aren lifligt intresserat

sjo- för bildande af bolag till anläggning af hvitbetssockerfabriker; men me
undantag af fabriken i Landskrona och eu mindre anläggning i Calmar, hafva
inoa sådana fabriker hos oss kommit till stånd, och den vid sednaste riksdagen
vackla frågan att pålägga det Svenska hvitbetssockret en accis svarande emot
tullen i importeradt kolonialsocker, har afhållit dem, som spekulerat pa anläggning
af hvitbetssockerfabriker, att uti sådana nedlägga någre kapital. flor

anläggningen af eu hvitbetssockerfabrik är nemligen första vilkoret att hafva
tillräcklig tillgång på råmaterial, hvilket icke sa lätt kan vinnas, da od ingen a
en ny Växt — eu växt med hvilken den stora jordbrukande allmänheten ännu
är obekant — icke så fort sprides, och stora vanskligheter sålunda mota, innan
cn i denna väg nyanlagd fabrik kan räkna på full sysselsättning. Manga andra
svåri o-heter möta äfven vid ett sådant företag, och de betydliga kapital,
som för detsamma anläggning och bedrifvande erfordras, kunna ej beräkna*
straxt från företagets början lemna skälig ränta. Hotas nu hvarje. Badort nytt
företag med eu hög skatt, innan det hunnit sin stadga och innan jordbrukarna
i orten lärt sig i tillräcklig mängd och på rätt sätt odla den växt, som skall
lemna råmaterialet till fabriken, då är det i sanning icke underligt, att den enskilda
spekulationen ryggar tillbaka från ett företag, som är underkasta^ sa
många vanskligheter och ej lemnar någon säkerhet för en beskattning, hvaraf
detsamma kan helt och hållet qväfva* i sin brodd, bå länge derföre denna beskattningsfråga
är sväfvande och den accis, hvarmed man hotat såsom ett Domocles-svärd
hänger öfver de för hvibetssockertillverknmgens utveckling intresserade,
skola dessa säkert skygga tillbaka för att deltaga uti sådana anläggningar.

Då emellertid så väl jordbruksintresset som det allmännas fordel krätver,
att denna fråga icke längre må lemnas oafgjord, utan att den måtte så ordnasl ätt
vår egen jord och våra egna arbetare må kunna producera åtminstone eu del åt det
socker, för hvilket vi till utländingen nu måste årligen utbetala omkring
millioner Riksdaler, så är det att önska och hoppas, att Riksdagen rörande densamma
fattar ett beslut, som på en gång tillgodoser jordbrukets och det allmännas
intresse. . , , , , ,, ,

Man fruktar, att tullinkomsterna skulle genom minskad sockertull betydligen
aftaga, i händelse hvitbetssockerfabrikationen fortfarande lemnades skattefri.
Efter mitt förmenande kan ej någon synnerlig minskning härvid vara att under
närmaste tiden befara, ty dels synes sockerkonsumtionen här, såsom i alla länder,
vara uti ett jemnt stigande, dels kunna de nya fabrikör, som skul e uppstå icke
så hastigt hinna till någon synnerligt hög produktion; ty ramatenal kan a ng i
större mängd påräknas förr än efter åtskilliga års förlopp, sedan — såsom ofvan

20

Motioner i Första Kammaren, N:o 72.

antydts - allmogen uti orterna omkring fabrikerna lärt sig hvitbetans odling
samt hunnit inse de stora fördelar som derigenom kunna beredas deras iord°
bruk, genom den omsorgsfullare och noggrannare halten samt den rikligare eöds
ing som maste egnas åt åkerjorden, om densamma skall kunna bära &hvitbetan
och hvaraf efter henne kommande skördar hafva största nytta. Skulle ock deri
inhemska hvitbetssockerfabrikationen kunna utveckla sm derhän att vi t T
undvara allt utländskt socker, så skulle vi gerna ^kat^d^Ä
ko nst af omkring 3 millioner Riksdaler, som nu årligen inflyter genom socker
,11»; »y v, behufde da ej ».betala de 13 tpillio/er Bik.Ler.Tm n» »,gi
er importerad, socker, hvilken omständighet mera ä„ väl skulli uppväga A
forell am n da, fruktade förlusten. °

Från hvilken synpunkt än denna fråga betraktas, synes det oss 1W, fr.
öppen .lag ,,t de. för var, land »kulle var,” en mycke, ,L vinst! om Wtb.m
sockel fabrikationen kunde göras hos oss allmännare och bedrifvas uti vida större
us lackning an hittills vant fallet, samt att hvad som åtgöres, för att uppkalla

»Z.,:XuS. “ ^ *»» ‘“Vh. anacett

Man klandra!- det skydd, som denna näring skulle erhålla, om den ej be
lagges med en accis, motsvarande tullsatsen å rörsocker. Men då denna Härin»
ti skynda,- landet , allmänhet så många fördelar och dertill kraftigt medverka?-i 1 jordbrukets höjande i de orter der den blir hemmastadd, så bör man val

henne Ufäl*3 Uti dess första uppkomst, utan att man gifver

nne tillfälle att utveckla sig-och först då hon hunnit rotfästa sio- uti landet

samt sedan hon här genomgått sina första läroår, kan det vara tid att tänka på
hennes beskattning, i fall Statsverkets ställning är sådan, att en nv inkomst^

lufver uppsökas, och da hon torde här likasom i andra länder’''kunna blifva
cn god inkomstkälla för statskassan.

Det är på ofvan anförda grunder och med anledning af en inom Andra
r"Dde be8kattning af ^-fabrikationen, som

att en tid af fem år, eller från och med 1868 till och med 1872
ma bestammas inom hvilken tid så väl de nu i landet befintliga hvit korn™

»t h dj''lita- h,ill“ “*r tid kun»,

onma att hos oss uppstå, må från accis vara fritagna samt endast

underkastade bevdlnmgsafgift, efter hvilken tids förlopp Riksdagen
61 "mstandigbcterna bestämmer den beskattning-, som möjlioe„ kan
anses hora aläggas landets hvitbetssockerfabriker.

vört»,»*'' ''lM,na m!” 011 Bevilldng^ntakotte, anhåller jag

Stockholm den 27 Januari 1868.

J. Arrhenius.