Motioner i Andra kammaren, Nr 71 (Motion 1938:71 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

Nr 71.

Av herr Holmbäck, angående viss ändring av lagen om delning av
jord å landet.

Det ojämförligt största antalet fastigheter på landet eller sålunda utanför
stads, köpings och municipalsamhälles område bildas numera genom avstyckningar.
Avstyckning, med vilken avses bildande av särskild fastighet,
utan att därvid fästs villkor örn sammanläggning, har överlantmätaren att
företaga till prövning samt, där anledning ej förekommer till annat än att
förrättningen är lagligen beskaffad, meddela fastställelse därå (Jorddelningslagen,
nedan betecknad J.D.L., 21:43, sista stycket). I fråga örn avstyckningar
inom samhälle eller område, varom i J.D.L. 19: 5 andra stycket sägs,
eller inom samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas, samt inom område, för vilket fastställts byggnadsplan eller
utomplansbestämmelser eller jämlikt äldre lag förordnats, att stadsplan skall
upprättas, eller meddelats särskilda föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens
ordnande eller för vilket godkänts avstyckningsplan, fullgöres
fastställelseprövningen av K. B. (J.D.L. 21: 68). K. B. är sålunda fastställelsemyndighet
i fråga om avstyckningar inom sådana områden, där
fastighetsbildningen för bostadsändamål är särskilt livlig.

Vid fastighetsbildning för bostadsändamål är det i allmänhet av särskilt
stor betydelse för vederbörande egnahemsbyggare att utan tidsutdräkt kunna
få sin tomtplats lagfaren, så att den kan intecknas för byggnadslån m. m.
Detta kan emellertid icke ske förrän fastställelse meddelats å den förrättning,
varigenom fastigheten bildas. Den tidrymd, som förflyter mellan avstyckningsförrättningarnas
tillkomst och deras fastställande inom nu berörda
områden, är emellertid avsevärd, till stor olägenhet för den egnahemsbyggande
allmänheten. Denna tidsutdräkt måste i första hand tillskrivas tungroddhelen
av fastställelseförfarandet, när det gäller dylika områden. En
enkel avstyckningsåtgärd, som av vederbörande förrättningsman kanske fordrar
endast några dagars arbete, kräver i regel 6 å 7 månaders fastställelseprövning.
Är avstyckning därjämte, som ej sällan förekommer, förknippad
med gränsbestämning, torde i regel avstyckningsförrättningen icke bliva
föremål för fastställelseprövning förrän minst ett år förflutit, sedan förrättningen
av förrättningsmannen avslutats.

Nu gällande bestämmelser örn förfarandet vid avstyckningar inom områden,
där K. B. är fastställelsemyndighet, innebära i stort sett följande.

Avstyckning företages av vederbörande förrättningsman efter skriftlig ansökan
av sakägare. Sedan förrättningen verkställts och avslutats, åligger
det förrättningsmannen att inom i 21 kap. 41 § J.D.L. föreskriven tid in -

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

sända karta och handlingar rörande förrättningen till överlantmätaren, som
efter granskning översänder förrättningsakten till länsstyrelsen. Från länsstyrelsen
remitteras akten till länsarkitekten för yttrande, varefter förrättningen,
sedan den därifrån återkommit, av länsstyrelsen upptages till slutlig
prövning. Efter fastställelse å förrättningen översändes förrättningsakten
till överlantmätaren för vederbörlig införing i jordregistret, varefter
akten slutligen återstäiles till förrättningsmannen, som har att utlämna karta
till vederbörande markägare med bevis om fastställelsen och den nya fastighetsbeteckningen.
Tillkommer gränsbestämning, får avstyckningsförrättningen
jämlikt föreskrift i J.D.L. 19: 11 ej avslutas, innan den förrättning,
varvid gränsfrågan behandlats, blivit genom laga kraft ägande beslut fastställd.
Fastställelseprövningen i fråga örn gränsbestämningen åligger vederbörande
ägodelningsdomare. Vid avstyckning för sammanläggning fastställes
avstyckningsförrättningen villkorligt av länsstyrelsen men blir ej gällande,
förrän ägodelningsdomaren förordna! örn sammanläggning. 1 båda sistnämnda
fallen tillkommer sålunda ytterligare en prövande myndighet, med
därav föranledda ytterligare remisser och tidsutdräkt. Förekommer gränsbestämning
i samband med avstyckning för sammanläggning, blir fastställelseförfarandet
än mera omständligt med än ytterligare omgångar och
tidsutdräkt.

