Motioner i Andra kammaren, nr 93 år 1958 (Motion 1958:93 Andra kammaren - a)

Motioner i Andra kammaren, nr 93 år 1958

Nr 93

Av herr Senander m. fl., angående vissa lättnader i kreditrestriktionerna
för tryggande av kommunal upplåning.

Kreditrestriktionerna har förorsakat många av landets kommuner allvarliga
svårigheter. Nödvändiga arbeten, som strängt taget inte tålt uppskov,
har måst skjutas på framtiden eller finansieras på andra vägar än
den gängse lånevägen. På senare tid har finansiering med uttaxerade
medel måst tillgripas i allt större utsträckning, vilket lett till betydande
skattestegringar. I Göteborg, där praktiskt taget alla fonder tömts genom
utlåning för att skaffa rörelsekapital till angelägna arbeten, tvingades
stadsfullmäktige höja utdebiteringen med inte mindre än två kronor.
Skatteregleringsfonden, som uppgick till 65 milj. kronor, hade behövt
tagas i anspråk för att hålla skatten nere, men detta var praktiskt utan
betydelse, enär fondens medel redan utnyttjats genom utlåning. Liknande
är situationen i Stockholm.

Förhållandena är så oefterrättliga i detta hänseende, att en ändring
snabbt måste komma till stånd. Inte minst är detta nu betingat av arbetsmarknadsskäl.
Arbetslösheten stiger och påfordrar en ökning av sysselsättningsmöjligheterna
på det kommunala området. Särskilt de större
kommunerna får allt större känning med arbetslöshetens problem. De har
stora investeringsbehov för oundgängligen nödvändiga anläggningar och
arbeten, vilka emellertid inte kan tillfredsställas utan kapitalanskaffning
lånevägen. Blir kreditmarknaden fri för kommunerna kan de bjuda goda
arbetsmöjligheter, kanske särskilt för byggnadsarbetare, som nu i icke
obetydlig omfattning är arbetslösa.

Regeringen har beviljat kommunerna rätt att upptaga lån för investeringsändamål
till ansenhga belopp. Men det är betecknande för det orimliga
läget, att dessa tillstånd hittills i stor utsträckning visat sig värdelösa.
På grund av de av regeringen föreskrivna restriktionerna har kreditinstitutionema
nämligen icke beviljat kommunerna de lån, till vilka
regeringen gett tillstånd. Detta orimliga förhållande kan belysas med ett
par exempel.

Stockholms stad har av regeringen intill senaste årsskiftet beviljats
lånetillstånd till ett sammanlagt belopp av 650 miljoner kronor, som icke
kunnat utnyttjas på grund av kreditrestriktionerna. Behovet av krediter
stiger självfallet för varje år.

Göteborgs stad har beslutat om arbeten och anläggningar för 347

Motioner i Andra kammaren, nr 93 år 1958

miljoner kronor. Regeringen har medgivit lånetillstånd för 181 miljoner
kronor. Dessa tillstånd är outnyttjade på grund av kreditrestriktionema.
Staden har, som tidigare nämnts, måst låna ur sina egna fonder ett sammanlagt
belopp av inte mindre än 170 miljoner kronor, därav 65 miljoner
ur skatteregleringsfonden.

Regeringen har genom att bevilja lån i realiteten godkänt det berättigade
i låneanspråken. Men samtidigt har den genom sina instruktioner
till kreditinstitutionerna lagt hinder i vägen för ett utnyttjande av lånetillstånden.
En naturlig ordning vore, att kommuner, som av regeringen
beviljats lånetillstånd för det ena eller andra ändamålet, också i verkligheten
garanterades lånemöjligheter.

Tidpunkten bör nu vara inne för en ändring till det bättre. En avmattning
i konjunkturerna har inträtt. Arbetslösheten visar en ganska betydande
stegring, ett faktum som även orsakar åtskilliga kommuner bekymmer
för att bereda sysselsättning åt sina egna anställda. Det synes
oss därför som om bibehållandet av kreditrestriktionema, vilka motiverats
av ”överkonjunkturen”, saknar hållbar grund, åtminstone då det gäller
olika kommunala projekt, och därför bör ersättas med en generösare
kreditgivning. Detta är en av vägarna för bevarandet av den fulla sysselsättningen,
som nu hotas genom konjunkturavmattningen.

Med hänvisning till ovanstående hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala,
att regeringen för tryggande av erforderlig kommunal
upplåning bör genomföra sådana lättnader i kreditrestriktionema
att redan beviljade lånetillstånd kan utnyttjas
samt att kommande ansökningar om lånetillstånd för angelägna
anläggningar och arbeten snabbt prövas och, där
ansökningarna beviljas, åtgärder även vidtages för att
lånetillstånden skall kunna utnyttjas.

Stockholm i januari 1958

Knut Senander

Gustav Johansson

Helmer Holmberg