Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
Motion 1967:732 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 5
Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
13
Nr 732
Av herr Petersson m. fl., angående beskattningen av enskildaoch
statliga vattenkraftverk.
(Lika lydande med motion nr 585 i Första kammaren)
Inom stora delar av Norrlands inland har strukturrationaliseringen inom
skogs- och jordbruk förorsakat stora problem genom sysselsättningssvårigheter
för den enskilde och vikande underlag för kommunerna. Till bilden
hör att förekomsten av industri och annan företagsamhet är ringa och
att det statliga lokaliseringsstödet givit inlandet en liten del i förhållande
till norra stödområdet i övrigt. Det finns dock inom ett flertal inlandskommuner
en sektor av företagsamhet med stora investeringar i anläggningar,
men med relativt liten sysselsättningsgrad för arbetekraft och därmed
liten skatteinkomst för berörda kommuner när det gäller beskattning av
arbetsinkomster. Anläggningarna i fråga är kraftverk och kraftregleringsanläggningar.
Som exempel kan nämnas att det inom Jokkmokks kommun finns fem
kraftverk med sammanlagda taxeringsvärden av 813 414 900 och en regleringsdamm
med ett taxeringsvärde av 12 432 000 eller tillsammans taxeringsvärden
om 825 846 900. Dessutom finns kraftverk under byggnad för
taxeringsvärden på över 200 milj. kr. Inom Stuguns kommun finns tre
kraftverk med taxeringsvärden på 165 592 000. Såväl kraftverksom
regleringsanläggningar finns i ett stort antal inom Norrlands
inland med varierande taxeringsvärden. De flesta av dessa anläggningar
äges av statens vattenfallsverk, vilket medför att kommunernas inkomster
skattevägen från dessa statliga ”industrier” blir mycket mindre än om de
äges av enskilda kraftföretag på grund av statens ränte- och avskrivningsberäkning.
En viss förbättring har dock inträtt under det senaste beskattningsåret,
vilket medfört att statens vattenfallsverk för första året redovisat
någon vinst på sina kraftverk, men det är ännu stor skillnad på
kommunernas intäkter från de två olika driftformerna.
Som exempel på enskilt ägt kraftföretag och dess redovisande av inkomst
på kraftproduktionsrörelse kan Hjälta kraftverk inom Långsele kommun
nämnas. Vid 1966 års inkomsttaxering redovisade Hjälta kraftverk ett taxeringsvärde
om 94 021 000 med en inkomst av kraftproduktionsrörelse till
Långsele kommun på 7 352 680 eller 73 526:80 skattekronor samt för fastighetsskatt
till Långsele kommun 18 804: 20 skattekronor. Den för Hjälta
kraftverk redovisade inkomsten av rörelse från kraftproduktion gav så
-
14
Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
lunda Långsele kommun 0:782 skattekronor per 1000 kr. taxeringsvärde.
Den av statens vattenfallsverk vid 1966 års inkomsttaxering redovisade
inkomsten av kraftproduktionsrörelse, till de kommuner där kraftproduktion
förekommer, uppgår till 0:173 skattekronor per 1 000 kr. taxeringsvärde.
Fördelningen av inkomst från statens vattenfallsverks kraftproduktion
har fördelats emellan kommunerna i förhållande till respektive kommuners
taxeringsvärden från statens vattenfallsverks anläggningar inom
kommunen. Vid framräkning av antalet skattekronor från statens vattenfallsverks
kraftproduktion enligt ovannämnda inkomst pr skattekrona
från Hjälta kraftverk har som underlag tagits taxeringsvärden från i drift
varande kraftverk inom Jokkmokks kommun. I beräkningen ingår således
icke taxeringsvärden för vid 1965 års slut pågående kraftverksbyggnader
och icke inom Jokkmokks kommun taxerad del av Suorvadammen.
Motsvarande inkomstökningar kommer också reglerings- och närdistributionskommunerna
till del vid en förändring av statens och Vattenfalls
ränte- och avskrivningsavräkning för inkomster av kraftproduktionsrörelse
i överensstämmelse med t. ex. redovisningen från Hjälta kraftverk
Långsele kommun (Hjälta)
Taxeringsvärden:
Samtliga
94 021 000
Avgående Kraftprod. tax.v.