Enligt Kungl. Majds proposition till 1926 års riksdag med förslag till
jorddelningslag skulle samtliga avstyckningar prövas och fastställas av
samma myndighet, nämligen överlantmätaren, som ägde att i vissa fall hänskjuta
fastställelseprövningen till ägodelningsrätten. Bestämmelserna i J.D.L.
21:68, att avstyckningar inom samhälle eller område, varom i J.D.L. 19:5
andra stycket sägs, skola fastställas av länsstyrelsen, tillkommo efter beslut
av riksdagen med anledning av därom väckta motioner.

Såsom motiv härför framhölls då, dels att länsstyrelsen genom fastställelsen
av dylika avstyckningar bleve i tillfälle att följa samhällsbildningen och
därigenom ägde möjlighet att i tid ingripa reglerande å byggnadsverksamheten
genom fastställande av särskilda föreskrifter för dennas ordnande,
dels att denna myndighet genom den nyinrättade länsarkitektinstitutionen
finge anses äga tillgång till önskvärd kompetens i stadsplane- och byggnadsfrågor.

För bedömande av frågan, huruvida de skäl, som synas hava motiverat
en uppdelning av fastställelseprövningen å tvenne olika myndigheter, alltfort
förefinnas och äro av den betydelse, att de motivera bibehållande av
detta system, må följande anföras.

I och med nu gällande stadsplanelag och i samband därmed genomförda
ändringar i 19 kap. jorddelningslagen har länsstyrelsen erhållit stora
möjligheter att på annat sätt än genom de för fastställelse till länsstyrelsen
inkomna avstyckningsakterna erhålla kännedom om en gryende samhällsbildning
ävensom att på eget initiativ, då behovet så påkallar, ingripa reg -

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

lerande på byggnadsverksamheten genom att föranstalta örn upprättande av
byggnadsplaner, utomplansbestämmelser och byggnadsordningar.

Till reglerande av en begynnande samhällsbildning på ett så tidigt stadium
som möjligt infördes i samband med jorddelningslagens tillkomst begreppet
avstyckningsplan. Av motiven till den ändring i J.D.L. 19: 1, som skedde i
samband med tillkomsten av nu gällande stadsplanelag, framgår, att avstyckningsplan,
som avser uteslutande en plan för jorddelningen, skall komma
till användning endast där särskild reglering av byggnadsverksamheten
icke befinnes nödvändig. Erfordras dylik reglering, skall byggnadsplan och
icke avstyckningsplan upprättas.

Enligt J.D.L. 19: 1, sådan denna paragraf numera lyder, äger länsstyrelsen
att för område, för vilket avstyckningsplan eller byggnadsplan befinnes
erforderlig, meddela avstyckningsförbud. Överlantmätaren, vilken är den
myndighet, som först erhåller kännedom om förekommande avstyckningar
och som med ledning av i lantmäterikontoret förvarat kartmaterial har möjlighet
att erhålla översikt av redan verkställda jorddelningar (skiften, ägostyckningar,
avsöndringar och avstyckningar m. m.) och sålunda bäst har
möjlighet att se i vad mån för genomförande av avstyckningar plan kan
erfordras, torde åligga att i dylika fall underrätta länsstyrelsen för erhållande
av avstyckningsförbud, intill dess plan blivit upprättad. Det torde
jämväl böra observeras att länsarkitekten, som genom ofta förekommande
tjänsteresor erhåller en omedelbar och ingående kännedom om utvecklingen
i fråga om fastighetsbildningen och byggnadsverksamheten inom länen, även
kan förväntas lämna länsstyrelsen erforderliga underrättelser rörande behovet
av dylikt förbud. På länsstyrelsen ankommer sedan att träffa avgörande,
huruvida byggnadsplan eller avstyckningsplan skall upprättas.
Inom område med byggnadsplan eller utomplansbestämmelser skall därjämte
enligt nu gällande byggnadsstadga finnas byggnadsnämnd bestående
av minst tre ledamöter, av vilka en tillsättes av länsstyrelsen. Där så med
hänsyn till ortsförhållandena finnes lämpligt, må i stället för byggnadsnämnd
av länsstyrelsen förordnas en i byggnadsfrågor sakkunnig person.

