Motioner i Andra kammaren, Nr SO

Motion 1920:80 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Motioner i Andra kammaren, Nr SO.

11

Nr 80.

Av herr TorgCtt, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring
i gällande bestämmelser rörande försäljning av ecklesiastik
boställsjord i syfte att bereda större möjligheter för
dylik jords upplåtande till egna hem.

Med boställsinnehavarens medgivande hava under årens lopp å ecklesiastika
boställen lämnats jord till bostäder eller torplägenheter. Villkoren
härför äro i intet fall likartade och tidsbegränsningen likaså. Detta kan
ju även förstås därav, att upplåtelse ej kunnat ske under längre tid än
upplåtaren vore innehavare av bostället och villkoren ävenså individuella.
De, vilka lagt ner kostnader och kanske ett helt livs arbete, hava hela tiden
att känna det osäkerhetstillstånd, som vilar över dem. Ett ombyte av
innehavare, ja kanske endast en nyck av boställsinnehavaren, och de kunna
köras bort från sina hem.

Gång efter annan komma rentav hjärtgripande bönerop från dessa,
som äro med så många band bundna vid sin hemort, sin torva, sitt trodda
hem. Dessa ställas till Konungen eller olika ämbetsverk och myndigheter,
alla utan undantag mötas de av ett bleklagt nej, med hänvisning till § 62
i ecklesiastik boställsordning. Nu senast hava flera torpare från Offerdal
i en varmhjärtad bön vänt sig till Konungen, åberopande sig på tro av
givna löftet vid upplåtelsen, sitt fars och farfars arbete m. in. — samt
sluta med hoppet om Konungens hjälp •— eller fattiggården.

Tyväi''r finnes för närvarande å deras ansökan blott ett nej, såväl som
för över ett hundratal från olika landsdelar, vilka under endast de tre sista
åren gjort samma vädjan, alla dyrbara kartor och utredningar, vitsord och
rekommendationer till trots.

12

Motioner i Andra kammaren, Nr 80.

Aven från Hammerdal och Lit utgår samma behov av hjälp, stödd
även av kommunala myndigheter. Men varför angiva namn, samma behov
linnes snart sagt över allt inom landets olika delar.

Prästerskapets privilegier den 16 oktober 1725 stadga i § 4: »Alle
biskopar, superintendenter, theologiae doctores, professor, praepositi, pastores
i städerna och på landet; lectores i gymnasierna, rectores och conrectores
i skolorna, och alla prester i gemen må oförändrat njuta och behålla
efter gammal hävd sina biskopsstift, prebendesocknar och hemman,
.prästgårdar i städer och på landet, indelningsstommar vid deras annexer,
tomter, kapellanshemman och boställen, klockarebord, utjordar, ängstegar,
torp, bergsbruk och kvarnställen med alla tillhörigheter, evad namn de
hava, som antingen urminnes hävd är på, eller av andra lagliga skäl kunna
bevisas därtill lyda, vilka ägor och tillägor prästerskapet skall till sitt underhåll
skäl- och lagligen utan andras förfång bruka och hävda, eller hävda
låta till vatten och land.»

Detta har dock ej hindrat Kungl. Maj:t att utan riksdagens och
kyrkomötes hörande medgiva utbyte av boställe mot annan jord.

Vad har då blivit följden för och med torparne å den förra boställsjorden?
Jo, deras arbete har värderats som avkastning, därmed höjande
församlings inköpsskyldighet, och så snart ny ägare tillträtt gamla
bostället, hava alla dess torpare fått gå ifrån sin upparbetade jord, sina
byggda stugor, sina kär blivna hem.

Ett sådant förhållande får ej längre tålas i vårt land. De, som
känna frågan, vilja helt säkert en ändring och för de andra önskar jag,
att jag så kunde lägga orden i min motion, att även de skulle känna sig med
glädje vunna för en rättvis sak.

För den tydligen stora frågan: ingen rubbning i prästerskapets privilegier
och löneförmåner, har nu påtalad sak glömts bort. Men nog kan
saken ordnas utan egentlig rubbning av privilegierna, då väl likviderna
kunna för motsvarande göras räntebärande, och genom löneregleringen
och kyrkofondens bidrag behöva väl ej heller löneförmånerna rubbas.

I kungl. proposition nr 39 till 1909 års riksdag med förslag angående
reglering av prästerskapets avlöning talas egentligen om byte, och i
motion nr 64 av herr Ros och nr 216 av herr Dan. Persson talas om
partiell boställsindragning och b oställs för säljning samt köpeskillings tillgodogörande
och fördelning, och utskottet synes mest fäst sig vid bytesaffär.
Endast i sådant fall har enligt § 62 från boställe kunnat ske försäljning
till tomter, då det varit »till följd av belägenhet i eller invid stad
eller stadsliknande samhälle» men oftast även då, naturligen, avstyrkt av
k am markoil egiu m.

