Motioner i Andra kammaren, Nr 805 (Motion 1917:305 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 805.

Nr 305.

Av herrar Julin och Hansson i Giårda, om skrivelse till
Kungl. Maj:t angående utredning rörande och åtgärder
mot användandet av papp eller »konstläder» vid tillverkning
av skodon.

Benägenheten att fördyra våra dagliga livsförnödenheter har särskilt
under senare år antagit mer och mer besvärande former. Det är icke allenast
de egentliga livsmedlen, som genom försämring och prisuppskruvning
gjorts dyrare, även kläder och skodon dragas in i den ständiga marschen
mot högre priser.

Livsmedelsfrågan har så tillvida blivit föremål för det allmännas uppmärksamhet,
att en kunlig kommitté just nu förbereder en livsmedelslag
varigenom förfalskning av livsförnödenheter skulle förbjudas samt överträdelse
däremot beivras.

Försämring eller ren förfalskning av vad vi skola kläda oss med är
däremot ännu en lovlig näring, mot vilken intet ingrepp från det allmännas
sida försports. I fråga om kläder och skodon är köparen fullständigt lämnad
åt tillverkarens gottfinnande och erhåller ofta för sina surt förvärvade
slantar eu vara, vars kvalité icke står i något rimligt förhållande till det
pris, denna betingar uti den allmänna marknaden.

Under förutsättning att en näringsgrens utövare icke äro sammanslutna
uti försäljningstruster, kan under normala förhållanden måhända tävlan dem
emellan framtvinga priser, som stå i ett rimligt förhållande till den salubjudna
varans kvalité. Denna säkerhetsventil försvinner när industrien
förtrustas eller onormala förhållanden i övrigt inträda. De nu rådande kristiderna
ha nu tvungit den stora konsumerande massan att för sina fömö -

16 Motioner i Andra kammaren, Nr SOS.

denheter betala åtskilliga miljoner som inkasserats av jobbare och spekulanter
m. fl.

En av de industrigrenar, som satts i tillfälle att skära breda remmar
ur nästans bud, är skoindustrien.

Den prisstegring, som skodonen under de två sista åren varit föremål
för, är allmänt känd, men samtidigt med prisstegringen har framträtt en
påtaglig benägenhet att utbyta lädret uti skodonen mot papp och s. k.
»konstläder» uti en utsträckning, som högst väsentligt sänkt varans kvalité.
Uti de billigaste skodonen användes numera papp till innersulor, kappor,
gelänk, bottenlägg och klackar, endast yttersulor och stiftlappar äro av läder.

Uti vanliga arbetsskodon med genomsydda, pliggade eller skruvade
bottnar, är själva yttersulan, kransar och stiftlappar av läder; innersulan
består i regeln av papp, som överdrages med en mycket tunn spaltlädersbit;
kapporna utgöras ibland av ett mycket tunt läder jämte papp, i många
fall enbart papp någon gång rent läder; klackar och gelänk äro av papp.

I randsydda skodon utgöras ofta klackarna delvis av läder, delvis av
papp, gelänk och bottenlägg av papp eller korkmassa. Det har släppts ut
i marknaden damskor, i vilka kapporna utgjorts av grov säckväv och klister.

Genom sådana tillverkningsmetoder måste slitstyrkan bos skodonen betydligt
reduceras. Aven om man genom impregnering kan göra papp ganska
motståndskraftigt emot väta, så låter det sig icke göra att med samma fördel
reparera ett par skor, vilkas innersulor och klackar bestå av papp eller
konstläder, som om skorna voro helt av läder.

Att det nu tillämpade förfarandet vid skotillverkningen icke kan vara
till gagn för den stora allmänheten är uppenbart. Särskilt för arbetarne
blir denna förfalskning kostbar, enär det är just deras arbetsskor som äro
värst utsatta för denna systematiska varuförsämring. Av denna anledning
är det dubbelt nödvändigt att påkalla rättelse. Särskilt under nu pågående
krig bar den stora allmänheten blivit synnerligen båld beskattad av skoindustrien.
Detta framgår därav att 32 skofabriksaktiebolag, med ett sammanlagt
aktiekapital av 8,979,500 kronor enligt inkomst och förmögenhetsförordningen
för år 1915 deklarerat eu inkomst, av 8,129,520 kronor.
Såsom synes kan det löna sig att utbyta verkligt läder mot »konstläder».
Några vidare utläggningar synas oss vara överflödiga, själva sakfrågan talar
för sig själv, och framtvingar en lagstiftning varigenom även allmänheten,
på ett bättre sätt än vad som nu sker, kan tillgodoses.

Det mest riktiga vore att förbjuda användning av »konstläder» och
papp vid skotillverkning, men om sådant icke anses lämpligt bör tydligt

Motioner i Andra kammaren, Nr SOU.

angivas uti vilken omfattning dylika materialier ingå uti den salubjudna
varan.

På grund av vad sålunda anförts, kemställes,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
uti vilken omfattning papp eller »konstläder» användes
vid skotillverkning, samt vidtaga de åtgärder, som
kunna anses erforderliga för allmänhetens skyddande mot
nämnda varuförsämring.

Stockholm den 5 februari 1917.

Gustaf Julin. G. W. Hansson.

Gärda.

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

4 samt.

133 käft. (Nr 303—305.)