Motioner i Andra kammaren, nr 756 år 1965 (Motion 1965:756 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 756 år 1965

Nr 756

Av herr Vigelsbo m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 26, angående anslag till investeringar i försvarets
fabriksfond m. m.

I propositionen nr 26 angående anslag till investeringar i försvarets
fabriksfond m. m. föreslås för budgetåret 1965/66 en investeringsram om
31,6 milj. kronor, innebärande en ökning med ca 8 milj. kronor i förhållande
till den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår. I
anslutning härtill hemställes, att riksdagen dels bemyndigar Kungl.
Maj:t att godkänna ett mellan försvarets fabriksstyrelse och Jämtlands
läns landsting preliminärt träffat avtal och dels anvisar ett investeringsanslag
under försvarets fabriksfond av 14,5 milj. kronor för budgetåret
1965/66 till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk. Det med
Jämtlands läns landsting träffade preliminära avtalet avser bl. a. byggande
av ett statligt tvätteri i Östersund för en beräknad kostnad av 5,5 milj.
kronor.

Av de föreslagna investeringarna belöper ca 23,2 milj. kronor på större
investeringsobjekt (fabriker ca 16 milj. kronor och tvätterier ca 7,2 milj.
kronor), ca 7,3 milj. kronor på övriga investeringsobjekt samt ca 1,1 milj.
kronor på diverse och oförutsett.

I förevarande sammanhang må erinras om att försvarets fabriksstyrelse
nyligen till Kungl. Maj:t avlämnat förslag till ny organisation för
fabriksstyrelsen m. m. Förslaget bygger på ett av en särskild arbetsgrupp
inom försvarets fabriksverk utarbetat betänkande angående strukturrationalisering
vid fabriksverket. Denna strukturutredning har verkställts
som en följd av att beläggningen av militära produkter vid fabriksverket
under senare delen av 1950-talet och början av 1960-talet successivt avtagit.

Statskontoret har i ett den 14 januari 1965 i ärendet avgivet remissutlåtande
bl. a. fastslagit, att fabriksverkets produktion till sin struktur är
påtagligt oenhetlig och relativt litet integrerad. Under de tre senaste budgetåren
har orderingången från det svenska försvaret till de fem fabriker
som tillsammans bildar vapen- och ammunitionsgruppen uppgått till mindre
än 40 milj. kronor. Enligt statskontorets beräkningar måste dessa fabriker
redan med nuvarande personella och materiella resurser för att bli
lönsamma nå ett årligt produktionsvärde av 85—90 milj. kronor, vilket innebär
att order för ca 40—50 milj. kronor måste anskaffas varje år i form
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1, samt. Nr 756

Motioner i Andra kammaren, nr 756 år 1965

av civiltillverkningar och tillverkningar för export. Läget är f. n. alltså det
att orderingången från svenska försvaret icke täcker ens hälften av den
tillgängliga produktionsvolymen. Statskontoret har vidare framhållit, att
det torde vara orealistiskt att räkna med en ökning av fabriksverkets andel
av det svenska försvarets nuvarande materielanskaffning samt att
mycket försiktiga bedömningar också måste göras i fråga om möjligheterna
att i tillräcklig omfattning bibehålla verkets tillförsel av civil- och
exportorder. Mot denna bakgrund bär statskontoret, som anser det realistiskt
att räkna med en minskad produktionsvolym vid vapen- och ammunitionsfabrikema,
sammanfattningsvis uttalat följande.

Det torde enligt statskontorets mening kunna ifrågasättas, huruvida
icke den inom fabriksstyrelsen verkställda undersökningen borde kompletteras
med en extern förutsättningslös utredning. Det synes därvid lämpligt,
att i första hand söka bedöma den produktionsvolym, som över huvud
erfordras för tillverkning av vapen och ammunition av mer konventionell
typ inom landet. Vidare bör klarläggas omfattningen av den produktion,
som av beredskapsskäl eller med hänsyn till vidareutvecklingen
av vapen (vapensystem) och ammunition med nödvändighet måste ske i
statlig regi. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att den civila
industrien redan nu svarar för huvuddelen av krigsmaterielleveranserna
till försvaret.

Fabriksverkets huvuduppgift ligger inom krigsmaterieltillverkningen.
Vid utredningen bör därför även undersökas den lämpligaste volymen av
verkets civila produktion vid fabrikerna med utgångspunkt dels från att
denna utgör ett komplement till den militära tillverkningen för att så
långt det är möjligt trygga en jämn sysselsättning, dels från att verkets
samlade militära och civila produktion vid vapen- och ammunitionsfabrikerna
får en även företagsekonomiskt riktig omfattning.

Först efter en sådan allsidig utredning — som torde ligga helt i linje
med av riksdagens revisorer under senare år gjorda uttalanden — torde
det vara möjligt att bedöma de investeringar, som kan anses nödvändiga i
fabriksverkets industrier under de närmaste åren.

I fråga om tvätterierna, vilkas lämpligaste organisationsform f. n. utredes
av en av fabriksstyrelsen tillsatt kommitté, har statskontoret i sitt
ovannämnda remissutlåtande erinrat om att det finns anledning förmoda
att landstingen, som från år 1967 övertar administrationen av de statliga
mentalsjukhusen, före år 1970 kommer att belägga dessa anläggningar
till 75 procent. Statskontoret har därför i likhet med 1964 års riksdagsrevisorer
ansett ”det angeläget att under det fortsatta utredningsarbetet
frågan om huvudmannaskapet får en sådan allsidig belysning, att däri
kommer att inrymmas även konkreta förslag om totalt överförande till
landstingen av tvätteriverksamheten”. Statskontoret har vidare i sitt remissutlåtande
över riksdagens revisorers år 1964 gjorda uttalande rörande
fabriksverkets tvätterier framhållit, att statskontoret finner ”det

Motioner i Andra kammaren, nr 756 år 1965

naturligt att resultatet av pågående utredning bör avvaktas, innan ställning
tages till frågan om ytterligare kapitalinvesteringar i tvätteriema”.

Under åberopande av vad ovan anförts och då det icke minst i nuvarande
ekonomiska läge är angeläget att statliga investeringar föregås av noggranna
och allsidiga överväganden, får vi hemställa,

1) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
en extern förutsättningslös utredning rörande omfattningen
och inriktningen av fabriksverkets framtida
verksamhet, samt

2) att i avvaktan på resultatet av den föreslagna utredningen
Kungl. Maj :ts förslag i förevarande proposition
godkännes endast i den mån så är oundgängligen nödvändigt
för upprätthållande tills vidare av driften vid försvarets
fabriksverk i nuvarande omfattning.

Stockholm den 3 mars 1965

Sven Vigelsbo

C.-G. Enskog

Hans Nordgren

John Eriksson
i Bäckmora

Emil Elmwail

Arne Persson
i Heden

Alfa ftoktr. Afl, Sthlm 1965