Motioner i Andra kammaren, Nr 85 (Motion 1938:85 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 85.

Nr 85.

Av herr Törnagård m. fl., angående kommunernas möjlighet att inverka
på meddelandet av tillstånd att anordna offentliga möten,
folkfester eller nöjestillställningar.

För bygdernas föreningsliv — icke minst det ideella — spela de offentliga
folkfesterna o. s. v. en betydande roll. De tillfällen som genom dessa givas till
propaganda för åskådningar och aktuella åsikter äro av stor betydelse i ett land
som vårt med dess fria folkstyre. För folkliga rörelser, som icke ha att lita till
riklig subvention från förmögna privatpersoner eller sammanslutningar av
olika slag eller till och med genom allmänna medel, är det även av icke ringa
värde att kunna genom fester, ”ting” o. s. v. få ett välbehövligt tillskott till
ekonomiseringen av verksamheten.

Å andra sidan bekämpas den s. k. tråkigheten på landsbygden — och även
annorstädes —- även i en allt mer stegrad omfattning av mer eller mindre yrkesmässiga
glädjespridare, som anordna nöjestillställningar, dansbanor o. s. v. i
betydande utsträckning i ofta ej alls, ibland svagt maskerat syfte att förtjäna
pengar. Dylik ej sällan ambulerande nöjesindustri utgör otvivelaktigt en moralisk
fara på många håll. När förvärvssyftet får överskugga allt annat, blir
ordning och en anständig nivå på tillställningarna bisaker, som i möjligaste
män negligeras. Bygdernas sunda föreningsliv utsättes även genom dylika tillställningar
för en konkurrens, som kan vara besvärlig nog rent ekonomiskt och
som icke underlättar för ideellt betonade organisationer att hålla upp kravet
på ett gediget och värdefullt program.

Innan nu gällande bestämmelser i fråga örn offentliga fester och nöjesanordningar
trädde i kraft, fanns för de kommunala myndigheterna en möjlighet
att utöva åtminstone en viss kontroll, därigenom att tillstånd till anordnande
av nöjestillställningar skulle för landsbygdens vidkommande sökas hos
kommunalnämnden och meddelas av densamma. Enligt nu gällande författning
skall i vad det angår landsbygden sådant tillstånd sökas och meddelas av
landsfiskalen. I många fall lämnas tillstånden därvid för viss kortare eller
längre tidsperiod, något som icke underlättar att tillämpa nödiga restriktioner.

Det kan emellertid, utan att därför någon kritik riktas mot landsfiskaler
med ofta ganska vidsträckta distrikt och med en krävande arbetsbörda, som tar
deras intresse i anspråk, sättas i fråga örn icke ett lokalt betonat intresse när
det gäller något som så berör ortsbefolkningen och dess intresse borde få tillfälle
att göra sig gällande.

Det gäller att ta hänsyn till så många olika faktorer, vilkas inbördes avvägning
bör ske i enlighet med vad den allmänna meningen i orten kan vilja.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 4 sami. Nr 85—87. 1

Motioner i Andra kammaren, Nr 85.

Det förefaller även som om det skulle innebära ett förslappande av ansvarskänslan
örn det kommunala inflytandet som nu ställes utanför.

Här kräves otvivelaktigt även en kontroll oell en sovring i överensstämmelse
med ortsbefolkningens sunda uppfattning både örn vad som är av värde
och vad som är mindervärdigt och av den måtta som bör iakttagas i fråga örn
sådana arrangemanger.

Under hänvisande till vad som ovan anförts samt i anslutning till en gammal
värdefull tradition i fråga örn fri självstyrelse, i synnerhet när det gäller
en ofta nog så pass grannlaga sak, hem ställes,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t göra framställning
om utredning, huruvida och i vilken utsträckning ett kommunalt
inflytande åter skall kunna beredas effektiv möjlighet att
inverka på meddelande av tillstånd att anordna offentliga
möten, folkfester eller nöjestillställningar.

Stockholm den 19 januari 1938.

Oscar Toragård.

Arvid Jonsson,
Skedsbygd.

Aron Gustafsson,
Lekåsa.