Genom dessa förhållanden erhåller länsstyrelsen bättre och säkrare kännedom
örn rådande byggnadsverksamhet och samhällsbildning än som kan
erhållas genom remisser av avstyckningsakter. Skulle trots allt behov anses
förefinnas för länsstyrelsen att erhålla direkt kännedom örn avstyckningsverksamheten,
torde föreskrift kunna utfärdas för överlantmätaren att i
lämplig form lämna meddelande härom till länsstyrelsen.

Såsom ett andra motiv för att länsstyrelsen skulle fastställa ifrågavarande
art av avstyckningar har framhållits, att länsstyrelsen finge anses äga tillgång
till önskvärd kompetens i stadsplane- och byggnadsfrågor.

Fastställelseprövningen utav dylika avstyckningsförrättningar innefattar
bl. a. granskning dels ur mätningsteknisk synpunkt, dels ur fastiglietsutredningssynpunkt
och dels ur stadsplane- och

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

Ur mätningsteknisk synpunkt liksom ur fastighetsutredningssynpunkt kan
en tillfredsställande granskning utav avstyckningen ske endast å lantmäterikontoren.
Där måste alltså denna för en ordnad fastighetsbildning nödvändiga
granskning äga rum.

Granskning ur stadsplaneteknisk och byggnadsteknisk synpunkt ställer sig
olika beträffande avstyckningar inom avstyckningsplaneområde och byggnadsplaneområde.

I och med den ändring, som numera inträtt i avseende å avstyckningsplaneinstitutet,
vilket är avsett att endast komma till användning inom sådana
områden, där en reglering av byggnadsverksamheten icke anses påkallad,
inskränker sig den granskning, som erfordras utöver den i mätningsteknisk
och ur fastighetsutredningssynpunkt erforderliga, till granskning
av huruvida avstyckningen verkställts i överensstämmelse med gällande
avstyckningsplan och med hänsyn till en ändamålsenlig fastighetsbildning.
Då stadsplanesynpunkterna före avstyckningsplans godkännande varit
föremål för sakkunnig granskning och härvid jämväl synpunkterna på kvarterens
lämpliga indelning i tomter måste anses hava tillgodosetts, kan ifrågasättas,
om någon granskning av sådana avstyckningsförrättningar utöver
den, som kan och bör verkställas å lantmäterikontoren, i allmänhet behöver
ifrågakomma.

Vid avstyckning av tomtplatser enligt fastställd byggnadsplan måste hänsyn
tagas förutom till stadsplanesynpunkterna jämväl till meddelade byggnadsbestämmelser,
varför beträffande sådana avstyckningar tillkommer
granskning med hänsyn härtill, d. v. s. ur byggnadsteknisk synpunkt. Därvid
är emellertid att märka, att fastställd byggnadsplan upptager förslag till
bebyggelse och indelning av kvarteren i lämpliga tomtplatser, vilket förslag
varit föremål för sakkunnig granskning före fastställelse av planen. Det
torde med hänsyn härtill vara uppenbart, att beträffande avstyckningar,
som verkställas i överensstämmelse med byggnadsplan, i allmänhet ej heller
erfordras annan granskning än den, som kan och bör verkställas å lantmäterikontoren.

Samtliga avstyckningar enligt godkänd avstyckningsplan och sådana avstyckningar
enligt fastställd byggnadsplan, som verkställts i överensstämmelse
med i byggnadsplanen föreslagen fastighetsindelning, synas därför
som regel utan olägenhet kunna fastställas av överlantmätaren utan föregående
remiss till länsarkitekten. Härigenom skulle den nu förekommande
dubbelgranskningen och omgången med dessa ärenden i stort sett försvinna
och ett betydligt snabbare fastställelseförfarande erhållas.

Beträffande åter sådana avstyckningar inom byggnadsplaneområden, som
vid granskning å lantmäterikontor konstaterats avvika från å byggnadsplan
föreslagen tomtindelning, skulle vederbörande länsarkitekt alltid höras för
så vitt det ej vore uppenbart, att avvikelsen vore utan betydelse för byggnadsplan^
genomförande. Vid prövning av dylika avstyckningar kan nårn -

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

ligen tänkas uppkomma mer invecklade byggnadstekniska problem, för vilkas
lösande länsarkitekten såsom särskilt sakkunnig får anses bäst skickad.
Bestämmelse härom synes böra inflyta i lagtexten. Likaså torde i fråga örn
avstyckningar å områden, för vilka utomplansbcstämmelser gälla eller särskilda
föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande meddelats
men vilka områden ännu icke varit föremål för planläggning, länsarkitektens
yttrande alltid böra inhämtas. Men något rimligt skäl för att
länsstyrelsen skall fastställa de avstyckningar, som sålunda skulle komma att
remitteras till länsarkitekten, föreligger icke. överlantmätaren synes böra
fastställa samtliga avstyckningar å landet. I ärende, där länsarkitekts yttrande
inhämtats och denne avstyrkt fastställelse, skulle sådan avstyckning översändas
till vederbörande ägodelningsdomare i likhet med vad som sker beträffande
de avstyckningar, som nu prövas av överlantmätaren, men som
denne av ett eller annat skäl anser sig icke kunna fastställa.

Genom att sålunda fastställelseprövningen av samtliga avstyckningar i
regel skulle komma att ske av överlantmätarna komme till båtnad för den
egnahemsbyggande allmänheten ifrågavarande ärenden att erhålla en betydligt
snabbare handläggning samtidigt som utan åsidosättande av det allmännas
intressen betydande besparingar för det allmänna skulle uppkomma.

Det arbete, som nu verkställes hos länsstyrelserna med berörda förrättningars
granskning och fastställelse, skulle helt försvinna.

För länsarkitektinstitutionen komme den föreslagna reformen att innebära
en väsentlig lättnad i arbetsbördan. Befrielse Iran det tidsödande arbetet
med granskningen av de oerhörda mängder redan förut granskade och
av dem i princip tidigare godkända avstyckningsärenden, som nu åligger
länsarkitekterna, skulle giva dem tillfälle att mera odelat få ägna sig åt de
stora och viktiga arbetsuppgifter, för vilka länsarkitektinstitutionen skapats.

Vid en reform på ovan angivet sätt skulle dessutom andra olägenheter med
det nuvarande systemet försvinna. Det torde exempelvis ligga i öppen dag,
att rättsskipningens homogenitet lider av att prövningen av ett visst jorddelningsinstitut
frånryckts den egentliga ägodelningsmyndigheten, som är
ägodelningsrätten. Här må endast erinras, att avstyckningsåtgärderna otta
ingå såsom led eller beståndsdelar i andra förrättningar. Så är exempelvis
fallet med avstyckning för sammanläggning, avstyckning med gränsbestämning,
avstyckning vid inlösningsförrättning enligt ensittarlagen m. m. Fall
förekomma även, där område, som beröres av avstyckningsförrättning, delvis
ligger inom och delvis utom planområde och där sålunda den slutliga
fastställelseprövningen rätteligen skulle hemfalla under skilda myndigheter.

Vidare må uppmärksammas att årligen ett mycket stort antal områden
blir föremål för planläggning, varjämte utomplansbcstämmelser och bestämmelser
angående byggnadsverksamhetens ordnande meddelas för allt
större områden, ibland sockenvis. De områden, där fastställelse a avstyckning
skall fullgöras av K. B., ökas sålunda oavbrutet i stor omfattning, och

Motioner i Andra kammaren, Nr 71.

ovan påtalade olägenheter nied tidsutdräkt, omgångar och dubbelarbete
ökas i samma mån. På grund härav synes det ofrånkomligt att en ändring
skyndsamt kommer till stånd.

Med stöd av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa om utarbetande
och framläggande för riksdagen av förslag till sådan
ändring i lagen om delning av jord å landet, att överlantmätaren
blir den myndighet, som har att pröva och fastställa
varje avstyckning enligt jorddelningslagen, med vilken
avsetts att bilda särskild fastighet utan att villkor fästs, att
stamfastigheten skall ingå i sammanläggning, samt att därvid
länsarkitektens yttrande skall inhämtas, där sådant i enlighet
med vad ovan anförts vid fastställelseprövningen befinnes
erforderligt.

Stockholm den 18 januari 1938.

Åke Holmbäck.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1938

840433