Motioner i Andra kammaren, Nr 52

Motion 1924:52 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 52.

9

Nr 52.

Av herr Lindman m. fl-, om anslag för bearbetande av taxeringsresultatet
av den under sommaren 1923 verkställda inventeringen
av skogarna i Småland och Dalarna.

Riksdagen år 1910 beviljade på grund av en proposition från Kungl.
Maj:t en summa av 60,000 kronor för en försökstaxering av Värmlands läns
skogar, avsedd att utreda virkeskapitalets storlek, sammansättning, tillväxt
m. m. Taxeringen, som efter några smärre försök hösten 1910 utfördes
sommaren 1911, var vad man inom skogsmannakretsar plägar kalla en linjetaxering,
d. v. s. skogen räknades och undersöktes inom 10 meter breda
bälten, som gingo tvärs över landskapet ungefär i riktningen ONO—VSV.
Bältena, som alla gingo i samma riktning, hade ett avstånd från varandra
av 4 kilometer, dock vad sydligaste delen beträffar, endast 2 kilometer, då
man här önskade åstadkomma en noggrannare undersökning. Den verkligen
undersökta ytan d. v. s. den areal, som bältena intogo, utgjorde sålunda
vad Värmland i dess helhet beträffar 0.2 5 procent av totalarealen, i södra
delen däremot 0.5 procent. Den kommission, som ledde försökstaxeringen,
avlämnade i maj 1914 en ingående redogörelse för den utförda undersökningen
och dess resultat. Av kommissionens betänkande framgår, att det
resultat man ernått besitter en betydande noggrannhet, när det gäller att
angiva genomsnittsvärden för virkeskapitalets storlek, beskaffenhet och tillväxt
etc. inom det undersökta länet. Noggrannheten av samtliga viktigare
värden prövades medelst sannolikhetskalkylen, vilken här första gången användes
på en skogstaxering och därvid visade sin tillämplighet. Orsaken
till att eu taxering av en så ringa procent av totalarealen som 0.2 5 procent
och 0.5 procent kan lämna säkra genomsnittsvärden är att söka dels i bältenas
jämna, likformiga fördelning över länet, dels också i att variationen i skogarnas
sammansättning är ganska begränsad. De sakkunnigas betänkande
visar dessutom, att man genom en dylik linjetaxering erhåller en synnerligen
klar och översiktlig kunskap om skogarnas beskaffenhet, såsom med
hänsyn till virkeskapitalets och tillväxtens fördelning på trädslag, dimensions-
och åldersklasser, skogsmarkens fördelning på mark av olika godhetsgrad,
skogsbeståndens på olika slutenhetsgrader, skogstyper etc.

Med anledning av den framgång, som försökstaxeringen av skogarna i
Värmland hade, och den stora vikt, som en god kunskap om våra skogars
beskaffenhet äger för deras rätta skötsel och en målmedveten skogspolitik,
framlade de sakkunniga i sitt betänkande en plan till eu allmän riksinven -

10

Motioner i Andra kammaren, Nr 52.

tering av Sveriges skogar. Denna riksinventering skulle enligt de sakkunniga
utföras efter i huvudsak samma plan som Värmlandstaxeringen.
Kostnaderna beräknades under förutsättning, att taxeringen och bearbetningen
av resultaten utfördes under 10 år till 818,000 kronor, under 6 år
till 843,600 kronor.

Detta förslag till en riksinventering av skogarna tillstyrktes av samtliga
de myndigheter, som hördes i saken, liksom det ock vann allmän anslutning
inom landets skogsmannakretsar. Kungl. domänstyrelsen liksom skogsinstitutets
lärarekollegium framhöllo dock betydelsen av att en plan för en
uppskattning av det virke, som avverkas för avsalu eller till husbehov,
uppgjordes, innan riksinventeringen igångsattes.

