Motioner i Andra kammaren, nr U70 (Motion 1950:470 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr U70.

Nr 470.

Av herrar Kollberg och Ståhl, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition,
nr 70, angående riktlinjer för det svenska
skolväsendets utveckling.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 70 anges, att den föreslagna nioåriga
obligatoriska enhetsskolan skall leda fram till ett studiemål, ungefär motsvarande
den nuvarande realexamen, ehuru med helt andra nyanseringar
av både kunskapsstoff och studiemetoder samt uppdelad på en allmän,
en yrkesbetonad och en gymnasieförberedande linje. Någon mer preciserad
uppgift om studiemålet har dock icke skisserats. Orsakerna härtill diskuteras
rätt ingående och synas i huvudsak kunna sammanfattas såsom
tvåfaldiga, dels svårigheten att uppnå enighet om en mer preciserad kurseller
timplan, dels månheten om att ej på förhand binda skolan i ett
visst kunskapsmått, eftersom detta alltid bör kunna underkastas förnyelse
och förändring.

Med tillbörligt beaktande av dessa synpunkter, som hittills måhända i
alltför hög grad förbisetts vid utformningen av vårt skolväsende, måste
dock konstateras, att ryggraden i varje skolorganisation utgöres av det
kunskapsstoff, som skolan förmår meddela sina lärjungar. Självfallet har
vår skola, såsom i propositionen med mycken skärpa framhålles, en karaktärsfostrande
och för samhällslivet danande uppgift att fylla, men detta
rubbar icke det faktum, att en skola står och faller med det mått av
kunskaper, som den förmedlar. Det synes därför vara en nödvändig förutsättning
för varje mer genomgripande skolreform, att det kunskapsmått,
som skolan avser att ge, åtminstone i stora linjer redovisas, innan beslut
fattas.

Under hand har inhämtats att inom skolkommissionen, sedan principbetänkandet
avgavs, utarbetats vissa utkast till kursplaner för de sex
första skolåren. Detta utkast återfinnes dock icke i propositionen och har
icke heller på annat sätt nått allmänheten.

Det kunskapsmått, som de tre sista skolåren avsetts att förmedla
till eleverna, synes i propositionen icke ens ha blivit skissartat angivet
inför den förestående stora reformen. Av allt att döma har ställningstagandet
till denna den nya enhetsskolans centrala uppgift skjutits på
framtiden och gjorts helt beroende på erfarenheterna från den blivande
försöksverksamheten.

Gärna skall erkännas, att skolan såsom en levande organism icke bör
fastlåsas under på förhand rigoröst fixerade kurs- och timplaner. Men
detta är en sak. En annan är, att åtminstone ungefärligen ange vilken

Motioner i Andra kammaren, nr U10.

uppgift den förlängda skoltiden avser att fylla, vilka kunskaper som under
dessa år skola förmedlas till vår ungdom, huvuddragen av den medborgarbildning,
som den nya skolan får till sin centrala uppgift att förmedla.
Att få dessa enhetsskolans centrala Uppgifter åtminstone i stora drag angivna,
torde kunna anses såsom ett rimligt önskemål, då beslut skall fattas
för lång tid om en ny genomgripande skolreform.

Under åberopande av det här anförda hemställes,

att i samband med beslut om den nioåriga enhetsskolan
må föreläggas riksdagen ungefärliga uppgifter om det kunskapsmått,
som den nya enhetsskolan skall meddela t. o. m.
de avslutande klasserna 9 a, 9 y och 9 g.

Stockholm den 4 mars 1950.

Gustaf Kollberg. Manne Ståhl.

A/B Gustaf Lindströms Boktr., Stockholm 1950