Motioner i Andra kammaren, nr 8—9 år 1950 (Motion 1956:9 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 8—9 år 1950

Nr 8

Av herr Gustafsson i Stockholm m. fl., angående en översyn av
lagstiftningen om allmän sjukförsäkring.

(Lika lydande med motion nr 5 i Första kammaren)

Stockholm den 12 januari 1956

Hans Gustafsson

i Stockholm

T. Fredriksson Harald Almgren Erik östrand

Nr 9

Av herr Gustafsson i Borås m. fl., angående rätt för lärare vid
statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna,
tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet
som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

Frågan om viss tjänstårsberäkning för lärare vid statsunderstödda
svenska skolor i utlandet har i skilda sammanhang varit föremål för myndigheternas
intresse. En för den grupp svenska medborgare det här gäller
tillfredsställande lösning har likväl ännu ej kommit till stånd.

Statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, ecklesiastikdepartementet,
har sedan en följd av år upptagit en anslagspost till Bidrag för svensk
undervisning åt svenska barn i utlandet. Bestämmelser för anslagens användning
finns, och Kungl. Maj :t kan efter framställning i varje särskilt
fall av vederbörande huvudman på nytt pröva frågan, om behov av ytterligare
bidrag ur ifrågavarande anslagspost kan anses föreligga.

De utlandssvenska skolorna fullgör samma funktioner som små- och
folkskolor i Sverige. För närvarande uppehälles vid dessa skolor femton
tjänster motsvarande folkskollärartjänster och fem tjänster motsvarande
småskollärartjänster. Det är av stor vikt, att de lärare, som viss tid tjänstgör
vid de utlandssvenska skolorna, äger de bästa kvalifikationer.

Den omständigheten, att tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna
icke i merithänseende m. m. jämställes med tjänstgöring i Sverige, har i
en del fall visat sig försvåra en god lärarrekrytering eller har medfört
lärarbyten som eljest kunnat undvikas. För de utlandssvenska skolornas
huvudmän har detta vållat avsevärda svårigheter och bekymmer.

Med hänsyn till den betydelse de omnämnda skolorna har anser vi, att

Motioner i Andra kammaren, nr 9 år 1956

tjänstgöringen utomlands följdriktigt borde ge tjänstgörande lärare rätt
att vid tjänstårsberäkning i hemlandet i merithänseende samt för löneklassuppflyttning
och pension få tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid utlandssvensk
skola som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

Det finns ett närliggande exempel på en grupp svenska medborgare som
var i en nära nog exakt samma situation som de utlandssvenska lärarna
nu är.

Vi har ett femtontal läkare — samma antal som nuvarande lärare vid
utlandssvenska skolor — vilka utför en utomordentligt välsignelsebringande
humanitär gärning i s. k. missionsländer. Frågan om läkarnas ställning
i fråga om den sak det här gäller kom upp i kyrkomötet 1934, och
1935 avgav kungl. medicinalstyrelsen sitt yttrande i ärendet, vilket föranledde
Kungl. Maj:t att i kungi. brev den 18 april 1935 medge rätt till
tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst efter vissa bestämmelser.
Dessa bestämmelser lyder:

1) Den anställde skall vara legitimerad läkare.

2) Han skall av medicinalstyrelsen vara förklarad behörig att inneha
tjänst vid sjukstuga.

3) Tid för tillträde och avgång från tjänsten skall meddelas medicinalstyrelsen.

4) Han skall vitsordas av sin huvudman.

5) Han skall årligen inkomma med rapport till kungl. medicinalstyrelsen
angående verksamheten.

Bestämmelserna som här gäller för läkare på deras område är nära nog
exakt desamma som gäller för lärare vid statsunderstödda svenska skolor
i utlandet. Rapportsystemet synes i varje fall vara strängare för lärarna.