I detta läge kom frågan om en allmän rikstaxering av landets skogar
att ligga en följd av år. I Norge däremot väckte förslaget om en riksinventering
av skogarna det livligaste intresse och på den grundval, som
lagts genom den svenska försökstaxeringen i Värmland, började norrmännen
sin skogsinventering. I allt väsentligt användes härvid de metoder, som
utarbetats i Sverige. De började år 1919 med östfold fylke, förr kallat
Smaalenenes amt, och i närvarande stund föreligga fullständiga redogörelser
för skogsinventeringarna i östfolds, Hedmarks och Akershus fylken. Dessa
inventeringar ha haft ett utomordentligt inflytande på det skogliga intresset
i vårt västra grannland och där framkallat en för hela skogssaken betydelsefull
diskussion. Även Finland tog upp frågan på den grund, som lagts i
Sverige. År 1912 undersöktes en mindre del av Tavastland genom en linjetaxering,
resultaten publicerades år 1923 och visa liksom den svenska försökstaxeringen
metodens noggrannhet och stora användbarhet. En allmän
riksinventering av skogarna i Finland pågå för närvarande, det är emellertid
ännu ej bekant, hur långt den fortskridit, endast så mycket vet man, att
linjetaxeringsmetoden i princip användes. Den svenska metoden för översiktliga
skogsinventeringar vann sålunda snart anslutning i våra närmaste
grannländer, Norge och Finland.

År 1917 tillkallade jordbruksdepartementet särskilda sakkunniga för att
utarbeta en plan för en allmän avverkningsstatistik och en riksinventering
av landets samtliga skogar. Dessa sakkunniga, vilkas verksamhet enligt
Kungl. Maj:ts beslut upphörde den 28 februari 1923, ha avlämnat tvenne
betänkanden: »Vid virkesmätning erforderliga relationstal» och »Förbrukningen
av virke till husbehov på Värmlands läns landsbygd». Genom dessa
har en god grund lagts till en ordnad avverkningsstatistik och särskilt har
frågan om en uppskattning av husbehovsvirket, som alltid ansetts som en
svårberäknelig post, funnit en användbar lösning.

Vid 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t en proposition om inventering
av samtliga skogar inom Dalarna och de tre småländska länen. Sedan
frågan om ordnande av en avverkningsstatistik genom tillkallade sakkunniga
blivit i sina grunddrag löst, ansågs det lämpligt att fullfölja den år
1914 föreslagna riksinventeringen av landets skogar. Tidpunkten vore ock

Motioner i Andra kammaren, Nr 52. 11

för en sådan inventering synnerligen lämplig. Det fanns gott om fackutbildat
folk, som lämpligen skulle kunna användas som ledare för taxationslagen,
men som på grund av förhållandena inom skogs- och trävaruindustrien
voro utan sysselsättning. Vidare skulle man vid själva taxeringen kunna
skaffa sysselsättning åt en del arbetslösa. På grund av tidsförhållandena
skulle inventeringen kunna göras för en mindre kostnad än eljes, på samma
gång som arbete bereddes en del arbetslösa. Propositionen bifölls av riksdagen
och taxeringen börjades i juni månad enligt en plan, som utarbetats
av nyssnämnda sakkunniga, vilka för fullgörande av detta uppdrag erhållit
förnyat förordnande. Skogstaxeringen, som ställdes under domänstyrelsens
ledning, fullföljdes och avslutades under sommaren och sistförflutna höst.
Taxeringsmaterialet ligger nu fullt ordnat i domänstyrelsens arkiv. I sin
proposition upptog Kungl. Maj:t inga medel för taxeringsresultatets bearbetande
utan ställde frågan härom på framtiden.

Behovet och betydelsen av en närmare och säkrare kännedom om skogstillståndet
har emellertid under den senaste tiden gjort sig starkare gällande
än någonsin förut, väl delvis beroende därpå, att insikten om att landets skogar
äro vår säkraste och bästa ekonomiska tillgång vuxit och vunnit allmänt
erkännande. Vid den första nordiska skogskongressen i somras i Göteborg
behandlade representanter för de fyra nordiska länderna, Danmark, Finland.
Norge och Sverige, frågan om respektive länders skogstillgångar och utsikter
som skogsproducerande länder.