Motioner i Andra kammaren, Nr 80.

i;i

I särskild reservation anförde herrar Daniel Persson och Kronlilja!,
att till de i paragrafen (§ 62) angivna fall avyttring borde få ske, då
räntan av köpeskillingen överstege avkastningen, men även här talas om
själva bostället.

Att domkapitlen i Uppsala, Västerås, Göteborg och Luleå samt allmänna
prästföreningen och kammarkollegium avstyrkt någon förändring,
torde väl endast som kuriosum i detta sammanhang böra anföras.

Särskilda utskottet vid 1910 års riksdag anförde, att vid utbyte eller
försäljning av boställe — även nu gällde det bostället — borde stor varsamhet
iakttagas, ja, och så tillkom § 62 med dess nuvarande ordalydelse.

Vad soin erfordras vore ett tillägg till denna paragraf av exempelvis

— — — eller eljest lämpar sig för upplåtande till egna hem. Bestäm melserna

i övrigt i ecklesiastik boställsordning skulle i anledning av ett
dylikt tillägg ej behöva omarbetas, men på grund av frågans vittomfattande
betydelse och då väl även kyrkomötet, vilket i år sammanträder,
torde skola höras över frågan, har jag stannat med ett yrkande om
skrivelse.

Nästkommande riksdag finge med säkerhet frågan till avgörande,

enär tillräckligt bevismateriel finnes i de över 100 st. utslag, omfattande

betydligt över 100 st. ansökningar, i ecklesiastikdepartementet och ej minst
den utmärkta utredning »angående disposition av köpeskillingen vid försäljning
av ecklesiastikt boställe», som verkställts av herr kanslirådet C. F.
Vougt och som även till vissa delar i av mig väckt fråga äger tillämpning.

Jag har i denna fråga hänvänt mig till herr kanslirådet och från
honom haft nöjet mottaga följande svar, som enligt medgivande fått ingå.

— — — »Under tiden efter tillkomsten av ecklesiastik boställsordning

den 9 december 1910 hava i ett flertal fall innehavare av lägenhet å
ecklesiastika boställen hos Kungl. Maj:t anhållit om tillstånd att med äganderätt
förvärva sina lägenheter. Emellertid har ordalydelsen i § 62 ecklesiastik
boställsordning utgjort hinder för Kungl. Maj:t att i annat fall än
då lägenheterna kunnat sägas utgöra ett stadsliknande samhälle bifalla
dessa ansökningar. Vid en i dessa dagar verkställd undersökning har visat
sig att under de fem sista åren 1915—19 icke mindre än över 100
dylika ansökningar av Kungl. Maj:t avslagits. I många av dessa fall äro
ansökarna ett flertal personer.»

Nu torde det kunna sägas, att den påtalade osäkerheten i viss mån
kan bortfalla, då möjlighet finnes för beviljande av 20-, ja 50-årigt arrende
eller nyttjningsrätt, men ingen lär väl kunna jämföra denna besittningsrätt
med äganderätt, med mindre den med vissa år och villkor övergår
från laga, ja ärftlig och oavhängig besittningsrätt till äganderätt och då

14

Motioner i Andra kammaren, Nr 80.

detta är en ny form för äganderätten, som ännu ej av svensk lagstiftning
godkänts, torde enda utvägen vara på sätt i motionen föreslås.

Jag kan ej annat än påpeka de mångfald stora fördelar, som ligga
i att göra alla dessa innehavare till fasta, för både samhälls- och samhällenas
utveckling.

Ett genomförande av detta förslag skall säkert hälsas med samfälld
tillfredsställelse av alla, för vilket det utgör ett livsvillkor, en glädje så
mycket mer ogrumlad som i och med genomförandet ingen bleve lidande,
då ju även boställsinnehavarens rätt redan på annat sätt säkrats, och i de
fall, så ej redan skett, säkras genom boställsordningens bestämmelser om
köpeskillingens fördelning och åtnjutande av boställsavkastning.

Med stöd av vad jag nu anfört tillåter jag mig föreslå,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning, huruledes genom ändring i nu
gä-llande bestämmelser rörande försäljning av ecklesiastik
boställsjord större möjligheter skulle vinnas för dylik
jords upplåtelse till egna hem, samt för riksdagen framlägga
förslag i ämnet.

Ce O

Stockholm den 16 januari 1920.

G. Nic. Torgén.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket