Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1952:524 Andra kammaren
2
Motioner i Andra kammaren, nr 524.
Nr 524.
Av fröken Liljedahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts proposition,
nr 103, angående vissa frågor rörande blind- och
dövstumundervisningen.
I proposition nr 103 till årets riksdag har Kungl. Maj :t framlagt förslag
angående vissa frågor rörande blind- och dövstumundervisningen. Det är
med tillfredsställelse vi konstaterar att förslaget innebär väsentliga förbättringar
på ett flertal punkter. Vi beklagar dock att departementschefen icke
nu ansett sig kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av
biträdande husmoderstjänster dels vid Tomteboda blindinstitut och dels vid
de större dövstumskoleinternaten samt ytterligare 4 vårdarinnetjänster vid
Tomteboda och 5 vårdarinnetjänster vid dövstumskoleinternaten. Behovet
av dessa tjänsters inrättande har framhållits redan i skolöverstyrelsens
petita till 1950 års riksdag och framförts ytterligare i samband med anslagsäskanden
till 1951 och 1952 års riksdagar, överstyrelsen anförde i
petita till 1950 års riksdag bl. a. följande rörande husmoderstjänster:
»Husmoderns arbete är av största betydelse för trevnaden vid internatskolorna.
Beträffande dövstumskolorna ha vid flera tillfällen framförts klagomål
över internatens påfallande brister i fråga om elevernas personliga
omvårdnad. Utan tvivel beror detta till en del på husmödrarnas alltför stora
arbetsbörda, överstyrelsen föreslår därför, att biträdande husmödrar anställas
vid Tomteboda och de större dövstumskoleinternaten i likhet med
vad som redan är fallet vid vårdanstalten i Lund för blinda. Ifråga om
löneställningen för husmoder och biträdande husmoder synes löneplaceringen
av liknande tjänster vid ungdomsvårdsskolorna närmast böra tjäna
som förebild, överstyrelsen räknar med att samma kompetenskrav som
socialstyrelsen ställer på innehavare av husföreståndartjänsterna, d. v. s.
ekonomi- eller internatföreståndarutbildning eller därför jämförlig kompetens,
också skall ställas på innehavare av husmoderstjänsterna vid blindoch
dövstumskolorna. Bland ungdomsvårdsskolorna finnes visserligen
ingen, som i fråga om elevantal kan direkt jämföras med de blind- och
dövstumsanstalter som här avses. Högsta elevantal vid ungdomsvårdsskolorna
är 50—60. Vid skolhem av denna storleksordning äro anställda en
husföreståndare (den vid dessa skolor använda benämningen å husmoderstjänsterna)
i lönegrad Ca (Ce) 15 och en biträdande husföreståndare i lönegrad
Ca (Ce) 13. Husmodern vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte med ett sammanlagt antal vårdtaganade av cirka 180 är
Motioner i Andra kammaren, nr 524.
3
placerad i lönegrad Ca 12 och husmodern vid blindskolan å Tomteboda i
lönegrad Ca 11. Endast vid vårdanstalten för blinda är biträdande husmoder
anställd, placerad i lönegrad Ce 7. Överstyrelsen finner det rimligt, att
för ungdomsvårdsskolorna för husföreståndare och biträdande husföreståndare
gällande löneställning genomföres även vid de större blind- och
dövstumanstalterna av internatkaraktär. överstyrelsen föreslår således, att
husmoderstjänsten vid Tomteboda från och med budgetåret 1950/1951 placeras
i lönegrad Ca 15 och att från och med samma år inrättas en biträdande
husmoderstjänst i lönegrad 13.»
Direktionen begär liksom tidigare placering av ordinarie husmodern i
lönegrad Ca 17, vilket förslag tillstyrkes av inspektören.
Under åberopande av riksdagens i skrivelsen 1951:378 anmälda beslut i
anledning av propositionerna 1951:214 och 227 angående ändrad lönegradsplacering
för viss vård- och ekonomipersonal m. m. har departementschefen
tillstyrkt uppflyttning av husmoderstjänsten vid Tomteboda till lönegrad
Ca 17.
I 1951 års petita begärde Överstyrelsen 5 nya vårdarinnetjänster för Tomteboda,
varvid följande anfördes:
»Vid Tomteboda äro anställda 9 vårdarinnor. Enligt av rektor i PM av den
14 april 1950 lämnade uppgifter ha dessa vårdarinnor sin tjänstgöring förlagd
på följande sätt. I förskolan, med 44 barn, tjänstgöra 4 vårdarinnor.
