Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Motioner i Andra kammaren, Nr 77
Motion 1920:77 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 2
Motioner i Andra kammaren, Nr 77.
1
Nr 77.
Av herr Torgen, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående kommunernas
frigörande från fjärdingsmannabestyret.
Enligt lag skall i varje kommun eller, om kommun uppdelats i
fjärdingsmannadistrikt, inom varje sådant distrikt finnas en fjärdingsman.
Kommunen har att förrätta val och helt betala arvode, men därmed slutar
också kommunens både rätt och nytta. Konungens befallningshavande
kan t. o. in. ogilla valet och anbefalla nytt val.
Förr bidrog staten till ersättning åt fjärdingsmän på så sätt, att
boställen å kronojord funnos för fjärdingsmän och de av dem som benämndes
kronorättare åtnjöto anslag av kronotionde, men sedan riksdagen
avskaffade fjärdingsmannabestyrets utgörande omgångsvis mellan hemman,
tillkom lagen om val, och riksdagen har flera gånger senast 1909 avslagit
motioner om statsbidrag för fjärdingsmannens avlöning.
Motiven för dessa avslag torde företrädesvis ligga i § 2 av lagen
om fjärdingsmannabestyrets utgörande den 29 sept. 1899, som säger, att
befattningen är ett menighetsbestyr.
Så är emellertid ej fallet, även om så avsetts. Befattningen har så
nära uteslutande blivit en statens institution, och om än länsmännen kastade
över allt vad de kunde på fjärdingsmannen, har detta blivit regel
för landsfiskalerna med deras ökade kontorsgöromål.
I instruktionen för fjärdingsmän den 29 sept. 1899 § 2 står, att
fjärdingsmän lyda under Konungens befallningshavande, kronofogde och
länsman, och i dess 12 punkter linnés intet, som egentligen rör kommunen,
om ej det lilla att närvara och lämna upplysning vid mantalsskrivning,
en sak som är tämligen obehövlig, enär kommunerna härtill
välja särskilda ombud; återstår att han skall vid mantalsskrivningen lämna
handräckning, ett nog så oförståeligt uppdrag.
Ja, och så skall han indriva resterande kommunalutskylder, men
endast när han därom av kronofogde och länsman anlitas.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 4 samt. 29 käft. (Nr 77—93.)
1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 77.
Enligt kungl. kungörelsen av den 17 maj 1867 kan en fjärdingsman
beordras till tjänstgöring även utom sitt distrikt.
Närmare bestämmelser angående fjärdingsman och deras åligganden
meddelas av Konungen. Så finns då till sist en enda bestämmelse, utom
själva valet, och det är att fjärdingsman skall förses med skälig avlöning.
Enligt prejudikat behövs endast den valdes påstående, att anslaget arvode
av honom ej anses skäligt, för att befria honom från befattningen. Detta
i förening med det alltjämt ökade arbetet har gjort det ytterst svårt att
få någon, som mottager valet, och i så fall ofta till för kommunerna rätt
betungande arvoden. Redan 1909 anfördes kommunernas stora skattebörda
och att fjärdingsmannabestyret ej vore mer ett menighetsbestyr än t. ex.
länsmännens, och dessa skäl kunna väl med ännu större motiv nu anföras.
Huvuduppgiften är väl att sörja för ordning och säkerhet och att vara en
statens tjänare närmast för och under landsfiskalerna. Det är en statsbefattning,
och som sådan bör det tillkomma staten att ordna med denna
institution såsom den för gott finner.
På grund av vad jag anfört, tillåter jag mig föreslå,
att andra kammaren för sin del ville besluta, att
riksdagen måtte i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i vad mån kommunerna
kunna frigöras från fjärdingsmannabestyret.
Stockholm den 13 januari 1920.
G. Nic. Torgen.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket