Motioner i Andra kammaren, nr 557 år 1955 (Motion 1955:557 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 557 år 1955

Nr 557

Av herr Nilsson i Göingegården m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 104, angående statligt stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering.

Riksdagens beslut 1947 angående statligt stöd åt jordbrukets rationalisering
innefattar inte trädgårdsnäringen. Möjligheter finnes dock för trädgårdsodlare
att erhålla stöd enligt bestämmelserna i kungörelserna den 5 juni 1942 (nr 543)
angående lån från bevattningslånefonden, den 11 juni 1948 (nr 366) angående
den statliga jordbruksegnahemsverksamheten och den 7 maj 1954 (nr 311) angående
statlig garanti för uppförande av ett lagerhus m. m. för jordbruksändamål.
I vissa undantagsfall kan också trädgårdsodlare erhålla lån eller bidrag
enligt kungörelserna den 11 juni 1948 (nr 342) angående statligt stöd till jordbrukets
yttre och inre rationalisering m. m. samt den 26 juni 1948 (nr 380)
angående lån från jordbrukets maskinlånefond m. in.

Denna undantagsställning för trädgårdsnäringen torde inte kunna motiveras
vare sig av att trädgårdsnäringen i viss mån är väsensskild från jordbruket
eller av att den ur beredskapssynpunkt har mindre betydelse. Den är i nästan
lika hög grad som jordbruket beroende av de naturliga produktionsbetingelserna.
I stor utsträckning förekommer också att trädgårdsodling bedrives som
binäring till jordbruket. Undantag härifrån utgör i huvudsak de speciella handelsträdgårdar
som drives i större skala samt vissa mindre trädgårdar kring
större befolkningscentra. De beredskapsskäl som åberopats för att ge jordbruket
ett speciellt stöd synes i lika hög grad böra gälla trädgårdsnäringen. I en avspärrningsperiod
torde trädgårdsprodukterna vara nödvändiga för att en väl
sammansatt kost skall kunna erhållas. Det kan i detta sammanhang påpekas att
Storbritannien under det senaste kriget fäste så stor vikt vid försörjningen med
trädgårdsprodukter att odlare av tomater inte bara frikallades från krigstjänst,
utan de fick även statligt stöd för sin odling. Ytterligare en faktor som motiverar
statligt stöd till trädgårdsnäringen är de stora kapitalkostnader som erfordras
vid en rationalisering.

Mot bakgrunden härav är det av betydelse att jordbruksministern i proposition
nr 104 framlagt förslag till att statlig kreditgaranti för lån samt statliga
bidrag må utlämnas till trädgårdsnäringens rationalisering. I samband med att
dessa förslag framlägges synes emellertid vissa erinringar böra göras.

Under de senaste åren har trädgårdsnäringens lönsamhet utvecklats i negativ
riktning. Orsaken härtill torde inte i första hand vara att finna i en eftersläpande
rationalisering, utan i det förhållandet att näringen så gott som helt utlämnats
åt den utländska konkurrensen. Lantbruksstyrelsen har också i sin skri -

Motioner i Andra kammaren, nr 557 år 1955

velse den 23 augusti 1954 understrukit, att den svenska trädgårdsodlingen är i
starkt behov av ett bättre avpassat tullskydd.

Den svenska produktionen av framför allt köksväxter och frukt är utpräglat
säsongbetonad. Under högsäsong synes den svenska odlingen redan med nuvarande
tullskydd kunna hävda sig i konkurrensen. Under vissa tidsperioder, huvudsakligen
i början av varje odlingssäsong, kunna emellertid utländska varor
importeras till billiga priser till följd av redan då i exportländerna rådande
överskott. De svenska odlarna förhindras därigenom att för sina produkter utvinna
det högre pris, som skulle ha blivit en följd av en icke övermättad marknad
och som odlarna behöva för att säsongens produktionsresultat skall bliva
tillfredsställande ur ekonomisk synpunkt. Denna förmån blir helt förbehållen
de utländska konkurrenterna, vilkas produktion kommer tidigare i marknaden,
och har till följd att deras konkurrenskraft ytterligare förstärkes. Det måste
därför anses vara en skälig begäran, att tullskyddet förbättras under vissa övergångstider.
I stället torde tullarna helt kunna tagas bort under tider av året,
då svensk produktion över huvud taget icke marknadsföres.

