Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1963:730 Andra kammaren
8
Motioner i Andra kammaren, nr 730 år 1963
Nr 730
Av herrar Johansson i Dockered och Björkänge, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 58, angående övergång till
högertrafik.
(Lika lydande med motion nr 596 i Första kammaren)
Frågan om övergång till högertrafik har diskuterats i vårt land under
mer än tre årtionden. Senast har den prövats av 1954 års kommitté för utredning
om högertrafik, som i sitt betänkande föreslog att en trafikomläggning
skulle genomföras. Vid den folkomröstning som 1955 ägde rum i
frågan uttalade sig emellertid 82,9 procent för bibehållande av vänstertrafik
och endast 15,5 procent för övergång till högertrafik.
I propositionen nr 58 föreslås nu, att årets riksdag skall fatta principbeslut
om övergång till högertrafik. Trafikomläggningen beräknas bli genomförd
imder år 1967. Kostnaderna för densamma har angivits till omkring
400 milj. kronor, vilket belopp skall ställas till förfogande genom en särskild
trafikomläggningsskatt på bilismen.
Den föreslagna trafikomläggningen motiveras i propositionen med att
en enhetlig trafikriktning bör tillämpas i vårt land och de länder, som i
stort sett tillhör samma trafikområde, nämligen våra nordiska grannländer
och länderna på den västeuropeiska kontinenten. Med den kraftiga ökningen
i den internationella trafiken måste man enligt propositionen räkna
med att oenhetliga trafikriktningsregler kommer att medföra en ökad
olycksfallsfrekvens på vägarna. Då Sverige är det enda landet med vänstertrafik
inom det nämnda området, anses det från dessa utgångspunkter
nödvändigt, att vårt land övergår till högertrafik.
Det kan givetvis inte bestridas, att oenhetlighet i trafikriktningen föranleder
trafikolyckor. Utländska bilister, som är ovana vid vår vänstertrafik,
orsakar sålunda trafikolyckor på våra vägar, liksom svenska bilister
gör det på utländska vägar på grund av ovana vid där gällande högertrafik.
Detta måste emellertid avvägas mot de speciella olycksrisker som
en övergång till högertrafik innebär. Det måste hållas för sannolikt att en
övergång till högertrafik kommer att medföra en väsentlig ökning av antalet
trafikolyckor i den nuvarande generationen.
1954 års utredning förordade visserligen övergång till högertrafik, men
utredningen ansåg dock, att förhållandet med olika trafikriktningar i skilda
länder inte nödvändigtvis behöver vara en trafiksäkerhetsfråga av
större betydelse. De speciella trafikrisker som en omläggning till högertra
-
Motioner i Andra kammaren, nr 780 år 1963
9
fik medför under ett förhållandevis långt övergångsskede kan bedömas
som betydligt allvarligare. Någon egentlig prövning av dessa frågor har
inte föregått det nu framlagda förslaget till trafikomläggning. Den år 1960
tillsatta utredningen har endast prövat frågan om kostnaderna för övergång
till högertrafik men inte huruvida en trafikomläggning bör äga rum.
Det synes därför inte finnas bärande grund för beslut om en trafikomläggning,
som blir synnerligen kostsam och som otvivelaktigt kommer att medföra
ökad olycksfrekvens i trafiken.
Ett avgörande hinder för övergång till högertrafik måste också anses
vara våra vägars nuvarande beskaffenhet. Det är obestridligt att t.o.m.
många av våra viktigaste vägar har en sådan beskaffenhet, att riskerna
för trafikolyckor är mycket stora. Det gäller exempelvis kurvor, som hindrar
sikten, alltför liten vägbredd, höga backkrön osv. Vid övergång till högertrafik
skulle dessa trafikrisker ökas väsentligt. Om en övergång till
högertrafik förr eller senare skulle befinnas nödvändig, måste reformen
under alla förhållanden föregås av en väsentlig upprustning och förbättring
av vägstandarden.
Med stöd av vad ovan anförts hemställes,
att riksdagen måtte avslå propositionen nr 58 angående
övergång till högertrafik.
Stockholm den 12 mars 1963
Robert Johansson Karl Björkänge
i Dockered
Alfa Boktr. AB, Sthlm 1963
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket