Motioner i Andra kammaren, nr 585 (Motion 1953:585 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 585.

Nr 585.

Av herr Almgren m. fl., i anledning av Kimgl. Maj ds proposition,
nr 178, med förslag till lag angående ändring
i lagen den 3 januari 1947 (nr i) om allmän
sjukförsäkring, m.m.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 178 framlägges förslag till lag om allmän
sjukförsäkring. Lagförslaget innebär en genomgripande reformering av
nu gällande försäkring.

Vid en jämförelse med de förmåner, som nu gäller för yrkesskadade,
finner man att samordningen mellan sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna
kommer att för de yrkesskadade medföra en försämring på vissa
punkter. Även om man medger, att de fördelar som vinnes genom samordningen,
om man ser reformen i dess helhet, mer än väl uppväger
nackdelarna, så bör det vara angeläget att se till att försämringen i jämförelse
med nu gällande förmåner vid olycksfall i arbete inte blir större
än nödvändigt. Det är förklarligt, om de kategorier, som löper risk att
drabbas av yrkeskada, ogärna ser att försämring sker av de ersättningsförmåner
de tidigare haft.

Ifrågavarande försämringar avser bl. a. karenstiden, läkarvården, ersättningen
för resor samt sjukpenningskalan för mellangrupperna. Samma
sak gäller ersättningen för sjukgymnastik, behandling med bad, massage,
elektricitet, hetluft eller annan därmed jämförlig behandling samt för
konvalescentvård.

Vad först gäller karenstiden så låter det sig med hänsyn till samordningen
inte göra att ha olika karenstider för sjukdom och yrkesskada.
Inte heller torde det föreligga ekonomiska möjligheter att nu helt slopa
karenstiden. Däremot talar starka skäl för en kompromiss mellan nu
gällande bestämmelser beträffande yrkesskada och annan sjukdom, eu
kompromiss på två dagars karenstid, i enlighet med vad LO förordat
i sitt remissvar.

Beträffande sjukgymnastik, massage etc. ankommer det enligt propositionen
på respektive kassor att själva besluta om dylik merprestation
från kassans sida. Sådana förmåner utgår obligatoriskt i nuvarande yrkesskadeförsäkring.
Då dessa behandlingsformer för en del åkommor — ej
minst yrkesskador — måste anses vara av mycket stor betydelse när det
gäller att förkorta sjukdomstiden och att förebygga invaliditetstillstånd
torde det även ur allmänna synpunkter vara angeläget att ifrågavarande
förmåner göres obligatoriska.

Att överlåta åt sjukkassorna att själva besluta härutinnan innebär att

Motioner i Andra kammaren, nr 5S5.

kassatillhörigheten blir avgörande för om den vårdbehövande av kassan
skall erhålla sådan vård eller själv bekosta densamma. Detta medför eu
oenhetlighet som inte kan anses rättvis och rimlig.

Såsom pensionsstyrelsen framhållit i sitt remissvar finns med den
uppbyggnad som avgiftssystemet erhållit möjligheter att avgifternas
storlek bestämmes med hänsyn till utgifterna för ifrågavarande vårdkostnad.

Den minskning av sjukpenningen som inträder för icke yrkesskadade
efter samordningstidens utgång (90 dagar) blir mycket kännbar. Det
lär väl förhålla sig på det sättet att behovet av ekonomiskt stöd ökar
med sjukdomstidens längd. Behov av den högre sjukpenningen finns även
och ej minst efter de 90 dagarna. Att minskningen av sjukpenningen
kommer att vara mest kännbar för de grupper, som under samordningstiden
har en relativt låg sjukpenning, är uppenbart.. Det vore därför i
högsta grad önskvärt att försäkringen finge en sådan utformning att för
dessa grupper ingen reducering av sjukpenningen äger rum efter samordningstidens
utgång.

Med stöd av vad ovan anförts får vi föreslå följande ändringar i Kungl.
Majrts proposition nr 178,

att karenstiden fastställes till två dagar,
att konvalescentvård, sjukgymnastik samt behandling
med bad, massage, elektricitet, hetluft eller annan därmed
jämförlig behandling ingår som obligatorisk vårdform
i sjukförsäkringen,

att sjukpenningbeloppet i klasserna 4 t. o. m. 9, i likhet
med klasserna 1—3, utgår oförändrat även efter de
första 90 dagarna, samt

att sjukpenningen i klasserna 10—13 efter samordningstidens
utgång fastställes till samma belopp som i
klass 9.

Stockholm den 23 april 1953.

Harald Almgren.

T. Fredriksson.

Erik IV". Johansson.

Edvin Gustafsson
i Bogi a.