Motioner i Andra kammaren, nr bil år 1955 (Motion 1955:417 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr bil år 1955

Nr 417

Av herr Andersson i Brämhult m. fl., om ökat anslag till det till
byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning.

Eftersläpningen i kommunernas bebyggelseplanering, särskilt den översiktliga
planläggningen, är för närvarande mycket stor. Att detta förhållande
främst ur ekonomiska synpunkter är betänkligt för stat, kommuner
och enskild byggnadsverksamhet framstår utan vidare klart.

Dessutom saknas en på bebyggelseplaneringens område planmässigt bedriven
utrednings- och forskningsverksamhet, vilken fordras för en riktigt
avvägd planering och ett rationellt och ekonomiskt byggande. Det synes
angeläget att det tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga utrednings-
och kunskapsmaterial av värde, som för närvarande på olika håll
finnes tillgängligt, insamlas och efter erforderlig bearbetning och sammanställning
på lämpligt sätt tillhandahålles kommunerna. I nuvarande läge
med stor brist på olika fackmän inom bebyggelseplaneringens område, bör
därför varje möjlighet till rationalisering av det löpande arbetet tillvaratagas.

Ett annat problem av stor betydelse för bebyggelseplaneringen är frågan
om näringslivets lokalisering, särskilt i samband med försöken att motverka
landsbygdens fortsatta avfolkning. Frågan har den senaste tiden tilldragit
sig en allt större uppmärksamhet. Bland annat uppmärksammades frågan
i två likalydande motioner till föregående års riksdag, nr 341 i första kammaren
och nr 290 i andra kammaren, där motionärerna tog upp ett flertal
frågor rörande den framtida utformningen av närings- och bebyggelsestrukturen
i landet, över motionen yttrade bankoutskottet i utlåtande nr 36 bl. a.
följande:

Planeringsfrågorna har i motionerna liksom i remissyttrandena behandlats
utförligt. Även om det är riktigt — såsom lantbruksstyrelsen framhållit
att planering i och för sig icke kan lösa bebyggelseproblemen, är det
enligt utskottets mening viktigt, att landsbygdens planeringsfrågor ägnas
uppmärksamhet, varigenom avvägningen av bl. a. olika åtgärder från samhällets
sida underlättas. Det är också betydelsefullt att en inventering och
kartläggning av skilda bygders behov utföres. De allmänna planeringsfrågorna
behandlas numera i ett flertal ämbetsverk, och kontakt upprätthålles
genom det på byggnadsstyrelsens initiativ tillkomna rådet för översiktlig

Motioner i Andra kammaren, nr 477 år 1955

planläggning. Det synes utskottet vara värdefullt att detta nära samarbete
mellan de olika planeringsorganen fortsättes och fullföljes, varigenom en
samlad överblick blir möjlig och gjorda erfarenheter blir tillgängliga för
alla berörda parter.

Här bör även erinras om att frågan om sanering av den äldre bebyggelsen
i våra städers centrala delar alltmer aktualiseras. På grund av frågans stora
ekonomiska räckvidd och de därmed förbundna komplicerade problemen
att motverka en olämplig utspridning av bebyggelsen på alltför stort avstånd
från stadskärnan, kommer ökade krav att ställas på planläggningen
på detta område.

Byggnadsstyrelsen har gång efter annan hemställt om förstärkning av
styrelsens resurser på detta område, men i 1955 års statsverksproposition,
sjätte huvudtiteln, har departementschefen endast ansett sig kunna tillstyrka
att ytterligare 25 000 kr. ställes till styrelsens förfogande för anställande
av tillfällig personal och anlitande av utomstående expertis i fråga
om planverksamheten.

Enligt vad vi erfarit, har byggnadsstyrelsen därjämte försökt att från
statens nämnd för byggnadsforskning erhålla anslag för vissa trängande
utredningsuppgifter på bebyggelseplaneringens område. På grund av sättet
för nämndens medelsanskaffning och den omständigheten att utgifter för
undersökningar av mera permanent karaktär icke ansetts böra bestridas
genom nämnden för byggnadsforskning utan anvisas på vederbörligt omkostnadsanslag,
har nämnden icke ansett sig kunna ställa några medel till
byggnadsstyrelsens förfogande.

Vi är helt på det klara med att det statsfinansiella läget kräver stor återhållsamhet
med förstärkning av personalen vid de statliga ämbetsverken,
men enligt vår mening bör byggnadsstyrelsen beredas ökad möjlighet att
vidga sin verksamhet i vissa avseenden som särskilt kan underlätta kommunernas
arbete på bebyggelseplaneringens område.

Detta gäller i första hand det av bankoutskottet berörda till byggnadsstyrelsen
knutna rådet för översiktlig planläggning. Detta råd, som tillkom
genom beslut av 1953 års riksdag, har för närvarande endast 40 000 kr. till
sitt förfogande för ersättning till de icke statligt anställda medlemmarna i
rådet, till personal och till särskilda utredningar, vilket måste anses otillräckligt.
Det synes oss nödvändigt att byggnadsstyrelsen ges möjlighet att
utöka denna del av verksamheten bl. a. genom att till denna knyta en kvalificerad
planfackman. Anslaget för rådets verksamhet skulle i så fall behöva
höjas med 30 000 kr.

Vi vill dessutom föreslå att byggnadsstyrelsen erhåller det anslag på
20 000 kr. för den kursverksamhet på bebyggelseplaneringens område som
styrelsen gjort framställning om i sina anslagsäskanden för budgetåret
1955/56. Byggnadsstyrelsen avser med denna framställning, såsom närmare
motiverats i styrelsens petita, att erhålla medel till bl. a. utbildningskurser
för stadsplanetekniker. Som torde vara väl bekant råder det f. n. stor brist

Motioner i Andra kammaren, nr M7 år 1955

på fackmän av olika slag icke minst inom bebyggelseplaneringens område.
En ökning av antalet stadsplanetekniker skulle medföra att de högskoleutbildade
fackmännen kunde avlastas en mängd rutinarbeten och få möjlighet
att helt ägna sig åt kvalificerade uppgifter.

Med stöd av vad som anförts får vi hemställa,

att riksdagen för tillgodoseende av här angivna syften
med ändring av Kungl. Maj :ts i årets statsverksproposition
framlagda förslag måtte för budgetåret 1955/56

a) öka förslagsanslaget Byggnadsstyrelsen: Avlöningar med
30 000 kr.;

b) öka förslagsanslaget Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
med 20 000 kronor.

Stockholm den 26 januari 1955

Torsten Andersson Manne Ståhl

i Brämhult

Anders Pettersson
i Dahl

Gust. Nilsson
i Göingegården

E. Birke

Gösta Skoglund