Motioner i Andra kammaren, nr 54 (Motion 1945:54 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 54.

Nr 54.

Av herr Persson i Växjö m. fl., angående utredning om en mera
planmässig fördelning av industrien pä olika orter och
landsdelar.

Näringslivets fördelning på olika orter och landsdelar har aktualiserats
i diskussionen om sysselsättningspolitiken efter kriget. I ett betänkande som
blev framlagt för det brittiska parlamentet i maj 1944 har denna fråga
blivit föremål för behandling. Enligt vad som framgår härav skulle den
engelska regeringen angripa de lokala arbetslöshetsproblemen bl. a. genom
att påverka lokaliseringen av nya företag på så sätt, att de områden som
äro särskilt känsliga för arbetslöshet få ett mera mångsidigt inriktat näringsliv.
Meningen är att industriidkare som överväga att upprätta nya fabriker,
flytta en fabrik från ett område till ett annat eller utvidga redan existerande
fabriker skola underrätta regeringen innan deras planer nått ett mera framskridet
stadium. Regeringen skulle härigenom komma att erhålla möjligheter
att utöva ett betydande inflytande över lokaliseringen av industriella
nyanläggningar samt industriens utbyggnad överhuvud taget. Man har också
ansett, att regeringen skall tillförsäkras befogenhet att förbjuda anläggandet
av en ny fabrik till ett område, där fortsatt industriell utveckling skulle medföra
allvarliga nackdelar. Vidare förutsättes att regeringen skall kunna dirigera
anläggandet av nya fabriker till områden, där behovet av större mångsidighet
hos näringslivet är mest framträdande. I de fall industriidkare äro
villiga att anlägga nya fabriker med hänsyn till strategiska samt industriella
och sociala synpunkter skall man erbjuda dem speciella förmåner. Bl. a.
har man i detta avseende räknat med företräde för de områden, som här
avses, vid beviljandet av licenser för uppförande av nya eller utvidgning av
redan existerande fabriker, gynnad ställning för dessa fabriker vid placering
av statliga beställningar, visst finansiellt stöd o. s. v.

I vårt land har kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i ett
av sina betänkanden — S. O. U. 1944:57 — berört frågan om statlig dirigering
av industriens lokala fördelning. Kommissionen framhåller bl. a.:

»I samband med åtgärderna för att utjämna konjunkturväxlingarna i
investeringsverksamheten torde även böra beaktas förskjutningarna i näringslivets
fördelning på olika orter och landsdelar. De strukturella förändringarna,
som vanligen bilda ett väsentligt inslag i konjunkturutvecklingen,
medföra ofta förändringar i denna lokala fördelning. En struk -

Motioner i Andra kammaren, nr 54.

turell tillbakagång för en viss näringsgren uppväges sålunda icke alltid av
en motsvarande uppgång inom andra näringsgrenar på samma ort eller
inom samma landsdel. Följden kan då bli, att den totala sysselsättningen
inom ett område går tillbaka, medan den ökas på andra håll. Särskilt
kunna sådana förskjutningar framträda inom områden, där industrien är
starkt specialiserad. Som exempel må nämnas nedgången av sysselsättningen
i de norrländska sågverksdistrikten. I viss utsträckning är det med
hänsyn till näringslivets effektivitet önskvärt att en motsvarande anpassning
av befolkningens fördelning på olika orter kommer till stånd. Sysselsättningspolitikens
målsättning kan icke vara att konservera sysselsättningen
i samma omfattning som tidigare på alla enskilda orter och inom
alla landsdelar, lika litet som inom de enskilda näringsgrenarna. En nedgång
av näringslivet inom en ort eller inom en hel landsdel kan emellertid
vålla en rad sociala olägenheter. Man måste även räkna med en
ofrånkomlig trögrörlighet hos vissa delar av befolkningen. I viss utsträckning
kan det därför vara motiverat att söka få till stånd en utveckling av
ny produktion inom områden, som äro utsatta för en strukturell tillbakagång.
Även andra skäl tala för att i samband med konjunkturpolitiken
på investeringsområdet ägna uppmärksamhet åt den lokala utvecklingen
av produktion och sysselsättning. Här må sålunda erinras om önskvärdheten
att Norrland i större utsträckning tillföres hemmamarknadsindustrier,
som kunna motväga* de starka konjunkturväxlingarna inom den
där lokaliserade exportindustrien. En ensidig utveckling inom ett område
av industrier med enbart manlig eller kvinnlig arbetskraft har även visat
sig vara olycklig, icke minst ur befolkningspolitisk synpunkt.»

Kommissionen anser att ändamålsenlig upplysning om de faktiska förhållandena
i betydande utsträckning skall kunna medverka till en lösning
av här berörda problem. Man kan också förvänta att företagen i högre
grad komma att söka sig till de orter, där ett överskott av arbetskraft
finnes. Möjligheterna att påverka lokaliseringen genom olika former av
stimulanser böra emellertid, enligt kommissionens uppfattnnig, övervägas.
Något förslag i detta avseende framlägges emellertid icke i nämnda utredning.

Enligt vår mening är här berörda fråga av sådan betydelse, att den
bör bli föremål för särskild utredning. De preliminära befolkningssiffrorna
från årsskiftet 1944/1945 visa en ytterligare tillväxt av befolkningen
i de större städerna och industrisamhällena, framför allt som en följd
därav, att industrien i stor utsträckning koncentrerats till dessa orter.
Detta medför för många kommuner stora ekonomiska och sociala problem.
En mera planmässig dirigering av industriens lokala fördelning
erfordras säkerligen för att råda bot mot dessa missförhållanden.

Med anledning av vad som här anförts hemställes,

Motioner i Andra kammaren, nr 54.

ali riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om
utredning angående statens medverkan i syfte att åstadkomma
en med hänsyn till ovan anförda synpunkter mera
rationell fördelning av industrien på olika orter och landsdelar.

Stockholm den 16 januari 1945.

Fritz Persson.

Erik Severin,
Gävle.

Gösta Andersson.

Hjalmar Gustafson.

Erik Brandt.

Henry Allard.

Aug. Spångberg.

A. Hermansson.

Gösta Skoglund,
Umeå.

John Lundberg.

Einar Jonsson,
Skutskär.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1945
10 0 4 5