Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1964:758 Andra kammaren
4
Motioner i Andra kammaren, nr 758 år 196A
Nr 758
Av herrar Börjesson i Falköping och Gustavsson i Alvesta, om åtgärder
mot bristen på personal inom sjukvården.
(Lika lydande med motion nr 634 i Första kammaren)
Sjuksköterskebristen har sedan länge utgjort ett så allvarligt problem inom
vår sjukvård, att det synes nödvändigt med verkligt effektiva åtgärder
för att snarast möjligt söka komma till rätta med frågan. Trots den ökade
utbildningskapaciteten, som av allt att döma ansetts vara en av de viktigaste
åtgärder som vidtagits på området för att eliminera olägenheterna, har man
alltjämt på sina håll stora svårigheter att kämpa med. Avdelningar stängs
bl. a. på grund av brist på personal.
Inom alla yrken, som i huvudsak sysselsätter kvinnlig arbetskraft, är avgången
från yrket av skilda anledningar stor, framför allt på grund av giftermål.
I fråga om sjuksköterskeyrket synes dock avgången vara betydligt
större än inom något annat kvinnligt yrke. Men även om giftermålsfrekvensen
är hög för sjuksköterskorna, räcker inte detta ensamt som förklaring
till att antalet yrkesarbetande sjuksköterskor är litet i förhållande till
utexaminerade sköterskor. Inom de flesta andra kvinnliga yrken sker en
återgång till yrkesarbete under kortare eller längre tid efter giftermålet. Så
torde i regel inte vara fallet med sjuksköterskorna.
Flera orsaker torde samverka till att de gifta sjuksköterskorna i så stor
utsträckning helt avstår från att arbeta inom det yrke för vilket de utbildats.
I debatten kring den snart nog permanenta sjuksköterskebristen har
man som väsentliga orsaker pekat på bl. a. obekväma arbetsförhållanden,
svårigheter med barntillsynen, lönevillkoren, beskattningsförhållanden etc.
Beträffande pensionerade sjuksköterskor, som väl kunde stanna kvar i yrket,
har också villkoren angetts vara otillfredsställande.
På andra områden där brist på arbetskraft föreligger har man i stor utsträckning
anlitat utländsk arbetskraft för att avhjälpa svårigheterna. Så
torde även i någon mån ha skett inom sjukvården. Emellertid kan man ifrågasätta
om inte möjligheterna att i större omfattning rekrytera sjuksköterskor
och annan sjukvårdspersonal från andra länder borde närmare undersökas.
Visserligen kan utbildningsfrågan spela sin roll i sammanhanget.
De svenska sjuksköterskorna har en erkänt gedigen och god utbildning. Men
även om man inte ställer samma krav på sjuksköterskeutbildningen i de
flesta andra länder torde dock förutsättningar finnas alt anlita utländska
Motioner i Andra kammaren, nr 758 år 196b
5
sköterskor för en rad vårduppgifter inom det svenska sjukhusväsendet.
Sjuksköterskorna har, såvitt vi erfarit, alltjämt en oerhört stor arbetsbörda.
Visserligen har man genom vidareutbildning av lägre vårdpersonal sökt att
avhjälpa dessa olägenheter, men av allt att döma har man dock inte ännu
helt kommit till rätta med dessa problem.
Enligt vår mening vore rekrytering av utländsk arbetskraft en utväg som
bör bli föremål för en snar prövning. Men framför allt gäller det givetvis att
snarast undersöka på vilka områden villkoren i första hand måste förbättras
för att man skall kunna få tillräckligt många sjuksköterskor i vårt eget
land att återinträda i tjänst. Man bör med andra ord se till att yrket blir så
attraktivt att flykten från det minskas.
En sådan undersökning måste omfatta såväl arbetsförhållandena som sociala
förmåner, lönevillkor och skattekonsekvenser. Naturligtvis är lönefrågan
något som parterna har att avgöra, men om den har en avgörande betydelse
som orsak till personalbristen, måste detta givetvis klargöras i sammanhanget.
Om skattekonsekvenserna, vilka ofta åberopats i debatten om sjuksköterskebristen,
tillmätes så stor vikt som det framhållits, är det självfallet
angeläget att en lösning snarast åstadkommes. b rämst bör man därvid inrikta
sig på ökade möjligheter till förvärvsavdrag.
Då vi anser, att de åtgärder som hittills vidtagits för att häva sjuksköterskebristen
inte varit till fyllest för att eliminera de olägenheter som denna
bristsituation inom sjukvården medför för alla sjuka, finner vi en skyndsam
undersökning av allä sammanhängande faktorer påkallad. Den ökade
utbildningskapaciteten kan självfallet vara en lösning på lång sikt, men den
aktuella bristen kommer man inte till rätta med utan att snabbt verkande
åtgärder vidtas.
Med stöd av vad ovan anförts får vi hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande
brist på personal inom sjukvården med avseende på
arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena;
2. om skyndsam prövning av frågan om utländska sköterskor
kunde rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet;
3.
om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda
undersökningar, angående åtgärder för ett snabbt hävande
av sjukvårdens hrist på sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
Stockholm den 26 januari 1964
Bengt Börjesson
i Falköping
Barn Gustavsson
i Alvesta
1* — Bilutng till riksdagens protokoll 196b. b sand. AV 756—766
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket