Motioner i Andra kammaren, Nr 621

Motion 1934:621 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

3

Nr 621.

Av herr Ryberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts proposition,
nr 259, med förslag till förordning angående viss utsträckning
av Kungl. Maj-.ts befogenhet att meddela förordnande
jämlikt 1 § förordningen den 26 juni 1933 (nr 405) örn
accis å margarin, m. m.

I proposition nr 259 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit förlängd
giltighet av Kungl. Maj :ts befogenhet att meddela förordnande
jämlikt 1933 års förordning örn accis å margarin. Någon ändring av
denna förordning har emellertid icke ifrågasatts, vadan författningen
liksom förut skulle bemyndiga Kungl. Majit att bestämma accisbeloppet
inom en ram, vars gränser äro 10 och 50 öre per kilogram.

Vi finna detta förslag i och för sig icke tillräckligt smidigt för vinnande
av det därmed närmast avsedda syftet — mjölkproduktionens stödjande
— och vi hålla dessutom förre, att även andra åtgärder, som direkt
eller indirekt höra samman med margarinproduktionens bedrivande,
böra komma till genomförande.

Vad först beträffar accisens belopp anse vi oss böra föreslå en höjning
såväl av den i författningen stadgade undre som framför allt av
den övre gränsen. Erfarenheten av margarinkonsumtionens utveckling,
sedan accisen på 20 öre per kilogram infördes, har visat, att förbrukningen
nått i stort sett samma omfattning som förut och att sålunda
accisen, även örn den berett medel för smörprisets stabilisering, likväl
icke bragt upp margarinpriset till sådan höjd, att konsumtionen minskats.
Den nuvarande betydande skillnaden mellan priserna på smör och margarin
torde i stället kunna föranleda en ytterligare uppåtgång i margarinkonsumtionen.
För att dels förhindra en dylik för jordbruket olycklig
utveckling och dels bereda möjlighet till ökade bidrag åt mjölkregleringen
— såsom förutsatts bland annat enligt de i propositionen nr 25T
gjorda uttalandena — synes den marginal, inom vilken margarinaccisen
enligt förordningen skall fastställas, böra ej oväsentligt vidgas. Vi föreslå
därför sådan ändring av den i 2 § förordningen den 26 juni 1933 (nr
405) innehållna bestämmelse, att accisens minimibelopp bestämmes till
20 öre och dess övre gräns till 1 krona per kilogram.

I fråga örn de övriga åtgärder på här förevarande område, som synas
oss erforderliga, så syfta vi därvid i främsta rummet på träffandet åv
sådana anordningar, att vissa av margarinindustriens råvaror i största
möjliga utsträckning skola kunna tillverkas eller beredas inom landet.

Redan vid 1931 års riksdag fästes i av enskilda motionärer framställda
förslag (Ii 112 och lii 171) uppmärksamheten på nödvändigheten av att bereda
tullskydd för den inhemska tillverkningen av matnyttiga oljor. Det

4 Motioner i Andro, kammaren, Nr 621.

framhölls där, att denna svenska oljeindustri tillkommit under krigstiden
för att fylla det egna folkhushållets behov av fettvaror av hithörande
art. När efter kriget den i utlandet starkt tullskyddade oljeindustrien
uppsökte den svenska marknaden, lämnades denna utan värn
och följden blev, att den unga oljeindustrien prisgavs åt utlandets allt
hårdare konkurrens. Följden hade blivit, att endast två fabriker (i Kalmar
och Karlshamn) bestått i kampen, men numera stöde inför ett nedläggande,
såvida icke ett rimligt tullskydd bereddes. Motionärerna
hemställde därför, att riksdagen ville besluta örn en tull av 7 kronor per 100
kilogram för under rubrikerna 112/113 i tulltaxan (stat. nr 262—273) upptagna
vegetabiliska oljor och fettämnen. Framställningen avslogs emellertid
av riksdagen, sedan bevillningsutskottet i sitt yttrande avstyrkt bifall
till motionerna under hänvisning till att ärendet vore föremål för
utredning av 1928 års tullkommitté.

Frågan återkom vid riksdagen år 1932. Då väcktes motioner (1:165
och 11.223) med hemställan, att dels de hittillsvarande fria vegetabiliska
oljorna m. m. (stat. nr 263—273) måtte åsättas en tull av 7 kronor per
100 kilogram, sålunda samma belopp som föreslagits år 1931, och dels
tullarna för vissa av dessa oljor beroende produkter — bland annat margarin
— förhöjas i överensstämmelse därmed.

Motionärernas utgångspunkt för nämnda förslag var avsikten att bereda
den svenska smörhanteringen stöd i de höjda pris på margarin,
som förutsattes bli en följd av de nya tullarna. Det påvisades, att 1931
års riksdags avvisande hållning till förslaget örn tull på vegetabiliska
oljoi föianlett, att den ena av de båda återstående oljefabrikerna i landet
inställt sin drift, och vore ett vidtagande av motsvarande åtgärd vid den
andra fabriken sannolikt förestående. Den utländska konkurrensen,
stödd pa en utbredd förtrustning inom de ledande företagen, hade ytterligare
skärpts, och de utländska fabrikernas överskottsproduktion hade
kastats ut på den oskyddade marknaden, vilken i norra Europa utgjordes
endast av Sverige. Ett tullskydd, tillräckligt för att möjliggöra
ett återupptagande av den inhemska tillverkningen, vore därför ett nationalekonomiskt
intresse av första ordningen.

Under utskottsbehandlingen avgavs ett infordrat gemensamt yttrande
i ämnet av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Däri framhölls, att vägande skäl kunde anföras för en sådan ändring
av tullbeskattningen, att den svenska oljeindustrien lämnades behövligt
stöd mot den utländska konkurrensen. Motionärernas förslag
tillstyrktes därför i huvudsak av ämbetsverken, dock med någon änd”
ring rörande tullsatserna för vissa av oljor framställda färdigfabrikat.
Bevillningsutskottets majoritet följde ämbetsverkens förslag, under det
att en minoritet yrkade rent avslag. Riksdagens beslut utföll i enlighet
med minoritetens mening, ehuru med svag röstövervikt i båda kamrarna
(55 mot 51 i första och 94 mot 83 i andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

5

I ämbetsverkens nyssnämnda utlåtande framhölls av generaltullstyrelsen,
att, därest härdat vegetabiliskt fett i enlighet med det framlagda
förslaget komme att tullbeläggas, det av tulltekniska skäl vore nödvändigt
att bestämma samma tull för härdat animaliskt fett. En dylik tullbeläggning
stöde även i överensstämmelse med motionernas syfte, i det
att den största artikeln bland de härdade animaliska fettämnena, den
härdade valoljan, vore en viktig beståndsdel i vissa slag av margarin.

Denna fråga förtjänar särskilt beaktande, enär en tillverkning av härdat
fett, framför allt av animaliskt ursprung, förut bedrivits i vårt land
under en följd av år, men år 1928 måst nedläggas på grund av övermäktig
utländsk konkurrens. Här föreligger sålunda ett fall fullt analogt
med det öde, som drabbat den inhemska, på vegetabiliska råvaror byggda
oljeindustrien. Ett tullskydd för animaliskt härdat fett är lika nödvänligt
som för de vegetabiliska oljorna och skulle bereda folkhushållet motsvarande
fördelar, vadan det måste genomföras som ett led i den av oss
förordade tullbeskattningen. En konsekvens av införande av tullskydd
för härdat animaliskt fett blir, att även vissa slag av talg, som nu äro
tullfria och som användas såsom råvaror vid margarinproduktionen,
måste åsättas tull.

Den tullbeskattning, som av oss ifrågasättes, bör sålunda avse alla
de varor, som funnos upptagna i bevillningsutskottets förslag år 1932,
och dessutom de angivna slagen av talg. En förteckning över de berörda
varorna återgives här nedan med anlitande av tulltaxans nomenklatur: -

Stat. nr

248

249

250

255

262

263—273

274

275—276

597

ur 598

Talg (premier jas och presstalg härunder inbegripna):
premier jus
presstalg
annan

Animaliska oljor samt annat djurfett, även härdade, ej hänförliga
till annat nummer:
härdat animaliskt fett

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska
fettämnen, ej hänförliga till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna härdade vegetabiliska fettämnen,
ej hänförliga till annat nummer:
på glas- eller lerkärl
på andra kärl

Smör, konstgjort (margarin)

Konstister

Tvål; ävensom tvålsurrogat:
andra slag

Såpa

6 Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

Rörande storleken av det tullskydd, som bör ifrågakomma, må erinras
följande.

Såsom av det föregående framgår, hade de nya tullbeloppen för vegetabiliska
oljor (nr 263—273) i motionerna såväl år 1931 som år 1932 föreslagits
till 7 kronor per 100 kilogram, ett förslag, till vilket ämbetsverken
och utskottet år 1932 anslöto sig, varvid samtidigt samma tull föreslogs
för animaliska oljor (nr 255). Denna tullsats torde alltjämt vara
lämpligt avvägd, i vad gäller de vegetabiliska oljorna (med undantag av
härdat vegetabiliskt fett, varom närmare i det följande). Däremot är
vid nuvarande produktions- och marknadsförhållanden för härdat animaliskt
fett (och talg) en tullsats till nämnda belopp för låg. Till vårt
förfogande har ställts en utförlig utredning rörande produktionskostnaden
i Sverige för härdat och raffinerad valolja, uppgjord av ledningen
för det företag, där denna tillverkning förut bedrivits i vårt land, men,
såsom av det föregående framgår, måst nedläggas på grund av bristen
på tullskydd. Av denna utredning framgår, att framställningskostnaderna
för det härdade animaliska fettet av angivna slag icke kunna beräknas
lägre än till 243 kronor per ton. Inköpspriset för råvaran (valolja
nr 1 i tank) utgjorde i februari 1934 £ 11:10 — och marknadspriset
för den färdiga produkten £ 16: 15 — per ton, eller efter en kurs av 19
kronor 40 öre respektive 223 och 325 kronor. Lägges den ovannämnda
tillverkningskostnaden i Sverige av 243 kronor per ton till råvarans inköpspris
av 223 kronor, fås ett belopp av 466 kronor per ton, utvisande
det pris, den svenske fabrikanten måste notera, för att undgå förlust.
Marknadspriset är emellertid, såsom nyss angivits, endast 325 kronor per
ton, d. v. s. 141 kronor lägre. Det för möjliggörande av inhemsk tillverkning
nödvändiga tullskyddet måste sålunda täcka denna differens och
torde därför icke böra bestämmas lägre än till 14 kronor per 100 kilogram.

En tullsats till samma belopp bör av skäl, som tidigare antytts, bestämmas
jämväl för de olika slagen av talg (stat. nr 248—250). Då vidare härdat
fett av vegetabilistiskt ursprung erbjuder sig som ersättningsämne för
det härdade animaliska fettet, torde tullskyddet även för denna vara
(stat. nr 272) böra fastställas till 14 kronor per 100 kilogram.

En följd av de nu nämnda margarinråvarornas tullbeläggning blir
slutligen även, att tullen på margarin (stat. nr 274) måste höjas med ett
mot de nu angivna tullsatserna avvägt belopp av 6 kronor per 100 kilogram.
Höjes margarinaccisen, förutsätta vi, att tullen ökas med motsvarande
belopp.

Ämbetsverken verkställde vid behandlingen av 1932 års motioner en
ingående undersökning rörande behovet av en justering av tullskyddet
för de industrier, som i sin produktion använda här ifrågavarande fettämnen
som utgångsmaterial.

Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

7

Härvid anfördes, att någon utjämnande tullförhöjning ej erfordrade»
för stearin och ljus under förutsättning att genom en anmärkning till
tulltaxenummer 113 (stat. nr 263—273) föreskreves, att tull icke skulle utgå
för sådana till rubriken hänförliga vegetabiliska fettämnen, som vore
avsedda uteslutande för tillverkning av stearin. Vi ha med anledning
härav i vårt förslag upptagit en dylik anmärkning såväl till nämnda
tulltaxenummer som ock till stat. nr 255. En motsvarande anmärkning
har till det förstnämnda tulltaxenumret införts jämväl rörande fettämnen,
avsedda uteslutande för tillverkning av härdat vegetabiliskt fett.

För prisbildningen på såpa spelade enligt ämbetsverken oljepriset en
övervägande roll, och det vore därför erforderligt att vid tullbeläggning
av oljorna i motsvarande grad höja såptullen. Då den för såpfabrikation
använda oljan — främst sojaolja — ingår med omkring 40 procent,
bör en oljetull av 7 kronor medföra en höjning av tullsatsen för såpa
med 3 kronor eller från 5 till 8 kronor per 100 kilogram.

Enär förhållandena i detta hänseende äro analoga inom tvålindustrien,
hör tullen på »tvål, andra slag» (stat. nr 597) höjas med samma belopp
som för såpa, d. v. s. med 3 kronor från 10 till 13 kronor per 100 kilogram.

Tullen för oljor, som införas på glas- eller lerkärl (stat. nr 262), vilken
för närvarande utgår med 5 kronor per 100 kilogram, hör, till förekommande
av missbruk, höjas till samma nivå som för oljor på andra
kärl, d. v. s. till 7 kronor per 100 kilogram.

Den inhemska industri, som producerar oljor och fettämnen för margarinindustriens
behov, är, såsom av det föregående framgår, för närvarande
reducerad till verksamhet vid en enda, i Karlshamn belägen fabrik.
Denna har såsom enda avnämare en margarinfabrik, tillhörig samma
ägare. De företag, som förut bedrivit motsvarande tillverkning, äro
nedlagda — med undantag av en i obetydlig omfattning vid en fabrik
bedriven oljeraffinering — men torde omedelbart kunna åter helt igångsättas,
därest den av oss föreslagna tullbeskattningen genomföres. De
båda fabriker, örn vilka här är fråga, äro belägna i Kalmar och Stockholm
och torde vid återupptagen full drift kunna sysselsätta åtskilliga
hundratal arbetare. Till denna mycket avsevärda fördel, särskilt betydelsefull
under nu på arbetsmarknaden rådande förhållanden, kommer,
att de tre här berörda svenska fabrikernas kapacitet vid full drift
torde kunna fylla en stor del av vårt lands behov av vegetabiliska och
animaliska fettämnen och sålunda verksamt bidraga till vår försörjning
på detta viktiga område. I ämbetsverkens ofta åberopade utlåtande vid
3932 års riksdag uttalades med stöd av särskilda uppgifter den meningen,
att de då för vegetabiliska oljor föreslagna tullarna skulle möjliggöra
en inhemsk produktion, som täckte omkring tro fjärdedelar av behovet
och representera en vinst i handelsbalansen av drygt 6 miljoner kronor.
Vid denna beräkning hade hänsyn icke tagits till den produktion av ani -

8 Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

maliskt fett, som enligt vårt förslag även skulle möjliggöras. Arsimporten
av härdat animaliskt fett utgjorde

År	1,000 ton	1,000 kronor
1930........................	..................... 8,023	5,202
1931.........................	................... 6,994	3,668
1932 ........................	...................... 9,660	4,601
1933 .......................	.................... 11,200

Den svenska fabriken kan helt fylla detta behov, och skulle sålunda
vinsten i handelsbalansen genom de föreslagna åtgärderna på detta sätt
ytterligare ökas.

Slutligen torde de nya tullarna komma att föranleda en motsvarande
ökning i de färdiga produkternas pris, vilket i sin tur måste ha till följd
en stegring av prisen på margarin. Härigenom skulle beredas möjlighet
till en minskning av marginalen mellan smörets och margarinets försäljningspris,
och sålunda dessa åtgärder icke blott bli till gagn för
svensk industri och svenska arbetare utan ock framträda som ett ytterligare
led i de strävanden till stöd för jordbruket, vari mjölk- och smörregleringen
ingår såsom en betydelsefull faktor.

