Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1965:674 Andra kammaren
4
Motioner i Andra kammaren, nr 674 dr 1965
Nr 674
Av herr Lothigius, i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om
anslag till Bidrag till produktionsfrämjande åtgärder i
Norrland m. m.
(Lika lydande med motion nr 570 i Första kammaren)
Genom beslut av 1960 års riksdag infördes ett särskilt statligt stöd för
att få till stånd en upprustning av jordbruket i de fyra nordligaste länen.
Sedan beslutet fattades har av statsmedel anvisats 13 350 000 kronor. Av
dessa var den 1 september 1964 disponerade för statsbidrag 7,1 milj. kronor.
Motsvarande belopp för personal och utredning uppgår till 1,8 milj. kronor.
Den K.R.-verksamhet som sedan riksdagsbeslutet 1960 bedrivits i de fyra
nordligaste länen har efter hand fått en allt större omfattning, även om den
fortfarande måste betraktas som en försöksverksamhet då det gäller att
komma till rätta med de speciella struktur- och rationaliseringsproblem som
finns inom detta område. Riksdagen bar under såväl 1963 som 1964 diskuterat
denna verksamhet men i stort godtagit de riktlinjer som gäller för
verksamheten. I avvaktan på en redovisning av erfarenheter som kunnat
insamlas har anslagen efter hand uppräknats och givit verksamheten allt
större omfattning. I årets statsverksproposition föreligger en viss redovisning
av denna verksamhet som baseras på vad en arbetsgrupp inom lantbruksstyrelsen
under medverkan av lantmäteri- och skogsstyrelsen anfört.
Man kan emellertid icke befrias ifrån det intrycket att denna verksamhet
i vissa avseenden kommer att verka hindrande på den rationaliseringsverksamhet
som inom detta område bedrivs med de ordinarie anslagen eller utan
medverkan från statsmakternas sida. I en bygd som blivit utsedd som K.R.-område kan betydande motsättningar uppstå mellan den enskildes initiativ
och planeringsmyndigheternas åtgärder. Detta förhållande har också observerats
i det remissvar som avgivits av Riksförbundet Landsbygdens folk i
anledning av arbetsgruppens promemoria. RLF säger där bl. a. att förekomsten
av en brukningsenhet, där särskilda rationaliseringsinsatser görs, inte
får innebära att brukare på intilliggande enheter nekas statligt rationaliseringsstöd.
I de fall då en jordbrukare med medel som han själv kan uppbringa vill
bygga upp sitt företag måste vid planeringen av K.R.-insatserna all hänsyn
tagas till sådana jordbrukare. Av den promemoria som föreligger synes
framgå att vissa svårigheter ibland uppstår att skaffa fram lämpliga personer
som brukare av dessa K.R.-gårdar. Utan ett verkligt intresse och goda
personliga insatser torde det vara omöjligt att förverkliga dessa rationaliseringsuppgifter
även med mycket betydande statliga bidrag. Det framstår
Motioner i Andra kammaren, nr 67b år 1965
5
för mig som det grundväsentliga att det personliga initiativet och viljan
att satsa på framtiden måste tas till vara för att möjliggöra en bred rationaliseringsverksamhet
inom hela detta område. Den bidragsprocent som
hittills tillämpats för denna verksamhet anges till i medeltal 48 procent
exklusive markförvärv. Mot bakgrund av vad arbetsgruppen anfört och lantbruksstyrelsen
föreslagit anför departementschefen att bidragsprocenten i
fortsättningen bör sättas till maximalt 40 procent. Lantbruksstyrelsen har
vidare anfört, vilket godtages av departementschefen, att direkta driftbidrag
inte bör utgå för denna verksamhet, även om det under ett förberedelseskede
kan godtagas.
Mot bakgrund av vad arbetsgruppen föreslår om utvidgning av K.R.-verksamheten
att i princip omfatta alla utvecklingsbara jordbruksområden i
berörda län måste ifrågasättas om inte bidragsgivningen borde ges en mera
begränsad storlek. Sattes bidragsgivningen till t. ex. 25 procent skulle anslagen
också räcka till betydligt fler projekt. Jordbrukets kapitalförsörjning
är å andra sidan besvärande vid rationaliseringsinvesteringar av denna art,
men det gäller ju inte bara de områden som omfattas av den utvidgade K.R.-verksamheten. Kapitalfrågorna för jordbrukets rationalisering väntar ännu
på sin lösning, men det kan förväntas att 1960 års jordbruksutredning framlägger
förslag som på ett bättre sätt än nu tillgodoser jordbrukets behov i
dessa avseenden.
Det torde emellertid vara ytterligt svårt att med hänsyn till den ringa tid
som verksamheten pågått avgiva ett bestämt omdöme om verksamhetens
värde. Med hänsyn härtill torde det vara motiverat att inte utöka verksamheten
att omfatta andra delar av landet än dem som hitintills bär varit föremål
för denna verksamhet.
Jordbruksministern har emellertid föreslagit att de särskilda rationaliseringsåtgärderna
även skall tillämpas inom Värmlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län samt landskapet Dalsland. Med anledning av denna utökade
verksamhet föreslår han att anslaget beräknas till 7 150 000 kronor. Lantbruksstyrelsen
har i sitt förslag upptagit en ökning med 250 000 kronor
jämfört med innevarande budgetår.
Med stöd av ovanstående hemställes,
att riksdagen måtte
a) avslå framställningen om utökning av området för de
särskilda rationaliseringsinsatserna i Norrland;
b) fastställa att högsta statsbidragsprocenten skall vara
25 % av kostnaden; samt
c) till Bidrag till produktionsfrämjande åtgärder i Norrland
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 4 250 000 kr.
Stockholm den 27 januari 1965
Carl-Wilh. Lothigius
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket