Motioner i Andra kammaren, nr 695 år 1956 (Motion 1956:695 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 695 år 1956

Nr 695

Av fröken Ager m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts proposition,
nr 105, angående anslag till konsumentvaruforskning
och konsumentupplgsning, m. m.

Husmödrarna är vårt lands största yrkesgrupp, och betydelsen av deras
arbete för det enskilda hemmet liksom för samhällsekonomien är av den
största räckvidd. Deras legitima krav på forskning inom hemarbetets område
och på en snabb och effektiv upplysning angående denna forsknings
resultat kan inte längre åsidosättas. Hittills har de åtgärder som i detta
avseende vidtagits varit högst otillräckliga. I synnerhet har det brustit, när
det gäller att meddela husmödrarna och hemmen den erforderliga upplysningen.
Den institution, Hemmens forskningsinstitut, som nu ett tiotal
år verkat på detta område, har icke haft tillräckliga resurser för att genomföra
sitt arbetsprogram eller sprida kännedom om sin verksamhet.
Det har bl. a. vid opinionsundersökningar, som på senaste tiden gjorts
bland husmödrarna, visat sig, att ett förbluffande stort antal av dem inte ens
hört talas om Hemmens forskningsinstitut. Det är därför nödvändigt att
en förstärkning sker av resurserna såväl för forskningsverksamhet som konsumentupplysning.

Det förslag som framlagts i proposition nr 105, på grundval av den »promemoria
angående konsumentvaruforskning och konsumentupplysning med
vissa förslag rörande organisationen och finansieringen av den statliga eller
statsunderstödda verksamheten på området, avgivet av inom handelsdepartementet
tillkallade utredningsmän den 12 december 1955», avspeglar
visserligen ett positivt intresse för dessa frågors lösning. Men tyvärr har
detta stora frågekomplex, omfattande såväl forskning som konsumentupplysning,
icke bearbetats så utförligt att promemorians förslag kan läggas
till grund för en framtida organisation av verksamheten. Det är ytterst
angeläget att en riktig grundval lägges för det betydelsefulla arbete det
här är fråga om, så att en snabb och effektiv expansion kan ske på området.
Vi beklagar också allvarligt, att remisstiden varit så kort tilltagen,
att inte ens de organisationer som varit mest intresserade för frågorna
och arbetat mest intensivt på deras tillfredsställande lösning haft möjligheter
att grundligt penetrera denna eller lägga fram alternativa förslag.
Utredningen har heller icke diskuterat andra möjligheter än ett förstatligande
av Hemmens forskningsinstitut eller lagt fram något jämförelsematerial.

Ett stort antal av de organisationer, icke minst på näringslivets område,

Motioner i Andra kammaren, nr 695 år 1956

till vilka promemorian varit remitterad, har också ställt sig tveksamma
till åtskilliga av de framlagda förslagen. I dessa remissuttalanden konstateras
bl. a., att utredningsmännen inte gjort någon undersökning om hur
det närmast aktuella konsumentvaruområdet skall avgränsas eller hur den
lämpligaste arbetsfördelningen skall vara mellan å ena sidan statliga eller
statsunderstödda institutioner och å andra sidan producenterna och deras
organ. Inte heller har de diskuterat de lämpligaste formerna för konsumentupplysning
eller inom vilka sektorer behov av ökade resurser faktiskt
framträtt. Vidare råder mycket delade meningar om organisationen av det
föreslagna statens institut för konsumentupplysning liksom om det föreslagna
konsumentrådet. Olika uppfattningar råder också om namngivandet
av de vid institutet undersökta varorna.

Vad organisationen av det statliga forskningsinstitutet beträffar bör
denna enligt vår uppfattning tillförsäkra institutet en fullt självständig
ställning. Vidare bör lönesättningen för personalen vara sådan att man
till institutet kan knyta fullt kvalificerade personer, såväl när det gäller
forskning som upplysning. I detta avseende kan det framlagda förslaget
inte godtagas. Vi finner det också mycket angeläget, att hushållspedagogerna
erhåller en sådan ställning, att deras sakkunskap fullt ut kan utnyttjas
inom institutet och den värdefulla kontakt de redan har med konsumenterna
kan helt tillvaratagas. Inte minst fordras det av institutets
blivande chef, att denna besitter inte endast administrativ och organisatorisk
sakkunskap utan också erfarenhet på hemarbetets område och en
överblick över de många detaljerade problem som det här gäller. Namnet
»Statens institut för konsumentfrågor» innebär i sig självt vissa risker för
att arbetsområdet blir så omfattande att institutet förlorar den omedelbara
kontakten med hemforskningen. Enligt vår uppfattning behöver även
i framtiden hemmen och husmödrarna sitt speciella organ. Konsumentrådets
sammansättning förefaller oss även i detta avseende mindre tillfredsställande.
En ökad konsument- och husmodersrepresentation är där
erforderlig.

Ovanstående synpunkter understryker vår uppfattning, att dessa frågor
är så komplicerade att de fordrar en grundligare bearbetning än vad som
varit fallet. Denna överarbetning bör omedelbart igångsättas och förnyat
förslag föreläggas 1957 års riksdag. Vi förutsätter att i detta förslag hemforskning
och konsumentupplysning tillgodoses på ett betydligt effektivare
sätt än i Kungl. Maj:ts proposition nr 105. Under avvaktan på denna översyn
bör anslaget till Hemmens forskningsinstitut ökas till 750 000 kronor
och ges i form av reservationsanslag, så att Hemmens forskningsinstitut
inom denna kostnadsram redan nu kan förstärka sitt upplysningsarbete.

Med stöd av det som ovan anförts hemställer vi,

att riksdagen måtte

1) avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 105;

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan om

Motioner i Andra kammaren, nr 695 år 1956 15

formerna för konsumentvaruforskningen och konsumentupplysningen
blir föremål för en översyn, så att ett förslag,
som mer effektivt tillgodoser behovet av en ökad hemforskning
och konsumentupplysning, kan föreläggas 1957
års riksdag; samt

3) till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag på 750 000 kronor.

Stockholm den 4 april 1956

Ruth Ager Ingrid Andrén Gustaf Kollberg