I anslutning till vad vi i det föregående anfört, hemställa vi,

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 259 måtte besluta, att 2 § i förordningen
den 26 juni 1933 örn accis å margarin må erhålla följande
ändrade lydelse:

2 §. Accisen utgår för varje kilogram av varans
nettovikt med det belopp, lägst 20 öre och högst 1
krona, som Kungl. Maj:t bestämmer:

att riksdagen ville besluta, att gällande tulltaxa
fr. o. m. den dag, Kungl. Maj:t bestämmer, måtte i
nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Statistiskt nr		Tull för 100 kg. kr.	Redovis- nings- grund	Tulltaxe- n u mm er
	Talg (premier jus och presstalg här-
	under inbegripna):
248	premier jus...................................	14: —	kg. kr.	ur 108
249	presstalg .....................................	14: —	kg. kr.	ur 108
250	annan ..........................................	14: —	kg. kr.	ur 108

Motioner i Andra kammaren, Nr 621

9

j Statistiskt
| nr

i —

Animaliska oljor samt annat djurfett, j i

även härdade, ej hänförliga till annat
nummer:

I 255 | härdat animaliskt fett Nj 14: — j kg. kr. j ur 108

Anm. För härdat animaliskt fett, som
är avsett uteslutande för tillverkning av
stearin, skall tull icke utgå.

! Vegetabiliska, feta oljor samt växt-’
fett och andra vegetabiliska fett{
ämnen, ej hänförliga till annat

Tull för
100 kp.
kr.

lledovis nings grund -

Tulltaxe nummer -

nummer:

] 262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

andra slag, härunder inbegripna
härdade vegetabiliska fettämnen,
ej hänförliga till annat nummer:
på glas eller lerkärl E

på andra kärl:

oliv- eller bomolja samt sesamolja
........................ N

jordnöt- eller arachidolja N
bomullsfrö- eller cottonolja N

majsolja............................ N

sojaolja ............................. N:

ricinolja samt andra flytande
oljor, ej särskilt nämnda N

palmolja.......................... N

kokosolja och palmkärnolja:
renade (till födoämne) N

andra ........................... Nj

härdat vegetabiliskt fett N;
vegetabiliska fettämnen,
ej hänförliga till annat
nummer ............... N

Anm. För till nr 113 (stat.
nr'' 263—273) häniörliga vegetabiliska
fettämnen, som äro avsedda
uteslutande för tillverk-i
ning av liärdat vegetabiliskt fett
eller stearin, skall tull icke utgå Smör,

konstgjort (margarin) T

7:

11: —

kg. kr.	112
kg. kr.	113
kg. kr.	113
kg. kr.	113
kg. kr.	113 ;
kg. kr.	113
kg. kr.	113
kg. kr.	113
kg. kr.	113
! kg. kr.	113
; kg. kr.	113
kg. kr.	113
kg. kr.	114: t

Bitning tilt riksdagens protokoll 193b. b sami. Nr (i‘20—621.

10

Motioner i Andra kammaren, Nr 621.

1 | Statistiskt nr			Tull för 100 kg. kr.	Bedovis- nings- grund	Tuiltaxe- 1 nummer j
	Konstister:					1
275	avsett uteslutande för tillverkning				j
	av margarin, margarinfett, konst-
	grädde eller konstmjölk....	....... T	14: —	kg.	kr.	114: 2 j
276	annat ....................................	T	15: —	kg.	kr.	|
	Tvål; ävensom tvålsurrogat:					1
597	andra slag ............................	... T/E	13: —	kg.	kr.	265
ur 598	Såpa ..........................................	....... T	8: —	kg.	kr.	ur 266 i

Stockholm den 5 april 1934.

K. A. Ryberg.

Gustav Johanson.	Albin Eriksson.	Aron Gustafsson, Lekåsa.
Ivar Pettersson i Rosta.	Ejnar Jonsson, Mörbylånga.	Emil Bengtsson,

341187.

Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.