— 94 021000
Jokkmokk kommun (Vattenfall) Del i Suorvadammen | 813 414 900 12 432 300 | 12.432 000 |
|
| 1 043 942 900 | 230 528 000 813 414 900 | |
Stuguns kommun (Vattenfall) | 165 592 000 |
| 165 592 000 |
Beräknad inkomst för statens vattenfallsverks kraftproduktion enligt | |||
Stuguns kommun (Vattenfall) | 165 592 000 |
| 165 592 000 |
Beräknad inkomst för statens vattenfallsverks | kraftproduktion enligt | ||
Kommun Långsele (Hjälta) Jokkmokk (Vattenfall) Stugun (Vattenfall) | Tax.-värden 94 021 000 | Sk. kr/l 000 0:782 0:782 0:782 | Antal skattkr. 73 526:80 129 493 |
Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
15
Enligt 1966 ars inkomsttaxering har statens vattenfallsverk redovisat för
kraftproduktion inkomst av rörelse
Kommun
Jokkmokk
Stugun
Tax,-värden Sk. kr/l 000 Antal skattkr.
813 414 900 0:173 140 780
165 592 000 0:173 28 660
Statens vattenfallsverks totala inkomsttaxering för 1966:
Jokkmokk: utdebitering kommunen 11:30, kyrkan 1:10 — 12:40 sk. kr.
Garantibelopp: 2 % å 1 043 942 900 = 20 878 858
208 788 skattekronor X 12.40/sk. kr = 2 588 972
Kommunalskatt
Inkomst av rörelse:
Kraftproduktionsandel:
Kraftverk 14 078 017
Suorvadammen 215165
140 780 sk. kr.
2 152
Närdistribution
14 293 182
173 937
142 932
1739
14 467119 = 144 671 sk. kr. X
Kommunalskatt
Summa kommunalskatt att erläggas till Jokkmokks kommun
enl. 1966 års taxering av statens vatten!.
12:40
1 793 920
4 382 891
Statens vattenfallsverks totala inkomsttaxering för 1966 enligt Hjälta
kraftverks redovisning av inkomst från kraftproduktionsrörelse beräknat
efter 0:782 skattekronor pr 1 000/tax.värde:
Jokkmokk: Utdebitering = 12:40/sk.kr.
Garantibelopp: Samma som föregående 2 588 971
Inkomst av rörelse:
Kraftproduktionsandel
Kraftverk 63 609 000 = 636 090 sk. kr.
Suorvadammen 972 545 =: 9 725 „
64 581 545 = 645 815
Närdistribution 786195 = 7 862 ,,
65 367 740 = 653 677 sk. kr. X 12:40
Kommunalskatt 8105 594
Summa kommunalskatt som skulle ha erlagts till Jokkmokks
kommun av statens vattenfallsverk i det fall ränte- och avskrivningsberäkningar
varit efter samma grunder som för
Hjälta kraftverk 10 694 565
Skillnad i kommunalskatteintäkter för Jokkmokk:
Kommunalskatt enl. 1966 års taxering:
Enl. Hjälta kraftverks beräkningar 10 694 565
Enl. statens vattenfalls taxering 1966 4 382 891
Skillnad = skattebortfall för Jokkmokks kommun 6 311 674
16
Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
Jokkmokks kommun har de två senaste åren erhållit följande
skatteutjämningsbidrag:
För år Tillskott Skatteutjämning Extra skatteutj. Summa
1966 1004 400 107 774 130 000 1242174
1967 — 348 510 — 348 510
StuffWn: Utdebitering 12:50 /sk.kr.
Garantibelopp: 2 % å 165 592 000 = 3 311 840
Antal skattekronor 33118 X 12:50/sk. kr.
Kommunalskatt 413 975
Inkomst av rörelse:
Kraf tproduktionsandel:
Kraftverk 2 866 182 = 28 662 sk. kr.
Närdistribution 1618 = 16 „
2 867 800 = 28 678 sk. kr X 1250
Kommunalskatt 358 475
S:a kommunalskatt att erläggas till Stuguns kommun enl. 1966
års taxering av statens vattenfallsverk 772 450
Statens vattenfallsverks totala inkomsttaxering inom Stuguns
kommun 1966 enl. Hjälta kraftverks redovisning av inkomst
från kraftproduktionsrörelse beräknat efter 0:782 skattekronor
pr 1000 kr taxeringsvärde :
Stugun: Utdebitering 12:50/sk.kr.
Garantibelopp: samma som ovanstående 413 975
Inkomst av rörelse:
Kraftverk 12 956 613 = 129 493 sk. kr.
Närdistribution 7 313 = 73 ,,
12 956 613 = 129 566 sk. kr. X 12:50
Kommunalskatt 1 619 575
Summa kommunalskatt som skulle ha erlagts till Stuguns kommun
av statens vattenfallsverk i det fall ränte- och avskrivningsberäkningarna
varit efter samma grunder som för
Hjälta kraftverk 2 033 550
Skillnad i kommunalskatteintäkter för Stuguns kommun:
Kommunalskatt enl. 1966 års taxering:
Enl. Hjälta kraftverks beräkningar 2 033 550
Enl. statens vattenfalls taxering 1966 772450
Skillnad = skattebortfall för Stuguns kommun 1261100
Stuguns kommun har under de två senaste åren erhållit följande skatteutjämningsbidrag
:
Tillskott Skatteutjämning Extra skatteutj. Summa
646 250 — — 646 250
489 392 13 544 20 000 522 936
För år
1966
1967
20 000
Motioner i Andra kammaren, nr 732 år 1967
IT
Genom konstruktionen av tillskott av skatteunderlag vid brist på skattekraft
nedräknas ökningen av skattekronor emellan 1965 och 1966 års
taxeringar för Jokkmokks kommun från 120 000 till 24 000 och för Stuguns
kommun skulle tillskottet ha varit 59 600 skattekronor X 11:68 = 696 128
kr. Tillskottet sänktes med 17 700 skattekronor X 11:68 = 206 736 varför
tillskottet stannade vid 489 392 kr. På grund härav minskade i realiteten
den ökade skatteinkomsten från statens vattenfallsverks kraftverksrörelse
med mellanskillnaden emellan 696 128 kr. och 489 392 kr., eller 206 736 kr.
avgick från intäkten 358 475 kr.
De här redovisade exemplen från Jokkmokks och Stuguns kommuner
ger motsvarande skillnader i skatteintäkter i andra kraftverks-, reglerings-
och närdistributionskommuner.
I direktiven för affärsverksutredningen heter det bl. a.: ”För att främja
en riktig fördelning av de samhällsekonomiska resurserna fordras sålunda
att det allmänna förräntningskravet för affärsverken utformas på ett
sådant sätt att bättre överensstämmelse erhålles med vad som gäller för
motsvarande verksamhetsgrenar inom den privata sektorn.”
Anförda exempel på den stora skillnaden i kommunal skatt per 1000 kr.
taxeringsvärde mellan ett enskilt kraftverk och statliga kraftverk visar
enligt vår mening att produktionskommuner med statliga kraftverk starkt
missgynnas genom nuvarande ränteberäkning och vinstredovisning av statens
vattendrivna kraftverk.
Enligt vår mening bör även — för att den önskvärda överensstämmelsen
mellan statliga och kommunala vattenkraftverks vinstredovisning
skall uppnås — de statliga investeringarna för byggande av atomkraftverk
icke inverka på den kommunala beskattningen i produktionskommunerna
för vattenkraft.
I ”Riksdagsberättelsen år 1967” anges att affärsverksutredningen avser
att slutföra sitt arbete under innevarande år.
Med stöd av vad ovan anförts hemställes,
att Kungl. Maj:t måtte överlämna motionen till affärsverksutredningen
för handläggning vad beträffar överensstämmelse
vid beskattning i produktionskommunerna av
enskilda och statliga vattenkraftsverk
Stockholm den 26 januari 1967
Per Petersson (h) Tore Nilsson (h) Hans Nordgren (h)
i Agnäs
Alfa Boktryckeri AB, Sthlm 1967