För vårt lands vidkommande gjorde sig professorn i skogsmatematik och
skogsindelning vid skogshögskolan Tor Jonson till tolk för den uppfattningen,
att vår avverkning, uppskattad till 42.2 5 miljoner kubikmeter, för
närvarande överstiger tillväxten, beräknad till 33.5 miljoner kubikmeter,
med ett belopp av omkring 8.7 5 miljoner kubikmeter. Då härtill kommer,
att å skogarna förfaras cirka 2.» miljoner kubikmeter, arbeta vi för närvarande
med ett deficit av 11.5 miljoner kubikmeter gentemot tillväxten.
Ett sådant tillstånd innebär utan tvivel en betydande fara för framtiden
och ger anledning till högst allvarliga betraktelser. Omkring en fjärdedel
av hela vår avverkning skulle enligt professor Jonsons beräkningar utgöras
av kapital uttag ur våra skogar. Frågan har sedermera livligt diskuterats
i landets skogskretsar såväl man och man emellan som i facktidskrifter.
Allmänt har man framhållit betydelsen av att en allmän rikstaxering
komme till stånd, som kunde tillåta en säkrare överblick över skogstillståndet
i landet. Då Kungl. Maj:t för närvarande ej upptagit denna fråga
i proposition till årets riksdag, väl närmast beroende på ekonomiska orsaker,
vilja vi ej påyrka riksinventeringens omedelbara igångsättande utan
endast erinra om den stora betydelsen av ett dylikt företag. Dock kunna
vi ej underlåta att framhålla, att den nuvarande depressionstiden i flera
avseenden är gynnsam för en riksinventering. Krigsårens starka avverkningar
äro slut, vi närma oss så småningom mer normala förhållanden och
det är för närvarande god tillgång på för en rikstaxering lämpligt arbetsfolk.

12 Motioner i Andra kammaren. Nr 52.

Utan att i detta sammanhang taga ställning till denna fråga vilja vi nu
erinra därom, att den under den sistförflutna sommaren utförda inventeringen
av skogarna i Dalarna och Småland är slutförd, men att några medel för
taxeringsresultatets bearbetande ej beviljats av 1923 års riksdag och ha ej
heller upptagits i årets statsverksproposition. De undersökta landskapen
erbjuda emellertid ett betydande intresse ur skogspolitisk synpunkt; vi ha
å ena sidan Dalarna, vars skogar utvecklats under inflytande av en intensiv
industri, å andra sidan Småland, där en med Dalarnas jämförlig storindustri
saknas och avverkningen huvudsakligen ägt rum genom mindre sågverksägare
och virkeshandlare. En bearbetning av det insamlade taxationsmaterialet
är därför i hög grad ägnat att belysa en del viktiga faktorer,
som inverka på våra skogars utveckling, och bör därför ske så snart som
möjligt. Ett vidare uppskjutande av bearbetningen kan ock medföra en
del olägenheter, då de personer, som lett taxeringsarbetet, ej skulle få tillfälle
att deltaga i bearbetningen. Ordföranden för skogstaxeringssakkunniga
professor Henrik Hesselman har för oss meddelat, att de sakkunniga beräknat
kostnaden för taxeringens fullständiga bearbetande inklusive publicering
till 63,000 kronor och att den med ett sådant anslag skulle kunna
slutföras under loppet av ett år.

På grund av vad sålunda framhållits tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen ville för bearbetande av taxeri ngsresultatet
av den under sommaren 1923 verkställda inventeringen
av skogarna i Småland och Dalarna på extra
stat för budgetåret 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett
belopp av 63,000 kronor.

Stockholm den 19 januari 1924.

Arvid Lindman.

Per Henning Sjöblom. Sig. A. Carlsson. C. J. Johansson,

Uppmälby.

Lars Olsson. Joh. Johansson

i Kälkebo.