Motioner i Andra kammaren, nr 90ö år 1963 (Motion 1963:905 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 90ö år 1963

Nr 905

Av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., i anledning av Knngl. Maj.ts
proposition nr 138, med förslag till lag angående lindrad
lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 19 juni 1942 (nr
429) om hyresreglering m. m.. så ock om fortsatt giltighet
av samma lag, in. in.

(Lika lydande med motion nr 74f> i Första kammaren)

I proposition nr 138 föreslås att lagen om hyresreglering skall erhålla förlängd
giltighet. Lagen gäller nu intill utgången av innevarande år. Den föreslås
få fortsatt giltighet intill utgången av år 1905. På motsvarande sätt skall
enligt propositionen giltigheten av andra hyresregleringen berörande lagar
förlängas. Detta gäller bl. a. lagen om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt
hyresavtal. Beträffande sistnämnda lag framhålles att giltigheten kan komma
att bli kortare än intill utgången av år 1965, emedan reviderad hyreslag,
innefattande bl. a. regler rörande besittningsskydd, kan komma att antagas
vid tidigare tidpunkt. Med anledning av framställning från hyresrådet förutsättes
vidare att utredning rörande annan utformning av hyresregleringslagen
skall genomföras.

Enligt vår mening kan behovet av en förlängning av hyresregleringslagstiftningen
nu inte ifrågasättas. Ett omedelbart slopande av hyresregleringen
vid instundande årsskifte skulle uppenbarligen få verkningar som inte kan
anses försvarbara. Av de olika yttranden som redovisas i propositionen framgår
att ingen av de berörda instanserna eller organen vill förorda eu så brådstörtad
avveckling.

I sin framställning rörande förlängning av hyresregleringslagens giltighet
har hyresrådet erinrat om de olägenheter som regleringen medfört. Det bör
uppmärksammas att dessa av hyresrådet påtalade olägenheter i stort sett
sammanfaller med argument som brukar åberopas för hyresregleringens avskaffande.
Rådet erinrar sålunda om att regleringen lett till betydande hyresnivåskillnader
mellan hus av olika ålder och med olika finansieringsformer
och att den skillnad i hyresvärde, som i de större städerna marknadsmässigt
föreligger mellan centralt och perifert belägna lägenheter, endast i
ringa grad kommer till uttryck genom skillnad i hyresnivån. Då man kan
räkna med att hyresnivån successivt utjämnas vid en avveckling av hyresregleringen,
är det enligt rådets mening önskvärt att hyrorna redan före avvecklingen
anpassas efter lägenheternas inbördes mai knadsmässiga hyres Blhang

till riksdagens protokoll 1963. 4 samt. Nr 904—909

4 Motioner i Andra kammaren, nr 905 nr 196H

värde i syfte att möjliggöra en friktionsfri avveckling. En anpassning etter
bruksvärde torde också kunna medverka till ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet,
framhåller hyresrådet, som anser att lagstiftningen bör syfta
till att förhindra hyresstegringar som är betingade av bristen på lägenheter.

Med denna motivering hemställer hyresrådet om utredning rörande en
annan hyresregleringslag. Den lagstiftning som rådet vill uppnå skulle innebära
att avtalsfrihet skulle gälla i princip, dock med möjlighet för hyresnämnden
att efter ansökan eller ex officio nedsätta oskälig hyra och eventuellt
fastställa grundhyra, som inte utan myndighets medgivande skulle
fä överskridas. Departementschefen framhåller i propositionen att han i anledning
av rådets framställning avser att begära bemyndigande att tillkalla
sakkunniga med uppgift att utföra utredningsuppdraget.

För vår del har vi ingen erinran mot att den åsyftade utredningen tillsättes.
Så långt framgår av propositionen synes dock dess uppdrag bli alltför
snävt. Det finns inte anledning att föreskriva att utredningsarbetet skall
gälla enbart ny hyresregleringslagstiftning. I uppdraget bör även ingå eu
prövning av frågan om den nu återstående hyresregleringen kan avvecklas
inom så nära framtid att det kan anses överflödigt att för återstående
tid tillskapa en väsentligt ändrad lag. För att utredningen skall gälla även
hyresregleringens avveckling talar även det skälet alt utredningen vid prövningen
av de riktlinjer som hyresrådet förordat måste behandla de väsentligaste
spörsmål som gör sig gällande inför en avveckling.

I propositionen tillkännages att hyreslagskommitténs betänkande med
törslag till reviderad hyreslag remissbehandlats men att förslaget behöver
prövas och övervägas ytterligare. Om kommitténs förslag genomföres, bör
i samband därmed besittningsskyddslagen enligt propositionen upphävas.

Hyreslagskommitténs förslag till hyreslag innehåller ett direkt besittningsskydd.
Detta gäller dock inte kommersiella lokaler. Näringsidkarna
skulle således inte få samma besittningsskydd för de lokaler som fordras
för näringsverksamheten som t. ex. eu annan hyresgäst skulle få för sin bostad.
Med hänsyn till att eu förhyrd lokal beträffande särskilt mindre företag
ofta är avgörande för både företagsägarens och de anställdas inkomst
och trygghet kan inte hyreslagskommitténs förslag anses tillfredsställande.
Om den föreslagna lagen införes och nuvarande besittningsskyddslagstiftning
samtidigt slopas torde konsekvenserna bli besvärliga för många av de
berörda företagen. Ett bättre besittningsskydd för kommersiella lokaler än
som angivits av kommittén är nödvändigt. De överväganden och prövningar
av kommitténs förslag som skall förekomma bör därför ha till särskilt syfte
att bereda ett sådant bättre besittningsskydd.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställes,

att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 138
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

a) att utredningsuppdraget rörande revidering av hyres -

Motioner i Andra kammaren, nr 905 år t963

regleringslagstiftningen må innefatta även frågan om möjligheterna
till avveckling av den kvarstående hyresregleringen,
samt

b) att övervägandena rörande hyrcslagskommitténs förslag
till h.yreslag särskilt må ha till syfte att tillskapa ett
fullgott besittningsskydd för kommersiella lokaler.

Stockholm den 23 april 1963

Jan-lvan Nilsson
i Tvärålund

Fritz Börjesson
i Glömmingc

T horbjörn Fälldin