Motioner i Andra kammaren, Nr Vi7 (Motion 1915:167 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr Vi7.

Nr 167.

Av herr Johansson i Sollefteå m. fl., om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående ett statens ingripande mot missförhållanden
i avseende å innehållet i vissa avverknings-, flottningsoch
dikning skönt rakt.

En starkt bidragande orsak till att jordbrukarebefolkningen särskilt
i Norrland i så stor utsträckning sjunker ned i dåliga levnadsvillkor är
den omständigheten, att den vid åtagande av skogsavverkningar, flottnings-
och dikningsarbeten av förhållandenas tvång pressas underskriva
kontrakt, varigenom den i många fall formligen bestjäles på frukterna
av sitt arbete. Dylika arbeten utbjudas i regel på entreprenadauktioner,
vid vilka den vilda konkurrensen mellan de oftast mycket fattiga och
arbete mycket behövande kontraktstagarna förmår dem att underskriva
nästan hur usla kontrakt som helst. Då de själva knappast kunna av
egen kraft få till stånd behövlig förändring i dessa missförhållanden, är
det av största vikt, att staten fäster sin uppmärksamhet vid kontrakten
i fråga, vilkas oftast usla beskaffenhet kommer att här nedan med exempel
närmare belysas.

Avverkning skontrakt.

Ett avverkningskontrakt från Gideå & Husums aktiebolag har följande
lydelse:

»Undertecknad förbinder sig härigenom att för Gideå & Husums
Aktiebolags räkning, senast innan den 15 april 19 . . till anvisat ställe

å . . . . utdriva alla de å.....skiftet nr . . utstämplade gran- och

furuträd, som på 15 fot hålla 5’A tum över barken och däröver, enligt
följ ande bestäm m elser:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 4 sand. 75 käft. (Nr 167—169.) 1

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

l:o) Avverkningen börjas, såvitt möjligt är, å den från vattendraget
längst bort belägna skiftesdelen och fortsättes mot vattendraget utan förbigående
av något stämplat träd.

2:o) All fällning och aptering av virket skall ovillkorligen verkställas
med såg, och fällningen ske vid övergången mellan rot och stam
och så, att den kvarstående stubbens höjd ej överstiger tre tum. För
varje avhuggning eller frisk stubbe, som är högre än 3 tum, tillerkännes
bolaget rätt innehålla en skadeersättning av minst 50 öre.

3:o) Sågtimmer märkes på tvenne motsatta sidor med ett tydligt
inhugget X, pappersved med f, en fot från storändan. Propps med ett
hugg i storändan, allt timmer och propps av furu skall väl rundbarkas.

Allt virke levereras på anvisadt ställe eller tätt invid vattendraget
på ordentliga underlag med rot och toppstockar i särskilda vältor samt
med stämplarne uppåt.

4:o) i fråga om virkets aptering och behandling gäller till noggrann
efterrättelse den särskilt gifna instruktion, och i övrigt de föreskrifter,
som av virkesägarens ombud meddelas, och erkänner jag mig oberättigad
att för oriktigt behandlat virke erhålla arbetslön. Ackordstagaren har
därjämte att även i andra hänseenden noga rätta sig efter föreskrifter,
som lämnas av virkesägarnas ombud som ock av skogsstatens tjänstemän
och betjänte.

5:o) Vid intumning av virket åligger ackordstagare att hålla virket
fritt från snö och is samt att själv eller genom pålitligt ombud med
erforderligt manskap närvara vid densamma i och för hantlangning och
inmärkning av virke. I avtalet ingår skyldighet för ackordstagaren att,
om det framkörda virket är underkastat kontroll från statens sida, vara
behjälplig vid dess kontrollering.

6:o) Yägar, stigar och diken inom skiftet skola före dess afsyning
upprensas, försummas detta tillerkännes bolaget rätt att på min bekostnad
utföra arbetet.

7:o) Ackordstagaren medgiver bolaget rätt att avskeda huggare, som
icke anses lämpliga för arbetet eller ock vägra ställa sig erhållna instruktioner
till efterrättelse.

8:o) Vid ansvar enligt lag och författningar varnas ackordstagare
för att avverka ostämplade träd samt att åstadkomma skada å annans
mark och skog.

9:o) Yid timrets framforsling få under ingen förevändning sprintar
användas, och ej heller yxa inhuggas i stockarne med risk att då så

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

sker ingen körlön för stocken erhålles, varjämte bolaget berättigas till den
skadeersättning, som dess ombud anser lämplig.

10:o) För träd eller timmer, som vid avsyning av skiftet möjligen
finnes kvar, äger bolaget att av avverkningslönen innehålla fulla värdet.

ll:o) Sågtimmer apteras i längder från och med 12 till och med
29 fot. Avvikelse härifrån får dock ske, so instruktionen. Tumningcn
verkställes endast i udda fot med höjning och sänkning.

12:o) Skulle ej virket inom ovan bestämda tid vara framkört, äger
bolaget att betinga annan person till kontraktets fullgörande på min
bekostnad. Denna rätt inträder redan första mars, om bolaget anser att
för mycket virke då ännu är kvar å skiftet.

13:o) Skulle laga hinder för avverkningen möta så upphör detta
kontrakt att gälla, utan att någon ersättning därför kan hos ackordsgivaren
avfordras. Skulle under avverkningens fortgång order givas om
densammas upphörande, oavsett att den kontrakterade trakten ej hunnit
utdrivas, vare ackordstagaren genast skyldig upphöra med arbetet och
vare då fri att ersätta å skiftet kvarstående träd.

14:o) För varje onödigt fällande av tillväxtskog av tall och gran
göres ackordstagare ansvarig och förklarar jag mig skyldig erlägga den
skadeersättning bolaget kan finna för gott härför bestämma.

Till koj- och stallbyggnader får ej användas annat virke än av torr
skog, oduglig till sågtimmer, och får donna tagas endast efter anvisning
av vederbörande skogsbetjäning.

15:o) För framfört, odugligt virke, eller virke som ej håller bestämda
minimidimensioner, erkänner jag mig oberättigad erhålla någon ersättning.

Betalningen erlägges i mån av arbetets fortgång, dock så att minst
eu fjärdedel innestår till slutlikvid, som lämnas först efter skiftets avsyning,
vilken sker, sedan marken blivit snöfri.»

I sista punkten föreskrives betalningsvillkoren m. m. och slutar den
med följande:

»Med förestående kontrakt, varav 2:ne exemplar äro upprättade och
växlade, förklarar jag mig nöjd». Sedan följa ackordstagare^ och
ackordsgivarens namnunderskrifter. Sist är det naturligtvis bevittnat av
tvenne ojäviga vittnen.

Den första anmärkningen mot kontraktet måste göras mot bestämmelsen
i 2:o punkten. Där föreskrives »att den kvarstående stubbens
höjd ej får överstiga 3 tum» samt att bolaget, om stubben är högre än
denna höjd, äger rätt innehålla en skadeersättning av minst 50 öre.

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

Då man vet, att avverkningen sker under vintern i snö ocli köld,
då marken är frusen och att bolagen ej avsyna avverkningarna förr än
i juli, augusti eller september månader, så är det nästan omöjligt att i
praktiken kunna efterleva bestämmelsen. Man måste äfven ta med i
beräkningen att, under den tid på året avsyningen göres, marken och
mossan är hoptorkad, varför en stubbe som under vintern är 3 tum från
marken, under sommaren mycket väl kan vara någon balftum högre.
Det inträffar även, att om huggarna med allra bästa vilja i världen försöka
att avsåga stockarne järns med marken, stubbarne ändå, på grund
av markens ojämnhet, på något ställe äro över 3 tum, och strax äger
i alla fall bolaget rätt att innehålla minst 50 öre för sådana stubbar.

Sandö sågverksaktiebolag föreskriver om denna sak: 50-öres böter
för varje stubbe, som är högre än 2 tum från marken.

Ornsköldsviks ångsågsaktiebolag har helt enkelt föreskrivit, att »för
varje stubbe, som enligt denna bestämmelse anses för hög, äger bolaget
rätt innehålla en skadeersättning av 50 öre».

Om bolagets skogsfaktorer anse, att alla stubbar äro för höga, så får
man inte diskutera om den saken, utan då äger bolaget rätt till minst
50 öre för vaije stubbe.

Salsåkers ångsågsaktiebolag föreskriver i detta fall: »inga stubbar
få huggas högre än en halv fot» — annars 1 krona böter.

Denna bestämmelse varierar sålunda betydligt bland de olika bolagen,
såväl vad beträffar höjden som böternas storlek. Alla vilja dock
ha skadeersättning för stubbar.

I 4:de punkten förbinder sig kontraktstagaren att vid avverkningen
följa en viss instruktion »och i övrigt de föreskrifter, som av virkesägarens
ombud meddelas, och erkänner jag mig oberättigad att för oriktigt
behandlat virke erhålla arbetslön».

Genom en sådan bestämmelse, som återfinnes i samtliga avverkningskontrakt,
blir kontraktstagaren praktiskt taget rättslös och mer än
en har därigenom ruinerats. Så har hänt, att kontraktstagare av virkesägarnes
ombud tillsagts att hugga timret 1 tum under föreskriven dimension.
Kontraktstagaren har i enlighet med bestämmelsen i fråga nödgats
rätta sig efter »föreskrifter, som av virkesägarens ombud meddelats»
med resultat att han sedan gått förlustig betalningen för alla sådana
stockar.

I 7:de punkten lämnas ett ordentligt svängrum för användning av
arbetsgivarnes svarta listor. Kontraktstagaren, som bundit sig med alla

Motioner i Andra kammaren. Nr 167.

möjliga hårda bestämmelser, för att avverkningen och framkörningen av
timret skall bli verkställd, måste likväl medgiva bolaget rätt att avskeda de
huggare, som bolaget ej anse^ämpliga. Många fackföreningsmedlemmar,
som vid arbetskonflikter blivit misshagliga för arbetsgivarne i sågverksdistrikten,
ha med stöd av denna bestämmelse avskedats från arbetet,
när de vunnit livsuppehälle i skogstrakterna genom anställning som
huggare åt någon kontraktstagare, och icke så få ha till sist icke sett
sig någon annan utväg än att emigrera.

Samma taktik har även använts mot bolagets egna arrendatorer,
som deltagit i fackligt organisationsarbete. De ha först nekats den sedvanliga
avverkningen; har sedan en sådan arrendator begivit sig ut
och fått timmerhuggning av en granne eller långt borta i en fjällsocken,
så har det hänt, att den som åtagit sig avverkningen fått en vink om
att »den där huggaren är olämplig» — han måste avskedas.

I 10:e punkten har man tillförsäkrat sig rätt att kontraktstagaren
skall intill »fulla värdet» betala bolaget för träd, som vid avverkningstidens
slut ej äro huggna samt för kvarlämnade timmerstockar.

Salsåkers ångsågs a.-b. har i denna sak föreskrivit »en skadeersättning
till bolaget av 6 kronor för varje efter denna tid (den 15 april)
kvarvarande träd och 4 kronor för varje kvarlämnad stock».

Om våren kommer något hastigare än vanligt, snön tinar upp och
kontraktstagaren ej hinner framköra timret, så anses det rättvist att han
skall betala det rika bolaget för träd, sorn han ej hunnit hugga, och
timmerstockar, som han ej hunnit framköra.

Man har trots dessa bestämmelser förbehållit sig rätt att på aekordstagarens
bekostnad betinga sig annan person att utföra arbetet, vilket
framgår av 12:e punkten.

F lottning skontrakt.

Enligt ett av Gideå & Husums flottningskontrakt, som kan anses
vara typiskt, förbinder sig kontraktstagaren bland annat att efterkomma
följande bestämmelser:

»Att ombesörja all inbomning och utläggning av ring- och ledbommar
vid flottningens början på de ställen, som kunna anses erforderliga,
samt uppdraga och upplägga desamma efter flottningstidens slut på
anvisat ställe med ordentligt underlag och ströas mellan varje varv;

att så fort sig göra låter undanflotta allt i distriktet varande och

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

inkommande virke, så att några större massor ej liopas och därigenom
försena och fördyra flottningen i nedanför liggande distrikt;

att så fort sig göra låter utvälta allt virke, som ligger på land och
under flottningens gång uppflyter på slåtter och stränder, så att ej ingrundningar
uppstå;

att utbryta landbråtar i forsarne i mån efter vattnets fallande, så att
ej större sådana bildas;

att hålla älven öppen, så att densamma ej stänges av timret;

att bedriva flottningen så skyndsamt som möjligt och att byggnader,
bommar och annan föreningens material tillfogas så liten skada som
möjligt;

att under hela flottningens pågående deltaga med minst .... man;

att under inga villkor avsluta flottningen förr än flottchefen därtill
lämnat tillstånd;

att ersätta föreningen för all den skada och förlust, som genom
vårdslöshet eller försummelse från vår sida uppstår;

att efterkomma de befallningar, som av flottchefen eller annan föreningens
förman meddelas, varjämte vi medgiva föreningen rätt på bekostnad
av oss anskaffa manskap till utförande av det av oss genom
försumlighet eller genom begagnandet av otillräckligt manskap försenade
arbetet, samt att hava noggrann tillsyn över omhänderhavda materialer
och vara ansvarig för desamma.

Skulle ackordstagarne utan flottchefens tillstånd upphöra med flottningen,
äger föreningen rätt för det då verkställda arbetet betala efter
gottfinnande och på vår bekostnad anskaffa manskap för ackordets fullgörande.

För det efter flottningens slut i det omkontrakterade distriktet möjligen
kvarliggande virket ersätta ackordstagarne flottningsföreningen . . .

Ackordstagarne äro skyldige uppdraga under flottningens gång allt
förekommande s. k. sjunkvirke på anvisad plats och med lämpliga underlag,
samt ersätta föreningen med 1 krona för varje sådan befintlig klamp,
som förefinnes ouppdragen å omkontrakterade distrikt efter flottningens
slut.

I den händelse att ej allt virke från ovanliggande distrikt skulle
under året nedkomma betalas för det framflottade i proportion efter
ackordssumman.

Betalningen erlägges i mån av arbetets fortgång, dock skall hälften
innestå till slutlikviden, som hålles i juni månad.

Motioner i Andra kammaren, Nr 107.

Möjligen uppstående tvister genom detta kontrakt få ej dragas
inför domstol, utan skola avgöras av tre skiljomän på sått lagen av den
28 oktober 1887 angående skiljomiln stadgar.

Detta kontrakt får ej uppsägas eller överlåtas.»

Att ingå i någon längre kritik över detta kontrakt torde vara tämligen
onödigt. Det talar för sig självt.

Det enda rätta vore naturligtvis, att bolagen eller flottningsföreningarna
betalade fiottningsmanskapet eu viss överenskommen lön och
själva vore ansvariga för att flottningen bleve verkställd på bästa sätt.
Lika naturligt vore det väl även, att tiottningsföreningarna själva ansvarade
för uppstående olyckshändelser under arbetet.

Då några bönder underskrivit ett dylikt kontrakt, så har bolaget
intet ansvar för vare sig det ena eller andra. Då äro ju kontraktstagarne
arbetsgivare och måste i sin tur — om de ej själva hinna utföra
arbetet — anskaffa behövligt antal flottningsmanskap. Uppstå stora
timmerbråtar i forsarna (vilket ofta händer) och följden därav blir olyckshändelser
av något slag — broar och fördämningar sprängas, människor
förolyckas — så har flottningsföreningen i flottleden intet ansvar. Ha
i sådana fall kontraktstagarne något att ta utav, så kunna de mycket
lätt bli utfattiga.

Man har även av försiktighetsskäl föreskrivit, att uppstående tvister
ej få dragas inför domstol, utan skola avgöras av tre skiljomän på sätt
lagen föreskriver.

Om någon tvist uppstår, skola sålunda parterna enligt denna lag
utse ett ombud vardera och dessa båda skola utse den tredje ledamoten.
Skulle de ej kunna förena sig om den tredje — vilket knappast är
möjligt — så stadgar lagen att detta skall uppdragas till överexekutor.
Det är uppenbart, att genom denna anordning långt större rättslig osäkerhet
skapas än om tvisterna finge på vanlig laglig väg prövas.

Dikning skontrakt.

Ett av Mo & Domsjö bolags dikningskontrakt har följande lydelse:

»Härmed åtager jag mig att senast den .... okt. år . . för Mo
& Domsjö aktiebolags räkning utföra följande dikningsarbeten till pris,
som bär nedan angives:

A...... (Här ifylles platsen där dikningsarbetet skall utföras,

hur många meter som skall grävas samt den överenskomna ackordsumman.
)

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

Jag förbinder mig vidare att upptaga till de dimensioner, som för
vart av dem å kontraktets 2:a och 3:e sidor angives och att vid arbetets
utförande ställa mig till noggrann efterrättelse såväl muntliga som
skriftliga instruktioner, som av bolagets ombud lämnas.

I ovanstående kontrakt ingår läggande av de broar, som prövas
nödiga, jämte erforderligt sprängningsarbete.

Om arbetet vid verkställd syn icke godkännes, äger ackordstagare
ej rätt fordra ny syn förr än nästkommande sommar. Skulle snö falla
och is bildas i dikena före kontraktstidens utgång, uppskjutes avsyningen
av arbetet till nästa år.

Bolagets ombud äger rätt att när som helst uppsäga detta kontrakt
och frånskilja de personer, ackordstagaren har i sitt arbete.

A ackordsumman skall minst 1/i innestå tills arbetet hunnit av
bolaget avsynas och godkännas, därvid kontraktet skall tecknas med
bevis om arbetet blivit godkänt.

Av detta kontrakt äro tvenne exemplar upprättade, av vilka jag
erhållit det ena.»

I kontraktet finnes dessutom en »dikningsinstruktion». Slutklämmen
å denna lyder:

»Förutom det att ackordstagaren är skyldig efterkomma ovanstående
föreskrifter, skall han även rätta sig efter de tillsägelser rörande arbetets
utförande, som av bolagets ombud göras. Tredskas eller vägrar
ackordstagare att ställa sig här ovan eller annorledes givna föreskrifter
till efterrättelse, kan han, med förlust av möjligen innestående fordran,
utan vidare från arbetet skiljas.»

Man kan gott säga, att även detta kontrakt talar för sig självt.
Först binder sig kontraktst agaren att noga följa såväl muntliga som
skriftliga instruktioner, som av bolagets ombud lämnas, och sedan, om
arbetet vid verkställd syn ej godkännes, äger kontraktstagaren ej rätt
att fordra ny syn förr än nästkommande sommar.

Yad en sådan hänsynslös bestämmelse betyder för fattiga arbetare
är lätt att förstå. Antag att en familjeförsörjare arbetat under månader
och fått ut en så liten betalning under arbetets gång, att han knappast
har kunnat livnära sig, avsyningen kommer och han har förhoppning
att få ut betalningen för sitt arbete och har i första hand tänkt att få
köpa hem mat till familjen. Men så blir det någon liten anmärkning
å arbetet, som kanhända skulle ta någon timmes extra arbete, och då
har han ej rätt att fordra ny syn förr än nästkommande sommar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

Pengarna, som han skulle köpa hem mat för, stanna hos bolaget
— och arbetet får göras om nästa vår, ty då ha dikena i det närmaste
sjunkit ihop. Såvida han ej blir dömd efter sista bestämmelsen i dikningsinstruktionen
och blir förklarad förlustig innestående fordran och
får från arbetet skiljas.

Följden blir, att han själv och familjen får leva ännu mer under
svältgränsen, och familjefadern får vara tacksam att för vilken betalning
som helst släpa med timmeravverkning åt bolaget under den långa vintern.
Samtidigt får han bo i bostäder, som lagstiftningen för tiotal år
tillbaka borde ha förbjudit.

På grund härav föreslå underteckuade,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om utredning i vad mån sådana missförhållanden
kunna föreligga beträffande avverknings-, flottnings-
och dikningskontrakt, att ett statens ingripande
för tryggande av kontraktstagarnas behöriga intressen
Ur erforderligt samt att för riksdagen måtte föreläggas
de förslag, vartill utredning må föranleda.

Stockholm den 5 februari 1915.

C. O. Johansson.

Sollefteå. I

Tvär Venner ström.

I motionen instämma:

Per Tysk.

C. A. Svensson.

Per Norm.
Bikard Eronn.

J. B. Sundström.

Z. Höglund.
Magnus Bengtsson.
Nils Olsson

i Rödningsberg.

Verner Hedlund.
Christian Ericson.
O. W. Edbom.
Axel Lindström.

Cad Lindhagen.

O. W. Stenudd.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 4 sand. 75 käft. (Nr 167—169.)