Motioner i Andra kammaren, Nr Aii (Motion 1939:444 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr Aii.

Nr 444.

Av herr Jacobson, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 230, angående
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Under den tid mjölkregleringen varit gällande lia särskilda åtgärder beträffande
Norrland vidtagits. Sålunda bestämdes år 1934 och 1935, att den
mjölkavgift, som utgår för Norrlands utjämningsdistrikt, ej skall disponeras
för pristillägg å exporterat smör — detta med anledning av att Norrland
när det gäller smör- och ostproduktion är ett underskottsområde. Därefter
har riksdagen beslutat ett extra tillägg för produktmjölken inom de tre norr
ländska utjämningsområdena, som utgår med 0.5 öre för mellersta Norrlands,
1.5 för Västerbottens och 2.5 för Norrbottens prisutjämningsdistrikt
pr invägt kilogram produktmjölk. Dessutom har beviljats ett extra anslag
till det norrländska jordbruket, att användas bl. a. till subvention, å 20 %
vid byggande av slakterier i Norrland.

Det kan vid ytligt betraktande förefalla, som om det norrländska jordbruket
genom dessa anordningar blivit särskilt gynnat, men åtskilligt kan dock
andragas som bevis för att så ingalunda är fallet. Vid bedömande av jord
bruksförhållandena i södra eller norra Sverige måste man taga i betrak
tande det läge vari det norrländska jordbruket befunnit sig, jämfört med
södra Sveriges. Södra Sveriges jordbruk har under en tidrymd av sekel
utvecklat sig från naturahushållning till modern produktion för framställning
av saluprodukter, dels i form av brödsäd och fodersäd, dels betor och
potatis för fabriksändamål. Båda dessa produktionsgrenar ha en skyddad
marknad. Dessutom har kunnat utvecklas och upparbetas en stor anima
lisk produktion med en gynnsam avsättning på världsmarknaden ända till
senaste krisen. Under denna tid har jordbrukaren i södra Sverige kunnat
använda en del av sina inkomster för ombyggnad av ekonomihus och bostadshus
samt för att skaffa sig moderna maskiner, som möjliggjort en billig
jordbruksdrift. Dessutom ha under tiden byggts mejerier och slakterier
för uppsamling av produktionen och förarbetning av densamma och
för ordnandet av en rationell avsättning av produkterna. Vidare lia grundförbättringar
och torrläggning av den odlade jorden kunnat utföras.

Härvid har det allmänna under en lång följd av år bidragit med hjälp till
avsevärda belopp.

Under hela denna tid har det norrländska jordbruket drivits som naturahushållning
i mycket stor utsträckning. Det har i första hand gällt produk
tion för familjens behov, därjämte en ringa direktförsäljning av mjölk till
samhällena samt produktion av hö till hästar, som användas för timmerkörningarna.

Nu har denna tid ganska hastigt upphört, dels därigenom att urskogen

niliang till riksdagens protokoll 1939. 4 sami. Nr 444. 1

Motioner i Andra kammaren, Nr 444.

börjar på att vara slut, och Norrlands skogshushållning måst övergå till att
avverka endast i mån av tillväxt. Därtill kommer att biltrafiken berövat
bonden största delen av inkomsten från skogskörslorna, därefter rationalisering
av avverknings- och flottningsmetoderna samt fabriksdriften, vilket
alltsammans åstadkommit den norrländska arbetslösheten. Under sådana
förhållanden står den norrländske bonden inför uppgiften att hastigt
kunna lägga om sin jordbruksdrift för att bli i stånd att föda sin familj och
hålla sin levnadsstandard uppe; en uppgift, som den sydsvenske bonden
kunnat utföra under ett halvt sekel under ömsom mycket goda konjunkturer.

Härvid saknar den norrländske bonden ännu i stor utsträckning framför
allt mejerier, vilka givetvis äro nödvändiga för att kunna föra mjölkproduktionen
ut i marknaden.

När man vet vilket oerhört tillskott till det svenska folkhushållet och det
svenska välståndet, som kommit genom Norrlands skogar och gruvor, som
kunnat tillgodogöras det svenska samhället endast med tillhjälp av den befolkning,
som bott och bor i Norrland, borde ställningen vara klar, att örn
den norrländska befolkningen nu behöver en mera allsidig inriktning av
näringslivet, och detta i första hand endast kan åstadkommas genom en
modernisering av den norrländska jordbruksproduktionen och ordnandet
av avsättningen av densamma, bör hela svenska folket hjälpa till med denna
sak.

Härigenom kan det svenska samhället i någon mån återgälda till Norrland
vad som mottagits under den gångna tiden.

Studera vi siffrorna från mjölkregleringen, finna vi, att trots de vidtagna
åtgärderna till norrländska jordbrukets fördel ingenting av detta gäldats av
södra Sveriges jordbrukare eller befolkning.

När det gäller smörexporten, visar statistiken för mejeriernas invägning
år 1938, att produktmjölken från de tre norrländska prisutjämningsdistrikten
endast utgör 8 % av produktmjölken i hela riket, när den mjölkkvantitet
frånräknats, som åtgått för tillverkning av det under 1938 exporterade smöret.
Således kan produktmjölken vid de norrländska mejerierna fördubblas,
innan man kan tala örn något överskott av ost och smör för Norrlands del,
när man vet att befolkningen inom detta område utgör 16 % av hela rikets.
När det gäller tilldelningen av margarinaccismedel och extra tilldelning för
produktmjölken i Norrlands prisutjämningsdistrikt, ha för detta ändamål
till de tre norrländska utjämningsdistrikten utdelats

för 1936 kronor 675,000

» 1937 » 1,625,000

» 1938 » 2,957,000.

Örn man antager, att margarinförbrukningen i Norrland är lika stor som
i det övriga Sverige, ha under samma tid till mejerierna inom landet i dess
helhet utdelats margarinaccismedel, inbetalta av befolkningen i de norrländska
distrikten

Motioner, i Andra kammaren, Nr 444.

för 1936
» 1937

» 1938

kronor 2,008,000
» 2,853,000

» 3,922,000.

Detta utgör 3,531,000 kronor mer än vad som utdelats till de norrländska
jordbrukarna i form av extra tilldelning på produktmjölken jämte den övriga
tilldelningen av margarinaccisen.

I Kungl. Maj:ts proposition, nr 230, angående prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område föreslås bland annat, att ett anslag på samma belopp
som för innevarande budgetår eller 800,000 kronor måtte utgå för nästa budgetår
ur jordbrukets prisregleringsfond till särskilda åtgärder för främjandet
av jordbruket i Norrland. Viss del av detta anslag är avsett såsom bidrag
för anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken och därmed
jämförliga trakter av landet. Dessa bidrag skulle i regel utgå med 20 procent
av anläggningskostnaderna. Återstående belopp skulle täckas genom
andelsteckning och lån.

Med överlämnande av en inom mejeriföretagen verkställd utredning ha
Umeå mejeriaktiebolag och Skellefteåortens mejeriförening u. p. a. i skrivelse
den 28 sistlidne februari hemställt, att Kungl. Majit måtte till årets
riksdag framlägga förslag till ordnande av mejerihanteringen inom Västerbottens
läns lappmark och därmed jämförliga närgränsande områden. I
skrivelsen framhölls, att ifrågavarande spörsmål ej blott vore en angelägenhet
ur ren jordbrukssynpunkt utan att detsamma måhända måste tillmätas
större betydelse ur social synpunkt.

Befolkningen inom lappmarken vore nämligen för sin utkomst under den
närmaste framtiden, då skogsavverkningen efter uttag av den gamla skogen
temporärt måste högst avsevärt nedgå, hänvisad till jordbruket såsom huvudsaklig
förvärvskälla. I förenämnda hemställan hade förutsatts, att erforderliga
medel för genomförande av förslaget skulle utgå i form av ett extra
pristillägg å 1Ii öre per kilogram invägd mejerimjölk inom länet under 10 år.
Ett sådant bidrag till mejerirörelsens utbyggnad har beräknats motsvara
cirka 50 % av kostnaderna.

I en skrivelse den 4 mars 1939 hade Västerbottens läns hushållningssällskap
— under framhållande av att utskottet i ordnandet av lappmarkens
mejerihantering såge den viktigaste förutsättningen för lappmarkens fortskridande
utveckling under de närmaste åren — förklarat sig biträda den av
omförmälda mejeriföretag gjorda framställningen.

Det är att beklaga att Kungl. Majit icke accepterat det förslag till ordnandet
av lappmarkens mejerifråga, sorn kommit till uttryck i nyssnämnda
framställning. De av Kungl. Majit föreslagna åtgärderna äro icke tillfyllest
för ett rationellt ordnande av mejerihanteringen i lappmarken.

Den föreslagna bidragsprocenten för anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier
i lappmarken iir allt för låg. En mycket avsevärd höjning av
ifrågavarande bidragsprocent synes vara ofrånkomlig, därest en rationell lösning
av frågan skall kunna genomföras.

Motioner i Andra kammaren, Nr 444.

Med anledning av vad jag sålunda anfört och under hänvisning till nödvändigheten
av att Norrlands jordbrukare icke endast erhålla ett skäligt
pris för sin produktion pr kilogram eller liter räknat, utan att den norrländska
jordbruksproduktionen rationaliseras och utökas till en sådan volym,
att dess inkomstsumma kan verksamt bidraga till den norrländske jordbrukarens
försörjning, och det härvid i första hand gäller att inom samtliga
distrikt framförallt åstadkomma mejerier, där sådana ej förut finnas, så att
försäljningen av jordbrukets viktigaste produkt — mjölken — kan tillfredsställande
ordnas, får jag hemställa,

att riksdagen måtte besluta att höja det av Kungl. Maj:t
föreslagna anslaget å 800,000 kronor till stöd åt Norrlands
jordbruk till 1,000,000 kronor, och att subvention för byggande
av mejerier i de norrländska lappmarkerna jämte motsvarande
inland måtte utgå med 50 °/o ur nämnda anslag.

Stockholm den 15 april 1939.

Uddo R. Jacobson.

897803. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.