Har det nu gått att på ett tillfredsställande sätt ordna saken för läkarna
borde skälighet och rättvisa tala för att de nuvarande osäkra förhållandena
i fråga om svenska utlandslärares rätt till tjänstårsberäkning definitivt
ordnas till fromma för de utlandssvenska skolorna och deras lärarpersonal.

Det kan i detta sammanhang vara befogat redovisa de nuvarande utlandssvenska
skolornas antal för att belysa motionens syfte.

1. Skolan i Berlin

(Huvudman = kyrkorådet i Svenska Viktoriaförsamlingen i Berlin.)
Antal elever i folkskolan — 7. (Eftermiddagsskolan 45 elever.)
Anslag: 8 200

2. Skolan i Hamburg

(Huvudman = Svenska skol- och föreläsningsföreningen i Hamburg.)
Antal elever i åldern 6—15 år = 66
Anslag: 7 400

Motioner i Andra kammaren, nr 9 år 1956

3. Skolan i Paris

(Huvudman =: Svenska Sofiaförsamlingen i Paris.)

Antal elever i dagligskolan = 23
Anslag: 14 000

4. Skolan i Madrid

(Huvudman = Svenska skolföreningen i Madrid.)

Antal elever: Lekskolan 10, småskolan 11, folkskolan 15
Anslag: 12 300

5. Skolan i London

(Huvudman = Svenska föreläsnings- och skolföreningen i London.)
Elevantal: 10
Anslag 6 500

6. Skolan i Kodaikanal i Indien

(Huvudman = Svenska kyrkans missionsstyrelse.)

Elevantal: 39. (31 av eleverna tillhör missionärsfamiljer från missionssällskap,
övriga 8 barn är från familjer anställda i Svenska
tändsticks AB.)

Anslag: 11 200

7. Skolan i Mussoorie i Indien

(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.)

Elevantal: 10
Anslag: 4 800

8. Skolan i Addis A.beba i Etiopien
(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 21 (fördelade på små- och folkskolan).

Anslag: 9 000

9. Skolan i Bishoftu i Etiopien

(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 35
Anslag: 15 000

10. Skolan i Asmara i Eritrea

(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 15
Anslag: 9 000

11. Skolan i Nzega i Tanganjilca

(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm)

Antal elever: 11
Anslag: 3 800

12. Skolan i Bukoba i Tanganjika

(Huvudman: Svenska kyrkans missionsstyrelse.)

Antal elever: 10
Anslag: 5.200

13. Slcolan i Pointe Noire i Franska Ekvatorial-Afrika
(Huvudman: Svenska missionsförbundet.)

Antal elever: 21 (Skolan öppen för alla svenska barn)

Anslag: 8 000

Motioner i Andra kammaren, nr 9 år 1956

14. Skolan i Gamboula i Franska Ekvatorial-Afrika
(Huvudman: Örebro missionsförening.)

Antal barn: 6
Anslag: 4 200

15. Skolan i Shangugu i Belgiska Kongo
(Huvudman: Filialfiaförsamlingen i Stockholm.)

Antal elever: 14

Anslag: 3 800

I den mån elever, vilka icke är svenska medborgare, deltagit i undervisningen
i skolorna har detta redovisats till skolöverstyrelsen.

Beträffande villkoren för åtnjutande av statsbidrag gäller för samtliga
skolor följande villkor:

1) att undervisningen fortgår minst åtta månader av läsåret,

2) att snarast möjligt efter läsårets slut berättelse över skolans verksamhet
under läsåret genom vederbörande huvudmans försorg avgives
till skolöverstyrelsen,

3) att skolöverstyrelsen må äga att för var och en av skolorna förordna
inspektor,

4) att statsbidraget i sin helhet användes till bestridande av vederbörandes
kontanta avlöning,

5) att vederbörande huvudman bestrider alla kostnader för skolverksamheten
utöver statsbidraget till lärarens kontanta avlöning ävensom
kostnadsfritt tillhandahåller lärare möblerad lägenhet med belysning
och värme.