Ett förbättrat tullskydd innebär inte att den utländska konkurrensen avgränsas,
inte heller att rationaliseringen av den inhemska odlingen eftersättes utan
endast att trädgårdsodlarna får en med jordbrukarna likvärdig ställning. En
av statistiska centralbyrån i mars 1953 gjord undersökning av trädgårdsnäringens
ekonomiska läge åren 1949—1951 visar att utvecklingen under de tre
åren ter sig mindre fördelaktig för smärre handelsträdgårdsföretag än för jordbrukare
med 5—20 hektar åker.

Även om det i samband med behandlingen av proposition nr 104 inte är möjligt
att ställa något yrkande angående ökat tullskydd för den svenska trädgårdsnäringen
vill vi framhålla nödvändigheten av att vid revision av Gatt-avtalet
den svenska trädgårdsodlingens behov av tullskydd beaktas.

I fråga om rationaliseringslånen föreslår departementschefen att garanti för
sådant lån skall lämnas endast till rationaliseringsåtgärd inom redan bestående
trädgårdsföretag av sådan storleksordning att — förutom brukaren och tillfällig
arbetskraft —- endast en helårsanställd arbetare sysselsättes. Enligt vår mening
kan lämpligheten av denna dubbla behovsprövning ifrågasättas. Den stigande
levnadsstandarden medför ökade behov av trädgårdsprodukter. Utvecklingen
inom denna sektor av livsmedelsproduktionen torde därför gå mot en
ständigt stigande efterfrågan. Ur såväl producent- som konsumentsynpunkt är
det följaktligen av intresse att lånegaranti kan erhållas även vid nyetablering.
Vad därefter gäller gränsen vid de mindre företagen så kan detta vara motiverat
av sociala skäl men inte av önskemålet om att i första hand främja rationaliseringen.
De största rationaliseringsvinsterna erhålles av naturliga skäl vid de
större företagen. Innehavarna av dessa bör därför innefattas i den föreslagna
lånegarantien. Den knappa kreditramen gör det angeläget att hjälpen sätts in
där den gör den största nyttan. Enligt vår mening bör följaktligen dessa begränsningar
slopas, och det bör åvila det beslutande organet att bestämma var
kreditgarantien skall sättas in. I fråga om möjligheterna att erhålla bidrag synes

Motioner i Andra hammaren, nr 557 år 1955

det vara lämpligt att sådana kan utgå till företag med två årsanställda. I samband
med att lånegaranti och bidrag lämnas till trädgårdsnäringens rationalisering
m. in. är det angeläget att rådgivnings- och serviceverksamheten förbättras
och effektiviseras.

Ett problem i samband med trädgårdsnäringen är att den statistik som ligger
till grund för bedömandet av olika frågor är mycket bristfällig, vilket inte minst
framgår av den föreliggande propositionen. Skall näringens lönsamhet och utveckling
kunna följas och bedömas synes det vara nödvändigt att erhålla noggrannare
statistiskt material. För jordbrukets del har det visat sig möjligt att
lägga fram även mycket detaljerad statistik, som sedan kunnat användas som
grundmaterial vid prissättningar m. in. Enligt vår mening är det så angeläget
att erhålla utförligare statistik, att riksdagen bör hemställa till Kungl. Maj:t
om en skyndsam utredning i ärendet.

Vad slutligen beträffar administrationen torde uppenbara motiv förefinnas
för en decentralisering av beslutanderätten till hushållningssällskapen. Lantbruksförbundet
ifrågasätter också i sitt remissyttrande om det inte vore smidigast
och mest ändamålsenligt, att denna ankommer på hushållningssällskapen,
som genom sina trädgårds- och maskinkonsulenter äger god orts- och personkännedom
och måste ha bättre förutsättningar än lantbruksstyrelsen att öva kontroll
över behov och användning av tillgängliga medel. Den verksamhet det här
är fråga om synes oss så helt överensstämma med hushållningssällskapens övriga
arbetsuppgifter att det ur såväl principiella som praktiska synpunkter är lämpligast
att den inordnas under sällskapen.

Med stöd av vad ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte vid behandling av proposition nr 104

angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering
beakta vad i motionen anförts samt i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om en så skyndsam utredning angående möjligheterna
att erhålla statistiskt material för bedömandet av
trädgårdsnäringens förhållanden in. m. att förslag härom kan
föreläggas 1956 års riksdag.

Stockholm den 22 mars 1955

Gust. Nilsson

i Göingegården

Jöns Nilsson
i Bästekille

Einar Hceggblom

Ernst V. Staxäng

llolf El ia sson

Carl Östlund

Sven Svensson

i Krokstorp

Em. Birke

Eric Nilsson
i Svalöv