Barnen äro delade på tre avdelningar med 1 vårdarinna per avdelning; den
fjärde vårdarinnan flyttar mellan avdelningarna och tjänstgör under de
övrigas ledigas tid. Denna räcker ej till för att täcka de tre vårdarinnornas
fritid, utan städpersonalen måste vissa tider anlitas. Vid institutet med 82
barn, 47 pojkar och 35 flickor, arbeta 5 vårdarinnor, 2 i vardera pojk- och
flickavdelningen. Den femte vikarierar på båda avdelningarna. Varje natt
tjänstgöra 3 vårdarinnor, en vid vardera förskolan samt institutets pojkoch
flickavdelningar. Vårdarinnornas tid är strängt upptagen med rutinmässigt
arbete och de ha föga tid för fostrande uppgifter, överstyrelsen begärde
föregående år nya vårdarinnetjänster vid vissa dövstumskolor under
motivering, att de dövstumma barnen behövde ordentlig tillsyn och uppfostran
även under från skolarbetet ledig tid. ---— Blinda barn fordra
personlig omvårdnad i ännu högre grad än dövstumma.»
1951 års riksdag har medgivit endast en ny vårdarinna. Överstyrelsen
föreslår för budgetåret 1952/1953 ytterligare 4 vårdarinnor.
I fråga om behovet av vårdarinnor vid dövstumskolinternaten anförde
överstyrelsen i sitt utlåtande den 9 november 1948 över 1945 års dövstumutrednings
betänkande följande:
»Del torde, som utredningen framhåller, i längden vara otillfredsställande,
att tillsynen över barnen under deras fritid är fördelad på olika befattningshavare,
vilka var och en endast under kortare stunder i sträck har
hand om stora grupper av barn, varvid det knappast kan bli tal om upp
-
4
Motioner i Andra kammaren, nr 524.
fostran utan endast om övervakning. En mera koncentrerad tillsyn skulle
betyda en enhetligare och mera konsekvent uppfostran. Vårdarinnorna, som
närmast skulle ha ansvaret för barnens fostran, äro för få och hindras dessutom
av en mängd skiftande göromål (städning, lagning av kläder, o. s. v.)
från att ägna sig åt rena uppfostringsuppgifter.» överstyrelsen räknade då
med att det skulle behövas en vårdarinna på 12 elever. I petita för budgetåret
1950/1951 föreslog överstyrelsen utökning av vårdarinnepersonalen
med 13 tjänster. Sedan dess har riksdagen beviljat sammanlagt 8 nya vårdarinnetjänster.
Ehuru det utökade barnantalet skulle motivera ytterligare
ett par tjänster, vidhåller överstyrelsen i nuvarande läge sitt tidigare förslag
och hemställer om 5 nya vårdarinnetjänster, 2 för vardera skolorna i Härnösand
och Lund och en för skolan å Manilla.
En utvidgning av personalen synes oss väl berättigad. Dessa barn fordrar
på grund av sitt lyte en alldeles särskild tillsyn och särskilt stöd och förståelse
för att rätt kunna utvecklas. Det är därför av stor betydelse att det
både för deras utveckling och deras trygghet finnes tillräcklig vårdpersonal.
Ett ytterligare skäl för inrättande av biträdande husmoderstjänster
synes oss vara det, att då husmodern numera har reglerad arbetstid det är
av behovet påkallat att kvalificerad ersättare för henne finnes.
Det synes oss önskvärt att riksdagen vid behandlingen av denna proposition
i princip toge ställning till skolöverstyrelsens förslag beträffande inrättandet
av biträdande husmoderstjänster, liksom departementschefen gjort
då det gäller inrättandet av biträdande lärartjänster, även om man inte för
dagen anser sig kunna tillstyrka samtliga tjänsters inrättande.
Med anledning av ovan anförda vilja vi härmed föreslå,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition
nr 103 ville besluta,
att inrätta 6 biträdande husmoderstjänster varav 2 för
budgetåret 1952/1953, den ena vid Tomteboda blindinstitut
och den andra vid ett av dövstuminternaten, samt
att utöver vad som föreslagits i propositionen inrätta
ytterligare 4 vårdarinnetjänster, fördelade efter behov till
Tomteboda blindinstitut och dövstumskoleinternaten, och
att uppräkna det i propositionen föreslagna beloppet till
erforderlig storlek.
Stockholm den 29 mars 1952.
Edith Liljedahl.
Helga Sjöstrand.
Ruth Ager.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket