Motioner i Andra kammaren, Nr 81 (Motion 1932:81 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 81.

Nr 81.

Av herr Osberg m. fl., örn tull å kryddad eller saltad skarpsill i tunnor.

De flesta näringar inom landet ha blivit berörda av den rådande depressionen,
icke minst fisket, och överallt göras försök att i möjligaste mån råda hot
för de svåra förhållandena.

Inom Sverige har sedan lång tid tillbaka pågått en omfattande konservfabrikation
av olika fiskslag. Dessa konserver äro tullskyddade med 50 öre per
kg. men samtidigt pågår en rätt omfattande oskyddad import av kryddad
skarpsill i träkärl. Denna vara införes tullfritt trots att både kryddor och
socker äro belagda med tull, örn de importeras som sådana. Örn kryddorna
och sockret användas i utlandet för att konservera skarpsill, går detta varuslag
fritt in med sillen. Den kryddade sillen, som införes i trätunnor, är i stort
sett färdig. Att den är konserverad framgår av det faktum att den kan lagras
längre tid. Men endast med den omständigheten, att den föres över till bleckkärl,
är den tullskyddad med 50 öre per kg. Det är tydligt, att här förefinnes
en lucka i lagstiftningen, vars olägenheter ytterst drabba våra fiskare. Om
det nu anses lämpligt att skydda konservindustrien, hör man också vara rättvis
mot dem, som hämta råvaran ur havet. Våra fiskare påstå, att de till rimliga
priser i huvudsak skola kunna tillgodose konservindustriens behov av
skarpsill, men trots detta importeras stora mängder kryddad sill i tunnor. I
och med dessa s. k. halvfabrikat importeras alltså kryddor och socker fritt,
helt naturligt till förfång för våra egna fiskare. Skulle man nu för att förebygga
ett kringgående av lagens andemening åsätta den kryddade skarpsillen,
som införes i träkärl, en tull på 10 öre per kg., torde detta icke kunna anses
oskäligt, då ju den importerade varan i realiteten redan är konserverad. För
fabrikanternas jämförelsevis enkla åtgärd att av den kryddade skarpsillen
åstadkomma helfabrikat i burkar kvarstår ju under dessa förutsättningar ett
skydd av 40 öre per kg.

Beträffande dessa förhållanden och de omständigheter i övrigt, varunder
våra bohusfiskare arbeta, äro nedanstående uppgifter hämtade ur en utredning
som företagits av Bohusläns Skarpsillfiskareförening.

’ Allt sedan storsillfisket upphört att vara huvudfiske för Bohusläns fiskare
har för mellersta delen av länet skarpsillfisket varit det fiske, som givit
sina utövare en skälig inkomst, och för vissa fisklägen har denna inkomst utgjort
det huvudsakliga skatteunderlaget.

Enligt fiskeristatistikcn bedrevs detta fiske år 1930 av 919 fiskare med

Motioner i Andra kammaren, Nr 81.

186 fiskefartyg representerande ett värde av 896,625 kronor. Samma år fiskades
2,436,654 kg. skarpsill till ett värde av 940,686 kronor samt importerades
1,317,994 kg. kryddad skarpsill till ett värde av 512,110 kronor. Exporten av
skarpsill utgjorde 512,110 kg. till ett värde av 189,524 kronor.

För år 1931 föreligger ännu ingen officiell statistik men fisket har bedrivits
av ungefär samma antal fiskare och fiskefartyg och givit följande resultat:

Cirka 1,800,000 kg. skarpsill har fiskats och försålts inom landet, dessutom
har Bohusläns Skarpsillfiskareförening exporterat c ra 525,000 kg. Denna export,
som igångsatts på uppmaning av konservfabrikerna, som förklarat sig icke
kunna emottaga all den skarpsill som fångats, har givit ett minimalt utbyte
för oss fiskare. Dessutom har, efter konservfabrikernas meddelande, fisket
helt måst inställas under D/2 vecka, enär dessa uppgivit dels att efterfrågan
varit mindre och dels lagren varit större än år 1930.

Det ekonomiska utbytet för oss skarpsillfiskare har för år 1931 blivit endast
35 å 40 % av föregående års fiske och situationen ter sig mörk. Detta
låga ekonomiska resultat är icke beroende av brist på råvara (skarpsill) utan
skarpsillfisket skulle med lätthet under säsongen kunnat fördubblas. Under
november—december månader har en betydande reglering av fisket måst företagas
men under samma tid ha vissa konservfabriker importerat 6—7,000
tunnor kryddad skarpsill. Denna import har, enligt uppgift från ledande konservfabrik,
varit fullkomligt onödig.

Vi skarpsillfiskare äro icke arbetslösa och kunna därför icke erhålla del
av något arbetslöshetsunderstöd. Men vi äro i stället på väg att bliva förtjänstlösa,
även örn vi kunna lasta våra båtar med skarpsill.

Som bekant är ansjovis införd i hermetiskt tillslutna kärl belagd med en
tull av 50 öre per kg. medan den införd i andra kärl är tullfri.

Med stöd av det anförda tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att rubriken Nr 27 i gällande
tulltaxa skall hava följande lydelse:

Fisk, skarpsill (vassbuk) kryddad eller saltad i tunnor:

kryddad: ............................... T 1 kg. 0:10 kr.

Stockholm den 20 januari 1932.

Oscar Osberg.

Oscar lf. Olsson. Adolf Wallerius. Cornelius Olsson.