Som villkor för statsbidragens utbetalande gäller för samtliga skolor
att genom intyg från vederbörande inspektor styrka att undervisningen
pågått det antal läsmånader, för vilka statsmedel rekvirerats, och att
varje lärare tillförsäkrats minst nämnda förmåner.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t bemyndigats att utöver anslagen
till avlöning av lärare ur dispositionsanslag bevilja bidrag till statsunderstödda
svenska skolor i utlandet för anskaffande av undervisningsmateriel
(prop. 1/1950 VIII p. 241, statsutsk. 8/1950, p. 233, rd, skr.
S/1950).

De statsbidrag, som utgår till de utlandssvenska skolornas huvudmän,
är lägre än statsbidragen till löner åt motsvarande lärare i de svenska
skoldistrikten. Likaså är lönerna till lärarna i de utlandssvenska skolorna
lägre än lärarlönema i Sverige, ehuru en del av huvudmännen bidrar med
vissa tillägg. En ökning av löner och statsbidrag vore synnerligen välmotiverad,
så att huvudmännen för skolorna finge möjlighet att erbjuda lärarna
samma reallön som den vilken lärarna i Sverige erhåller.

En uppräkning till denna lönenivå skulle emellertid medföra nära nog
en fördubbling av givna anslag, och därför göres här inga yrkanden i

Motioner i Andra kammaren, nr 9 år 1956

denna riktning, utan vi vill i stället begränsa motionens yrkanden till
att riksdagen går i författning om att ge lärarna rätt till att vid tjänstårsberäkning
i hemlandet i merithänseende samt för löneklassuppflyttning
och pension tillgodoräkna sig tjänstgöring vid utlandssvensk skola
som om tjänstgöringen fullgjorts vid folkskola i Sverige, detta i överensstämmelse
med kungl. skolöverstyrelsens vid flera tillfällen framlagda förslag.

Det kan anses befogat att tillägga: De lärare, som nu ger viss tid av sitt
liv åt arbetet utomlands, de flesta i missionens tjänst i främmande världsdelar,
får, förutom avståendet av alla förmåner i hemlandet, vidkännas betydliga
löneminskningar. Det vore då från hemlandets sida en gärd av billighet
och rättvisa om de likväl i merithänseende m. m. finge tillgodoräkna
sig tjänsten utomlands och att detta vore klart redan vid anställningen.
Rekryteringen till de utlandssvenska skolorna i fråga om lärarkrafter
skulle underlättas i hög grad om ingen tvekan rådde i fråga om rätten för
lärarna att få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid skola i utlandet som om
den fullgjorts i hemlandet. Tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna
gäller i regel kort tid, i många fall alltför kort tid. Vid missionens skolor
är det ibland fyra år, ibland tvenne perioder, d.v.s. åtta år, i fråga om de
stora världsstäderna längre tid.

Nu kan, som framgår av kungl. brev den 3 december 1954, Kungl. Maj:t
tillgodose här ovan påtalade önskemål efter ansökan av enskild lärare.

För skolornas huvudmän och för lärarna är det dock önskvärt att respektive
lärare redan då han tar anställning vid skola i utlandet är medveten
om att han får tillgodoräkna sig denna sin anställning.

Under hänvisning till ovanstående hemställer vi,

att riksdagen måtte besluta, att lärare vid statsunder -

stödda utlandssvenska skolor hädanefter skall få tillgodoräkna
sig tjänstgöringen vid skolor för svenska barn i utlandet
som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige, när
det gäller merithänseende, löneklassuppflyttning och för
pension.

Stockholm den 17 januari 1956
Axel Gustafsson Jean

Jean Braconier

T. G. v. Seth

Borås

Olle Dahlén

Harald Hallén

Fridolf Jansson

i Eenéstad

Harald Andersson

i Dunker

Walter Sundström

Torsten Andersson

Brämhult

Carl Hoppe

Elis Håstad

Rolf Edberg

Alfa Boktr., Sthlm 1956